Start Huvudflöde

”Don´t fight the Fed” är ett klassiskt talesätt som innebär att man som investerare inte ska gå emot vad den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, gör och säger. Vid presskonferensen efter gårdagens räntebesked inverterades det talesättet menar Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.

“Nu var det nästan som att Fed inte ville slåss mot marknaden. Utan snarare att om det är så att inflationen faller snabbare än Fed tror, ja då kanske marknaden har rätt i att prissätta sänkningar. Så kunde man tolka Fedchefen”, säger Claes Måhlén.

Marknaden prissätter nu snabba räntesänkningar med start under andra halvåret i år. Handelsbanken håller inte med om detta i sina prognoser utan de räknar med att sänkningarna dröjer till 2024.

”Don´t fight the Fed” är ett klassiskt talesätt som innebär att man som investerare inte ska gå emot vad den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, gör och säger. Vid presskonferensen efter gårdagens räntebesked inverterades det talesättet menar Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.“Nu var det nästan som att Fed inte ville slåss mot marknaden. Utan snarare att om det är så att inflationen faller snabbare än Fed tror, ja då kanske marknaden har rätt i att prissätta sänkningar. Så kunde man tolka Fedchefen”, säger Claes Måhlén.Marknaden prissätter nu snabba räntesänkningar med start under andra halvåret i år. Handelsbanken håller inte med om detta i sina prognoser utan de räknar med att sänkningarna dröjer till 2024.

ML_VT23_003_16x9

Snabbkoll på marknaden

Fed: ”Don't fight the Market” 

Vid varje given tidpunkt måste det råda balans mellan användning och produktion av el i Sverige. Om inte utbudet räcker till för att matcha efterfrågan uppstår effektbrist. Då måste vissa abonnenter manuellt kopplas bort från elnätet under en begränsad tid. Vilka som kopplas bort sköts via systemet Styrel som administreras av Svenska Kraftnät.

Vid varje given tidpunkt måste det råda balans mellan användning och produktion av el i Sverige. Om inte utbudet räcker till för att matcha efterfrågan uppstår effektbrist. Då måste vissa abonnenter manuellt kopplas bort från elnätet under en begränsad tid. Vilka som kopplas bort sköts via systemet Styrel som administreras av Svenska Kraftnät.

DEI_VT23_005_styrel

Så fördelas elen vid kris

Duon Alexandra Stråberg och Frida Bratt återvänder till EFN Marknad och går igenom det ekonomiska läget och hur det påverkar investerare och småsparare.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, varnar bland annat för att även om inflationen börjar falla så kan resan nedåt bli besvärlig.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, lyfter konsekvenserna av den svaga svenska kronan.

I programmet diskuteras:

Hur hållbart är det senaste börsrallyt

Vad händer med inflationen

Skillnader mellan USA och Europa

Den svaga svenska kronan

Erik Thedéen som ny riksbankschef

Hushållens historiskt låga framtidsutsikter

Mets och minst handlade aktierna i januari

Programledare: Albin Kjellberg

Duon Alexandra Stråberg och Frida Bratt återvänder till EFN Marknad och går igenom det ekonomiska läget och hur det påverkar investerare och småsparare.Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, varnar bland annat för att även om inflationen börjar falla så kan resan nedåt bli besvärlig.Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, lyfter konsekvenserna av den svaga svenska kronan.I programmet diskuteras:<ul><li>Hur hållbart är det senaste börsrallyt</li><li>Vad händer med inflationen</li><li>Skillnader mellan USA och Europa</li><li>Den svaga svenska kronan</li><li>Erik Thedéen som ny riksbankschef</li><li>Hushållens historiskt låga framtidsutsikter</li><li>Mets och minst handlade aktierna i januari</li></ul>Programledare: Albin Kjellberg

EM_VT23_260_Straberg_Bratt

Så går det för börsen, kronan och inflationen

Väla centrum utanför Helsingborg är en av Sveriges största externa handelsplatser. Men frågan är om framgången kommit med ett pris.

Utvecklingen har varit konstant sedan starten 1974 och med tolv miljoner årliga besök, tre miljarder kronor i omsättning och över 200 butiker är Väla en framgångssaga. Området sysselsätter cirka 3 000 personer och lockar besökare från ett stort område i Sydsverige och Danmark.

Men det kan finnas en baksida. För när Väla vuxit har utvecklingen varit en annan i centrala Helsingborg. Stadskärnan har fått se mängder av butiker försvinna, bland annat har H&M och Åhléns stängt två butiker vardera för att i stället satsa på sina butiker på Väla.

Enligt kulturgeograf Ola Thufvesson vid institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet liknar utvecklingen i Helsingborg den som setts på många andra platser i Sverige och världen, även om den varit särskilt tydlig i Helsingborg. I Helsingborg är en del av innerstaden, Söder, sedan några år klassad som utsatt område av polisen.

”Det vore konstigt om det inte fanns ett samband mellan ett av Sveriges största köpcentrum och att man har en halv innerstad som är klassad som utsatt område”, säger Ola Thufvesson.

Numera pressas såväl city- som externhandel dessutom av den snabbt växande e-handeln.

”Vi får vänja oss vid färre fysiska butiker i framtiden, oavsett om det är i stadskärnor eller externt”, säger Ola Thufvesson.

Väla centrum utanför Helsingborg är en av Sveriges största externa handelsplatser. Men frågan är om framgången kommit med ett pris.Utvecklingen har varit konstant sedan starten 1974 och med tolv miljoner årliga besök, tre miljarder kronor i omsättning och över 200 butiker är Väla en framgångssaga. Området sysselsätter cirka 3 000 personer och lockar besökare från ett stort område i Sydsverige och Danmark.Men det kan finnas en baksida. För när Väla vuxit har utvecklingen varit en annan i centrala Helsingborg. Stadskärnan har fått se mängder av butiker försvinna, bland annat har H&M och Åhléns stängt två butiker vardera för att i stället satsa på sina butiker på Väla.Enligt kulturgeograf Ola Thufvesson vid institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet liknar utvecklingen i Helsingborg den som setts på många andra platser i Sverige och världen, även om den varit särskilt tydlig i Helsingborg. I Helsingborg är en del av innerstaden, Söder, sedan några år klassad som utsatt område av polisen.”Det vore konstigt om det inte fanns ett samband mellan ett av Sveriges största köpcentrum och att man har en halv innerstad som är klassad som utsatt område”, säger Ola Thufvesson.Numera pressas såväl city- som externhandel dessutom av den snabbt växande e-handeln.”Vi får vänja oss vid färre fysiska butiker i framtiden, oavsett om det är i stadskärnor eller externt”, säger Ola Thufvesson.

