Börslunch avslutar veckan tillsammans med Anders Rudolfsson från DNB och Christian Brunlid från Handelsbanken. Det blir lite makro med fokus på PMI, några case och såklart en titt på dagens rapporter. Dessutom får vi veta hur gästernas sommarportföljer levererade.

Programledare: Petra Bergman och Gabriel Mellqvist

Börslunch avslutar veckan tillsammans med Anders Rudolfsson från DNB och Christian Brunlid från Handelsbanken. Det blir lite makro med fokus på PMI, några case och såklart en titt på dagens rapporter. Dessutom får vi veta hur gästernas sommarportföljer levererade.Programledare: Petra Bergman och Gabriel Mellqvist

Christian Brunlid

Anders Rudolfsson

BL_190823_010.mp4

https://82244903fac9d6220c79b403a8ca4c34-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/c8/c862e197-00090107/901071566567795174.vtt

Satellit och Greta Gris

Mekonomen

Veoneer

Börslunch ger dig nördigt aktiesnack med analytiker och förvaltare från Sveriges finanselit. Programmet håller ett högt tempo och har ambitionen att tittaren efter varje program ska ha lärt sig något. Nytt avsnitt varje måndag, onsdag och fredag.

Börslunch

SSAB

Dolt ämne som ska hanteras som spellista för embedd på Handelsbankens marknadsinfo sidor.

Marknadsinformation

Börs och finans

Ovzon

Mentice

Sdiptech

Smart Eye

Skog, satelliter och förvärvsmaskiner. Det är några av ämnena som avhandlas när förvaltarna Wilhelm Gruvberg från Alcur och Christian Brunlid från Handelsbanken gästar Börslunch.

Ovzon, Proact, Tobii, Smart Eye och Holmen är några av de bolag som berörs.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

 

Skog, satelliter och förvärvsmaskiner. Det är några av ämnena som avhandlas när förvaltarna Wilhelm Gruvberg från Alcur och Christian Brunlid från Handelsbanken gästar Börslunch.Ovzon, Proact, Tobii, Smart Eye och Holmen är några av de bolag som berörs.Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

Wilhelm Gruvberg

bl_190410_068.mp4

https://966d38005020915ac98e56ec2bf8ebe0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/a2/a2fc381d-00090107/901071554904354238.vtt

Förvärvsmaskiner regerar på börsen

Holmen

Proact

kategori för inslag/program som ska "skickas" till Handelsbankens Börsrum

Börsrum

Tech

Tobii

Skog

Det kallas ”new space”. Rymden har blivit kommersiell och näringslivet kan ha stor nytta av den potential som finns där. Satellittjänster utgör den största delen av marknaden och tekniken kan användas till bland annat internetuppkoppling på ett mer heltäckande sätt.

Industrihandläggaren Christer Nilsson på Rymdstyrelsen förklarar det som ett mobilnät, med fördelen att satelliterna flyger över glesbefolkade områden i stället för dyra master som företagen drar sig för att bygga.

Satelliter kan i dagsläget skjutas upp i rymden på 13 platser på jorden, men få av dem är anpassade för små satelliter. Swedish Space Corporation (SSC) har planer på att bygga EU:s första uppskjutningsplats där aktörer kan få rymdfärden skräddarsydd för just sin farkost. Lennart Poromaa,  Head of Esrange Space Center, tror att behovet av satellituppskjutningar kommer att öka.

”Teknikutvecklingen går så fort. Har en satellit flugit i två år kan det vara dags för nästa generation”, säger han.

Sverige är ett av få länder som har en rymdlag. Den skrevs på 80-talet, då satellituppskjutningar gjordes uteslutande av stater. Nu har kommersiella spelare tagit sig in på marknaden och för dem utgör lagarna ett hinder. Rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) har meddelat att rymdlagen ska ses över för att förenkla privata investeringar i den svenska rymdverksamheten.

Mathias Sundin är medgrundare Warp Institute och han hoppas på att människor i framtiden ska kunna bo och leva i rymden i stor skala. Han menar att det finns två typer av rymdföretag; de som är bra på det mekaniska och de som leds av visionärerna.

Redaktör: Elina Tyskling

Det kallas ”new space”. Rymden har blivit kommersiell och näringslivet kan ha stor nytta av den potential som finns där. Satellittjänster utgör den största delen av marknaden och tekniken kan användas till bland annat internetuppkoppling på ett mer heltäckande sätt.Industrihandläggaren Christer Nilsson på Rymdstyrelsen förklarar det som ett mobilnät, med fördelen att satelliterna flyger över glesbefolkade områden i stället för dyra master som företagen drar sig för att bygga.Satelliter kan i dagsläget skjutas upp i rymden på 13 platser på jorden, men få av dem är anpassade för små satelliter. Swedish Space Corporation (SSC) har planer på att bygga EU:s första uppskjutningsplats där aktörer kan få rymdfärden skräddarsydd för just sin farkost. Lennart Poromaa,  Head of Esrange Space Center, tror att behovet av satellituppskjutningar kommer att öka.”Teknikutvecklingen går så fort. Har en satellit flugit i två år kan det vara dags för nästa generation”, säger han.Sverige är ett av få länder som har en rymdlag. Den skrevs på 80-talet, då satellituppskjutningar gjordes uteslutande av stater. Nu har kommersiella spelare tagit sig in på marknaden och för dem utgör lagarna ett hinder. Rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) har meddelat att rymdlagen ska ses över för att förenkla privata investeringar i den svenska rymdverksamheten.Mathias Sundin är medgrundare Warp Institute och han hoppas på att människor i framtiden ska kunna bo och leva i rymden i stor skala. Han menar att det finns två typer av rymdföretag; de som är bra på det mekaniska och de som leds av visionärerna.Redaktör: Elina Tyskling

Lennart Poromaa

181213_Rymdprojektet_v6.mp4

https://a0842d8955029ec13bca49e841129fbf-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/00/00a95724-00090107/901071545147908788.vtt