FTGI_VT23_002_Handelstrender_v04

Centrum under press när externhandeln växt

Hero

Mycket har hänt under de åtta tidigare träningspassen, och nu är Mia och Jonas ett par! Nu ska de börja planera sin gemensamma ekonomi, men det är kanske inte så lätt som det låter. Väljer de varandra av kärlek, eller för att de helt enkelt inte har råd att inte vara ihop?

Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!

Del 9 av 9

Mycket har hänt under de åtta tidigare träningspassen, och nu är Mia och Jonas ett par! Nu ska de börja planera sin gemensamma ekonomi, men det är kanske inte så lätt som det låter. Väljer de varandra av kärlek, eller för att de helt enkelt inte har råd att inte vara ihop?Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!Del 9 av 9

PT_HT22_009_relation

| Kom i form ekonomiskt

Pass 9:  Stresstesta relationen 

Pensionen består av många delar, och det är inte helt lätt att hålla koll på det hela. Vad behöver du göra i dag för att kunna leva det liv du vill ha som pensionär? Ta reda på det med hjälp av minpension.se. Kanske får du en glad överraskning, precis som Jonas!

Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!

Del 8 av 9

Pensionen består av många delar, och det är inte helt lätt att hålla koll på det hela. Vad behöver du göra i dag för att kunna leva det liv du vill ha som pensionär? Ta reda på det med hjälp av minpension.se. Kanske får du en glad överraskning, precis som Jonas!Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!Del 8 av 9

PT_HT22_008_Pension

Pass 8: Få pengarna att räcka livet ut 

Det svenska samhället ger oss ett bra grundskydd, men vilka personförsäkringar du behöver för att känna dig trygg är helt individuellt. Ofta är du dessutom försäkrad via jobbet eller genom något medlemskap. Red ut vad de täcker genom att ringa och fråga, så du slipper betala för samma skydd två gånger! 

Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!

Del 7 av 9

Det svenska samhället ger oss ett bra grundskydd, men vilka personförsäkringar du behöver för att känna dig trygg är helt individuellt. Ofta är du dessutom försäkrad via jobbet eller genom något medlemskap. Red ut vad de täcker genom att ringa och fråga, så du slipper betala för samma skydd två gånger! Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!Del 7 av 9

PT_HT22_007_Forsakringar

Pass 7:  Ekonomiskt trygg när något händer

De flesta av oss kan spara åtminstone lite grann, men hur i hela friden ska man tänka? Det viktiga är vad du har tänkt använda pengarna till. Ju längre tid det är kvar tills du ska använda dem, desto högre risk kan du ta! Sätt till exempel semesterpengarna på sparkonto och investera pensionspengarna med lite högre risk.

Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!

Del 6 av 9

De flesta av oss kan spara åtminstone lite grann, men hur i hela friden ska man tänka? Det viktiga är vad du har tänkt använda pengarna till. Ju längre tid det är kvar tills du ska använda dem, desto högre risk kan du ta! Sätt till exempel semesterpengarna på sparkonto och investera pensionspengarna med lite högre risk.Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!Del 6 av 9

PT_HT22_006_Investeringar_ljudkorrad

Pass 6:  Låt pengarna jobba för dig

Ett lån behöver inte vara något dåligt, men det är viktigt att se över vad man lånar till. Regeln är att bara låna till sådant som ger ett bestående värde. Dessutom är det viktigt att reda ut fast eller rörlig ränta, och ska man verkligen amortera?

Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!

Del 5 av 9

Ett lån behöver inte vara något dåligt, men det är viktigt att se över vad man lånar till. Regeln är att bara låna till sådant som ger ett bestående värde. Dessutom är det viktigt att reda ut fast eller rörlig ränta, och ska man verkligen amortera?Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!Del 5 av 9

PT_HT22_005_lan

Pass 5: Bara bra lån, tack!

Din största inkomst är förmodligen lönen. Det är dags att börja prata om den! Det är bara arbetsgivaren som vinner på tystnadskulturen. Men se också på allt annat du redan har. Kan du sälja eller hyra ut något av det? 

Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!

Del 4 av 9

Din största inkomst är förmodligen lönen. Det är dags att börja prata om den! Det är bara arbetsgivaren som vinner på tystnadskulturen. Men se också på allt annat du redan har. Kan du sälja eller hyra ut något av det? Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!Del 4 av 9

PT_HT22_004_Inkomster

Pass 4:  Hitta pengarna

Nu är det dags att ta itu med dina utgifter. I många fall finns det tusentals kronor som du betalar helt i onödan. De fasta kostnaderna kan du ringa och förhandla ned med leverantören. De rörliga måste du däremot förhandla med dig själv..! Vilka utgifter vill du ha och vilka kan du skära bort?

Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!

Del 3 av 9

Nu är det dags att ta itu med dina utgifter. I många fall finns det tusentals kronor som du betalar helt i onödan. De fasta kostnaderna kan du ringa och förhandla ned med leverantören. De rörliga måste du däremot förhandla med dig själv..! Vilka utgifter vill du ha och vilka kan du skära bort?Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!Del 3 av 9

PT_HT22_003_Utgifter_ljudkorrad

Pass 3:  Minska dina utgifter

När du ska ta tag i din ekonomi är det viktigt att sätta upp tydliga mål. Avsätt tid för att ta reda på vad du drömmer om. Bryt sedan ned drömmarna i mindre delmål. Vad behöver du göra för att nå drömmen, och hur kan du anpassa din ekonomi efter det?

Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!

Del 2 av 9

När du ska ta tag i din ekonomi är det viktigt att sätta upp tydliga mål. Avsätt tid för att ta reda på vad du drömmer om. Bryt sedan ned drömmarna i mindre delmål. Vad behöver du göra för att nå drömmen, och hur kan du anpassa din ekonomi efter det?Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!Del 2 av 9

PT_HT22_002_Drommar

Pass 2: Uppfyll dina drömmar

Det viktigaste att börja med när du ska ta tag i din ekonomi är att få koll på ditt nuläge. Vad kostar ditt liv egentligen? För att ta reda på det måste du gå igenom alla dina utgifter de senaste tolv månaderna. Glöm inte årsfakturor, högtider och din partner! 

Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!

Del 1 av 9

Det viktigaste att börja med när du ska ta tag i din ekonomi är att få koll på ditt nuläge. Vad kostar ditt liv egentligen? För att ta reda på det måste du gå igenom alla dina utgifter de senaste tolv månaderna. Glöm inte årsfakturor, högtider och din partner! Kom i form ekonomiskt är en serie för dig som vill bli ekonomiskt starkare, tryggare och friare! Ekonomi-PT Mia Ingelström ska med hjälp av sin bakgrund som ekonom, författare och föreläsare hjälpa dig träna upp dina ekonomiska muskler. Häng med programledaren Jonas Leksell när han under nio träningspass får hjälp att reda ut hela sin ekonomi!Del 1 av 9

PT_HT22_001_Nulage

Pass 1: Ta reda på nuläget

Kom i form ekonomiskt

Missa inget - prenumerera på vårt nyhetsbrev

Volatis grundare och ordförande Patrik Wahlén gästar EFN Marknad och pratar om det egna bolaget och om ekonomin i stort.

En stundande lågkonjunktur är inget som oroar Patrik Wahlén speciellt mycket. De brukar blåsa över på nio månader och när det gäller investeringar ska man fokusera på de kommande 10 - 20 åren menar han.

Wahlén är kluven när det gäller inflationen. Signalerna han känner av just nu när det gäller tillverkningsindustrin tyder inte på att det är något problem, snarare tvärtom:

“Jag har under ganska lång tid sagt att jag är mer rädd för deflation än för inflation”, säger han och pekar på fallande fraktpriser, fallande råvarupriser och sjunkande efterfrågan.

För Volatis del ser ordföranden en spännande framtid med nya förvärv. I förvärvskassan finns nu över en miljard kronor säger han och i lågkonjunkturens spår kan det dyka upp attraktiva möjligheter.

Programledare: Madeleine Lundberg

Volatis grundare och ordförande Patrik Wahlén gästar EFN Marknad och pratar om det egna bolaget och om ekonomin i stort.En stundande lågkonjunktur är inget som oroar Patrik Wahlén speciellt mycket. De brukar blåsa över på nio månader och när det gäller investeringar ska man fokusera på de kommande 10 - 20 åren menar han.Wahlén är kluven när det gäller inflationen. Signalerna han känner av just nu när det gäller tillverkningsindustrin tyder inte på att det är något problem, snarare tvärtom:“Jag har under ganska lång tid sagt att jag är mer rädd för deflation än för inflation”, säger han och pekar på fallande fraktpriser, fallande råvarupriser och sjunkande efterfrågan.För Volatis del ser ordföranden en spännande framtid med nya förvärv. I förvärvskassan finns nu över en miljard kronor säger han och i lågkonjunkturens spår kan det dyka upp attraktiva möjligheter.Programledare: Madeleine Lundberg

EM_VT23_259_Wahlen_V02

Vinster och psykologi avgörande för börsutvecklingen

Vad kommer hända och trenda när det gäller ekonomi och hållbarhet under 2023? Det svarar Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken. på i dagens EFN Marknad.

Josefin Johansson listar bland annat fem hållbarhetstrender som lär prägla kapitalmarknaderna 2023: energieffektivitet, biologisk mångfald, klimatanpassning, grön protektionism och greenflation.

Ett Parisavtal för för biologisk mångfald är en fråga som diskuteras. Hur detta skulle kunna se ut och hur det påverkar bolag och investerare är en fråga som lär stötas och blötas under året.

Programledare: Albin Kjellberg

Vad kommer hända och trenda när det gäller ekonomi och hållbarhet under 2023? Det svarar Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken. på i dagens EFN Marknad.Josefin Johansson listar bland annat fem hållbarhetstrender som lär prägla kapitalmarknaderna 2023: energieffektivitet, biologisk mångfald, klimatanpassning, grön protektionism och greenflation.Ett Parisavtal för för biologisk mångfald är en fråga som diskuteras. Hur detta skulle kunna se ut och hur det påverkar bolag och investerare är en fråga som lär stötas och blötas under året.Programledare: Albin Kjellberg

EM_VT23_258_Josefin_Johansson_1

Börsens bästa hållbara teman under lågkonjunkturen

Sven Hagströmer gästar EFN Marknad och snackar bland annat om Creades och Creaspac. Förutom det avhandlas även Riksbankens roll under den nya chefen Erik Thedéen.

Investmentbolaget Creades, som Hagströmer är ordförande för, hade ingen rolig utveckling på börsen under 2022. Varken de noterade innehaven, de onoterade eller tradingportföljen gick speciellt bra.

Angående spac-bolaget Creaspac menar Hagströmer att det har varit rätt att tacka nej till en lång rad av bolag. När det blir en affär återstår att se. Och om det inte blir det och de måste lämna tillbaka pengarna till aktieägarna ser han inte detta som något misslyckande.

Sven Hagströmer är missnöjd med hur Riksbanken har bidragit till hur den svenska kronan har försvagats under många år. Han hyser dock goda förhoppningar om att centralbanken kommer agera och kommunicera på ett bättre sätt under den nya chefen Erik Thedéen.

“Jag hoppas att Thedéen gör en ordentlig genomlysning av hela Riksbankens politik, den förda penningpolitiken de senaste åren”, säger Sven Hagströmer.

Hagströmer gillar även att Thedéen inte talar fikonspråk, som många andra centralbankschefer.

Att förutspå vad som händer med ekonomin 2023 är inte enkelt menar Hagströmer. Förutom konjunktur och inflation och andra ekonomiska aspekter så har vi ett krig i Ukraina att ta hänsyn till.

“Det är enormt viktigt för Europa och för världen att vi sätter stopp för den här ryska expansionen”, säger han.

Programledare: Madeleine Lundberg

Sven Hagströmer gästar EFN Marknad och snackar bland annat om Creades och Creaspac. Förutom det avhandlas även Riksbankens roll under den nya chefen Erik Thedéen.Investmentbolaget Creades, som Hagströmer är ordförande för, hade ingen rolig utveckling på börsen under 2022. Varken de noterade innehaven, de onoterade eller tradingportföljen gick speciellt bra.Angående spac-bolaget Creaspac menar Hagströmer att det har varit rätt att tacka nej till en lång rad av bolag. När det blir en affär återstår att se. Och om det inte blir det och de måste lämna tillbaka pengarna till aktieägarna ser han inte detta som något misslyckande.Sven Hagströmer är missnöjd med hur Riksbanken har bidragit till hur den svenska kronan har försvagats under många år. Han hyser dock goda förhoppningar om att centralbanken kommer agera och kommunicera på ett bättre sätt under den nya chefen Erik Thedéen.“Jag hoppas att Thedéen gör en ordentlig genomlysning av hela Riksbankens politik, den förda penningpolitiken de senaste åren”, säger Sven Hagströmer.Hagströmer gillar även att Thedéen inte talar fikonspråk, som många andra centralbankschefer.Att förutspå vad som händer med ekonomin 2023 är inte enkelt menar Hagströmer. Förutom konjunktur och inflation och andra ekonomiska aspekter så har vi ett krig i Ukraina att ta hänsyn till.“Det är enormt viktigt för Europa och för världen att vi sätter stopp för den här ryska expansionen”, säger han.Programledare: Madeleine Lundberg

EM_VT23_257_Hagstromer

Hagströmer: Thedéen kan göra Riksbanken funktionell igen

2022 var ett riktigt dåligt år för börsens minsta bolag, de som benämns micro cap-bolag. Innebär det att 2023 kan bli ett bra år? Det diskuteras i säsongspremiären av EFN Marknad när Oscar Karlsson, förvaltare på Enter Fonder, är gäst i studion.

Oscar Karlsson bjuder även på två konkreta aktietips. Dels CTT Systems, världsledande inom avfuktning inom flygbranschen och dels stängselbolaget Troax.

Långsiktighet är viktigt när det gäller alla investeringar men när det gäller de små och ofta mindre likvida bolagen inom micro cap är det extra viktigt att ha detta i åtanke menar Karlsson.

De bolag som passar in i fonden Oscar Karlsson förvaltar ska uppfylla en rad kriterier. De ska vara kvalitetsbolag, inte förlustbringande, stark balansräkning och omsätta minst en miljard kronor. Dessutom får deras produkt gärna lösa en hållbarhetsutmaning och de bör ha en stark eftermarknad, höga marknadsandelar, vettig ledning och starka huvudägare.

I praktiken får man dock oftast kompromissa då det sällan går att hitta allt detta i ett bolag som dessutom är attraktivt värderat.

Programledare: Albin Kjellberg

2022 var ett riktigt dåligt år för börsens minsta bolag, de som benämns micro cap-bolag. Innebär det att 2023 kan bli ett bra år? Det diskuteras i säsongspremiären av EFN Marknad när Oscar Karlsson, förvaltare på Enter Fonder, är gäst i studion.Oscar Karlsson bjuder även på två konkreta aktietips. Dels CTT Systems, världsledande inom avfuktning inom flygbranschen och dels stängselbolaget Troax.Långsiktighet är viktigt när det gäller alla investeringar men när det gäller de små och ofta mindre likvida bolagen inom micro cap är det extra viktigt att ha detta i åtanke menar Karlsson.De bolag som passar in i fonden Oscar Karlsson förvaltar ska uppfylla en rad kriterier. De ska vara kvalitetsbolag, inte förlustbringande, stark balansräkning och omsätta minst en miljard kronor. Dessutom får deras produkt gärna lösa en hållbarhetsutmaning och de bör ha en stark eftermarknad, höga marknadsandelar, vettig ledning och starka huvudägare.I praktiken får man dock oftast kompromissa då det sällan går att hitta allt detta i ett bolag som dessutom är attraktivt värderat.Programledare: Albin Kjellberg

EM_VT23_256_Karlsson

Två små spännande bolag med stor uppsida

EFN Marknad sammanfattar 2022 och blickar in i 2023 med de småländska aktieprofilerna Charlotta Faxén från Lannebo och Martin Nilsson från Redeye.

Att 2022 inte har blivit något bra år vare sig på börsen eller i världen i stort är lätt att konstatera. Charlotta Faxén sammanfattar i programmet det hela som “ett skitår”.

Om man blickar framåt är båda gästerna överens om att det även under 2023 kan bli svängigt på börsen men att det ändå kan sluta med en liten uppgång.

Konsumentnära branscher spås få det fortsatt svårt när konsumenter måste dra åt svångremmen. Det utfärdas även en varning för bolag med hög belåning, särskilt om det inte finns en stark ägare i bakgrunden.

Energieffektivisering, framförallt i Europa, är däremot en trend som kan växa sig starkare under många år.

Programledare: Albin Kjellberg

EFN Marknad sammanfattar 2022 och blickar in i 2023 med de småländska aktieprofilerna Charlotta Faxén från Lannebo och Martin Nilsson från Redeye.Att 2022 inte har blivit något bra år vare sig på börsen eller i världen i stort är lätt att konstatera. Charlotta Faxén sammanfattar i programmet det hela som “ett skitår”.Om man blickar framåt är båda gästerna överens om att det även under 2023 kan bli svängigt på börsen men att det ändå kan sluta med en liten uppgång.Konsumentnära branscher spås få det fortsatt svårt när konsumenter måste dra åt svångremmen. Det utfärdas även en varning för bolag med hög belåning, särskilt om det inte finns en stark ägare i bakgrunden.Energieffektivisering, framförallt i Europa, är däremot en trend som kan växa sig starkare under många år.Programledare: Albin Kjellberg

EM_HT22_255_Faxen_Nilsson

Så blir börsåret 2023

Cevians vd och medgrundare Christer Gardell gästar EFN Marknad och pratar om affärer bolaget gjort och om trendspaningar inför 2023.

Cevian benämns ofta som en aktivistfond. Detta har Christer Gardell inget emot. Han beskriver bolagets strategi på följande sätt:

”Vår strategi är att köpa in oss i, egentligen bra bolag, som inte är skötta perfekt, utan där det finns en stor potential kvar. En potential som vi går in och jobbar aktivt med i många fall i styrelsen.”

Cevian är aktiva ägare i kullagerjätten SKF. Gardell menar att bolagets uppdrag nu är att gå från ett bolag som genomför en effektiviseringsplan vart fjärde år till att bli ett som arbetar med kostnadseffektiviseringar hela tiden. Detta skulle göra bolaget mer lönsamt och han räknar med att vd Rickard Gustafson kan uppfylla detta.

Inflation har varit ett spöke som skrämt alla under 2022. Många räknar med att detta blir ett kvardröjande problem. Christer Gardell har här en avvikande åsikt.

”Jag tror att inflationen kommer mer eller mindre försvinna under 2023”, säger han.

Ett annat bolag Cevian varit aktiva i är bilsäkerhetsföretaget Autoliv. Sedan bolaget knoppade av Veoneer 2018 har dock inte så mycket värde skapats. Gardell har förståelse för detta då bilbranschen har några tunga år bakom sig. Han räknar inte med att det lättar under 2023 heller men han är övertygad om att det kommer att göra det så småningom och då ligger Autoliv bra till.

När det gäller telekombolaget Ericsson konstaterar Gardell att köpet av molnbolaget Vonage inte var lyckat utan att det skedde till “ett bubbelpris”.  Det viktiga framöver för Ericsson enligt Gardell är att stänga en rad förlustkällor. Ett första steg är redan taget här i och med avyttringen av verksamheten inom Internet of Things.

Även om varken styrelse, ledning eller ägare i Ericssons är speciellt nöjda nu enligt Gardell så uttrycker han förtroende för ledningen och för vd Börje Ekholm:

”Nu knyter vi näven i fickan och går in i 2023 och då ska vi lösa upp problemen.”

För fem år sedan var Cevian med och sålde Volvo Cars till kinesiska Geely. Det var en bra affär just där och då säger Gardell. I dag skulle de däremot inte göra en liknande affär med ett kinesiskt bolag.

Gardell ser framför allt tre branscher som kan få det tungt under 2023, fastighetsbolag, Private Equity-bolag och konsumentnära företag.

När det gäller fastighetsbolagen ser Gardell stora finansieringsproblem framöver. Det innebär att bolagen kan tvingas ta in nya pengar, som storägarna kanske inte kan skjuta till, eller sälja fastigheter i en marknad med fallande priser.

”Det är ett val men pest och kolera lite grann.”

Cevian blankar aldrig bolag förklarar bolagets vd. Han är däremot inte negativ till blankning som fenomen. Han ser att det fyller en funktion i att sticka hål på bubblor.

Programledare: Madeleine Lundberg

Cevians vd och medgrundare Christer Gardell gästar EFN Marknad och pratar om affärer bolaget gjort och om trendspaningar inför 2023.Cevian benämns ofta som en aktivistfond. Detta har Christer Gardell inget emot. Han beskriver bolagets strategi på följande sätt:”Vår strategi är att köpa in oss i, egentligen bra bolag, som inte är skötta perfekt, utan där det finns en stor potential kvar. En potential som vi går in och jobbar aktivt med i många fall i styrelsen.”Cevian är aktiva ägare i kullagerjätten SKF. Gardell menar att bolagets uppdrag nu är att gå från ett bolag som genomför en effektiviseringsplan vart fjärde år till att bli ett som arbetar med kostnadseffektiviseringar hela tiden. Detta skulle göra bolaget mer lönsamt och han räknar med att vd Rickard Gustafson kan uppfylla detta.Inflation har varit ett spöke som skrämt alla under 2022. Många räknar med att detta blir ett kvardröjande problem. Christer Gardell har här en avvikande åsikt.”Jag tror att inflationen kommer mer eller mindre försvinna under 2023”, säger han.Ett annat bolag Cevian varit aktiva i är bilsäkerhetsföretaget Autoliv. Sedan bolaget knoppade av Veoneer 2018 har dock inte så mycket värde skapats. Gardell har förståelse för detta då bilbranschen har några tunga år bakom sig. Han räknar inte med att det lättar under 2023 heller men han är övertygad om att det kommer att göra det så småningom och då ligger Autoliv bra till.När det gäller telekombolaget Ericsson konstaterar Gardell att köpet av molnbolaget Vonage inte var lyckat utan att det skedde till “ett bubbelpris”. Det viktiga framöver för Ericsson enligt Gardell är att stänga en rad förlustkällor. Ett första steg är redan taget här i och med avyttringen av verksamheten inom Internet of Things.Även om varken styrelse, ledning eller ägare i Ericssons är speciellt nöjda nu enligt Gardell så uttrycker han förtroende för ledningen och för vd Börje Ekholm:”Nu knyter vi näven i fickan och går in i 2023 och då ska vi lösa upp problemen.”För fem år sedan var Cevian med och sålde Volvo Cars till kinesiska Geely. Det var en bra affär just där och då säger Gardell. I dag skulle de däremot inte göra en liknande affär med ett kinesiskt bolag.Gardell ser framför allt tre branscher som kan få det tungt under 2023, fastighetsbolag, Private Equity-bolag och konsumentnära företag.När det gäller fastighetsbolagen ser Gardell stora finansieringsproblem framöver. Det innebär att bolagen kan tvingas ta in nya pengar, som storägarna kanske inte kan skjuta till, eller sälja fastigheter i en marknad med fallande priser.”Det är ett val men pest och kolera lite grann.”Cevian blankar aldrig bolag förklarar bolagets vd. Han är däremot inte negativ till blankning som fenomen. Han ser att det fyller en funktion i att sticka hål på bubblor.Programledare: Madeleine Lundberg

EM_HT22_254_Gardell

Gardell varnar för tre sektorer inför 2023

Fastighetsbolaget Castellum har flaggat om pausad utdelning 2023. Är detta starten på en trend? Är det i så fall befogat? Och hur illa är det i så fall? Det diskuteras i EFN Marknad.

Gäster i programmet är Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB och Martin Björsell, aktiemarknadsanalytiker på Nordea.

Esbjörn Lundevall är inte förvånad över att fastighetsbolag ställer in utdelning men är förvånad över att Castellum är först ut.

Vilka andra bolag kan tänkas komma att pausa utdelningen 2023?

“Det första som kommer upp på min radar är Intrum”, säger Martin Björsell.

“Vi har lagt in att Dometic ska slopa utdelningen”, säger Esbjörn Lundevall.

Byggmax, Securitas och Meko är andra kandidater som nämns på bolag som kan komma att sänka eller pausa utdelningen.

Programledare: Christian Ploog

Programmet spelades in eftermiddagen 14 december, några timmar innan Castellum meddelade att Rutger Arnhult lämnar rollen som vd för bolaget.

Fastighetsbolaget Castellum har flaggat om pausad utdelning 2023. Är detta starten på en trend? Är det i så fall befogat? Och hur illa är det i så fall? Det diskuteras i EFN Marknad.Gäster i programmet är Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB och Martin Björsell, aktiemarknadsanalytiker på Nordea.Esbjörn Lundevall är inte förvånad över att fastighetsbolag ställer in utdelning men är förvånad över att Castellum är först ut.Vilka andra bolag kan tänkas komma att pausa utdelningen 2023?“Det första som kommer upp på min radar är Intrum”, säger Martin Björsell.“Vi har lagt in att Dometic ska slopa utdelningen”, säger Esbjörn Lundevall.Byggmax, Securitas och Meko är andra kandidater som nämns på bolag som kan komma att sänka eller pausa utdelningen.Programledare: Christian PloogProgrammet spelades in eftermiddagen 14 december, några timmar innan Castellum meddelade att Rutger Arnhult lämnar rollen som vd för bolaget.

EM_HT22_253_Lundevall_Bjorsell

Bolagen som kan pausa utdelningen 2023

E-handeln lyftes under pandemin men har haft ett tufft 2022. Hur det ser ut framöver svarar Sandra Gadd, finanschef på Boozt, och Daniel Ovin, aktieanalytiker på Nordea, på i EFN Marknad.

Sandra Gadd avslöjar att Boozt slog försäljningsrekord under Black Friday i år men förutspår ett kämpigt år för e-handeln generellt under 2023 i och med att konjunkturen viker.

Daniel Ovin spår att 2023 blir tufft för handeln som helhet då konsumenternas disponibla inkomst sjunker. Däremot räknar han med att e-handeln som föll under 2022 kan göra en comeback och återigen ta en större andel av den totala handeln.

En delsektor inom e-handeln som Daniel Ovin tror kan överraska positivt är dagligvaror.

Programledare: Madeleine Lundberg

E-handeln lyftes under pandemin men har haft ett tufft 2022. Hur det ser ut framöver svarar Sandra Gadd, finanschef på Boozt, och Daniel Ovin, aktieanalytiker på Nordea, på i EFN Marknad.Sandra Gadd avslöjar att Boozt slog försäljningsrekord under Black Friday i år men förutspår ett kämpigt år för e-handeln generellt under 2023 i och med att konjunkturen viker.Daniel Ovin spår att 2023 blir tufft för handeln som helhet då konsumenternas disponibla inkomst sjunker. Däremot räknar han med att e-handeln som föll under 2022 kan göra en comeback och återigen ta en större andel av den totala handeln.En delsektor inom e-handeln som Daniel Ovin tror kan överraska positivt är dagligvaror.Programledare: Madeleine Lundberg

EM_HT22_252_Gadd_Ovin

E-handlaren räknar med kämpigt 2023

Vilka investeringsstilar fungerar bäst under olika konjunkturfaser och hur utvecklas börsen 2023? Det är två av frågorna som Maria Landeborn från Danske Bank svarar på i dagens avsnitt av EFN Marknad.

Maria Landeborn räknar med att börsoron inte är över och att det kan bli volatilt framförallt under första halvåret 2023. Därför är det fortsatt kvalitetsbolag som Apple och Microsoft som gäller.

När det gäller marknader förordar Danske Bank en övervikt i USA för tillfället.

När vändningen börjar skönjas, och Landeborn räknar med att det sker under nästa år, så är det dags att börja vikta över mot utvecklings- och värdeaktier menar hon.

Programledare: Albin Kjellberg

Vilka investeringsstilar fungerar bäst under olika konjunkturfaser och hur utvecklas börsen 2023? Det är två av frågorna som Maria Landeborn från Danske Bank svarar på i dagens avsnitt av EFN Marknad.Maria Landeborn räknar med att börsoron inte är över och att det kan bli volatilt framförallt under första halvåret 2023. Därför är det fortsatt kvalitetsbolag som Apple och Microsoft som gäller.När det gäller marknader förordar Danske Bank en övervikt i USA för tillfället.När vändningen börjar skönjas, och Landeborn räknar med att det sker under nästa år, så är det dags att börja vikta över mot utvecklings- och värdeaktier menar hon.Programledare: Albin Kjellberg

EM_HT22_251_Landeborn

Fortsatt osäker börs - välj kvalitetsaktier

EFN Marknad

Konsten på olika länders pengar visar vad som är viktigt för just dem. Rojalistiska länder, som England, har monarken på sina sedlar. Religiösa länder har moskéer eller andliga ledare och diktaturer har i regel diktatorn. I Sverige satsar vi i stället på kulturen.

Ekonomiprofessorn Micael Dahlen berättar om utsmyckningen på världens sedlar. 

Redaktör: Jacob Nyström

Konsten på olika länders pengar visar vad som är viktigt för just dem. Rojalistiska länder, som England, har monarken på sina sedlar. Religiösa länder har moskéer eller andliga ledare och diktaturer har i regel diktatorn. I Sverige satsar vi i stället på kulturen.Ekonomiprofessorn Micael Dahlen berättar om utsmyckningen på världens sedlar. Redaktör: Jacob Nyström

PD_VT22_010_kultursedlar_16x9

| Saker du måste veta

Statens prio syns på sedlarna

Runt om i världen sätter myndigheter värdet av ett statistiskt liv. Det gör de genom att fråga människor vad de är beredda att betala för att minska risken att dö. Norrmännen väljer en högre prislapp än svenskarna. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar sambandet mellan värdet av ett människoliv och BNP per capita.

Runt om i världen sätter myndigheter värdet av ett statistiskt liv. Det gör de genom att fråga människor vad de är beredda att betala för att minska risken att dö. Norrmännen väljer en högre prislapp än svenskarna. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar sambandet mellan värdet av ett människoliv och BNP per capita.

PD_VT22_009_statistisktliv_16x9

Är ett svenskt liv mindre värt än ett norskt?

Forskning visar att människor med hög inkomst anser sig ha hög IQ, om man frågar dem. Får de dessutom en påminnelse om att de tjänar bra innan de svarar tror de sig vara ännu smartare. Ekonomiprofessor Micael Dahlen reder ut sambandet mellan inkomst och (upplevd) IQ.

Forskning visar att människor med hög inkomst anser sig ha hög IQ, om man frågar dem. Får de dessutom en påminnelse om att de tjänar bra innan de svarar tror de sig vara ännu smartare. Ekonomiprofessor Micael Dahlen reder ut sambandet mellan inkomst och (upplevd) IQ.

PD_VT22_006_HogIQ_16x9

Är rika människor smartare än andra?

Forskning visar att du blir kallare av att hålla i pengar, men det räcker faktiskt att bara tänka på pengar för att temperaturen ska skifta! Ekonomiprofessorn Micael Dahlen förklarar det psykologiska sambandet mellan din kroppstemp och pengar.

Redaktör: Jacob Nyström

Forskning visar att du blir kallare av att hålla i pengar, men det räcker faktiskt att bara tänka på pengar för att temperaturen ska skifta! Ekonomiprofessorn Micael Dahlen förklarar det psykologiska sambandet mellan din kroppstemp och pengar.Redaktör: Jacob Nyström

PD_VT22_004_kallavpengar_16x9

Pengar gör dig kallare 

Nästan 99 procent av penningmängden i Sverige består av digitala pengar. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar vad som skulle hända om möjligheten att betala digitalt skulle försvinna!

Först blir det troligtvis lite kaos, men sedan skulle byteshandel bli vanligt. Därefter gör skuldsedlar entré, som till slut skulle användas som kontanter. Det kräver en utgivare som säkerställer värdet, precis som Riksbanken gör i dag, och vips är vi tillbaka där vi började!

Redaktör: Jacob Nyström

Nästan 99 procent av penningmängden i Sverige består av digitala pengar. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar vad som skulle hända om möjligheten att betala digitalt skulle försvinna!Först blir det troligtvis lite kaos, men sedan skulle byteshandel bli vanligt. Därefter gör skuldsedlar entré, som till slut skulle användas som kontanter. Det kräver en utgivare som säkerställer värdet, precis som Riksbanken gör i dag, och vips är vi tillbaka där vi började!Redaktör: Jacob Nyström

PD_VT22_005_digitalapengar_16x9

Så blir livet utan digitala pengar

Nu för tiden kan vem som helst betygsätta vad som helst. Filmer, böcker, restauranger och till och med dejter. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar varför det är en dum idé att låta dig översköljas av vad andra tycker – och varför du ska vara sparsam med dina betyg.

Nu för tiden kan vem som helst betygsätta vad som helst. Filmer, böcker, restauranger och till och med dejter. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar varför det är en dum idé att låta dig översköljas av vad andra tycker – och varför du ska vara sparsam med dina betyg.

PD_VT22_001_betygkrasen_16x9

Därför ska du aldrig ge betyg

Visst är det härligt att köpa nu och betala sen? Men forskning visar att du skulle bli mer vältränad, mer social och uppleva mer om du inte fick betala i efterhand. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar mer.

Konsumtionen av bland annat soffor och bilar skulle säkert gå ned, eftersom vi gärna köper dessa saker först och betalar sen. Men det gäller inte saker som vi delar med andra. 

Redaktör: Jacob Nyström

Visst är det härligt att köpa nu och betala sen? Men forskning visar att du skulle bli mer vältränad, mer social och uppleva mer om du inte fick betala i efterhand. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar mer.Konsumtionen av bland annat soffor och bilar skulle säkert gå ned, eftersom vi gärna köper dessa saker först och betalar sen. Men det gäller inte saker som vi delar med andra. Redaktör: Jacob Nyström

PD_VT22_002_betalaefterhand_16x9

Så skulle våra inköp förändras om vi betalade allt direkt

Det går inte att köpa sig lycklig! Eller? Ekonomiprofessorn Micael Dahlen förklarar sambandet mellan lycka och pengar.

Jo, det är faktiskt så att man blir lyckligare av mer pengar. Även de snuskigt rika! Grejen är att pengarna inte påverkar så mycket som man kan tro. Tjänar du mer än de flesta (alltså över medianen) kommer några extra hundralappar inte göra så stor skillnad på din lycka. 

”Vad du än gör, jämför dig inte med andra”, tipsar Dahlen.

Redaktör: Jacob Nyström 

Det går inte att köpa sig lycklig! Eller? Ekonomiprofessorn Micael Dahlen förklarar sambandet mellan lycka och pengar.Jo, det är faktiskt så att man blir lyckligare av mer pengar. Även de snuskigt rika! Grejen är att pengarna inte påverkar så mycket som man kan tro. Tjänar du mer än de flesta (alltså över medianen) kommer några extra hundralappar inte göra så stor skillnad på din lycka. ”Vad du än gör, jämför dig inte med andra”, tipsar Dahlen.Redaktör: Jacob Nyström

PD_VT22_003_pengarlycklig_16x9_NYUTG

|Saker du måste veta

Blir man lyckligare av mer pengar?

Enligt definitionen av hög- och lågkonjunktur finns inget mellanting, för allt handlar om förväntningar. Mani eller panik. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar hur det fungerar.

Högkonjunktur innebär att landets faktiska BNP är bättre än förväntat BNP. Således blir det lågkonjunktur när faktiskt BNP inte når upp till förväntningarna. 

Det går alltså att ha en lågkonjunktur trots att BNP går upp! 

Redaktör: Jacob Nyström

Enligt definitionen av hög- och lågkonjunktur finns inget mellanting, för allt handlar om förväntningar. Mani eller panik. Ekonomiprofessor Micael Dahlen förklarar hur det fungerar.Högkonjunktur innebär att landets faktiska BNP är bättre än förväntat BNP. Således blir det lågkonjunktur när faktiskt BNP inte når upp till förväntningarna. Det går alltså att ha en lågkonjunktur trots att BNP går upp! Redaktör: Jacob Nyström

PD_VT22_008_lagkonjuktur_16x9_NYUTG

Mani eller panik i konjunkturen

Ekonomiprofessorn Micael Dahlen förklarar fenomenet inflation. Vad händer om vi får för mycket av den, och varför vill vi ha den alls? 

För mycket inflation, eller hyperinflation, leder till att pengarnas värde urholkas och vi måsta ha en en skottkärra med sedlar för att köpa mjölk. Inte bra. 

Riksbanken har bestämt att en inflation på 2 procent per år är en lagom nivå. Det är för att en viss inflation stimulerar tillväxt i en ekonomi. Det sker på tre sätt.

Skulder minskar

Konsumtionen ökar

Pengaillusion bland företag och privatpersoner

Redaktör: Jacob Nyström

Ekonomiprofessorn Micael Dahlen förklarar fenomenet inflation. Vad händer om vi får för mycket av den, och varför vill vi ha den alls? För mycket inflation, eller hyperinflation, leder till att pengarnas värde urholkas och vi måsta ha en en skottkärra med sedlar för att köpa mjölk. Inte bra. Riksbanken har bestämt att en inflation på 2 procent per år är en lagom nivå. Det är för att en viss inflation stimulerar tillväxt i en ekonomi. Det sker på tre sätt.<ul><li>Skulder minskar</li><li>Konsumtionen ökar</li><li>Pengaillusion bland företag och privatpersoner</li></ul>Redaktör: Jacob Nyström

PD_VT22_007_inflation_16x9

Därför vill vi ha lagom mycket inflation

Saker du måste veta med Micael Dahlen

Elanvändare i elområde SE3 och SE4 kommer att omfattas av ett retroaktivt högkostnadsskydd med anledning av de höga elpriserna. Under en presskonferens i slutet av november meddelade regeringen att utbetalningarna kan påbörjas först i februari 2023.

SE1 och SE2 omfattas av elstödet inte eftersom medelpriset inte har nått upp till det nationella referenspriset, som är 75 öre/kWh. 

Elanvändare i elområde SE3 och SE4 kommer att omfattas av ett retroaktivt högkostnadsskydd med anledning av de höga elpriserna. Under en presskonferens i slutet av november meddelade regeringen att utbetalningarna kan påbörjas först i februari 2023.SE1 och SE2 omfattas av elstödet inte eftersom medelpriset inte har nått upp till det nationella referenspriset, som är 75 öre/kWh.

DEI_HT22_031_elstod_v2

Så mycket kan du få i elstöd

I den bästa av världar fortsätter elen att flöda, utan några stora avbrott men till fortsatt höga priser. I värsta fall blir det en rejäl ökning av strömavbrott och extremt dyrköpt el med nästan oöverblickbara konsekvenser som följd.

Det spår Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH i Stockholm.

I hans mardrömsscenario ingår konflikter med andra europeiska länder och militanta protester mot skenande priser.

Som historiker höjer han ett varningens finger:

”När vi tittar på forna tiders kriser finns ett tydligt samband mellan höga mat- och energipriser å ena sidan och radikala händelser som exempelvis franska revolutionen eller den ryska bolsjevistiska revolutionen”, säger han.

”Det finns all anledning att ta ett sådant scenario på allvar.”

I den bästa av världar fortsätter elen att flöda, utan några stora avbrott men till fortsatt höga priser. I värsta fall blir det en rejäl ökning av strömavbrott och extremt dyrköpt el med nästan oöverblickbara konsekvenser som följd.Det spår Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH i Stockholm.I hans mardrömsscenario ingår konflikter med andra europeiska länder och militanta protester mot skenande priser.Som historiker höjer han ett varningens finger:”När vi tittar på forna tiders kriser finns ett tydligt samband mellan höga mat- och energipriser å ena sidan och radikala händelser som exempelvis franska revolutionen eller den ryska bolsjevistiska revolutionen”, säger han.”Det finns all anledning att ta ett sådant scenario på allvar.”

BOI_HT22_003_elpriser_16x9_NY_1

Best case/worst case – elpriserna 

Intresset för veduppvärmning ökar explosionsartat i väntan på vinterns elprissmocka. Men risken är att många agerar för sent – vedlagren sinar i Sverige och försäljare kan inte möta efterfrågan.

Intresset för veduppvärmning ökar explosionsartat i väntan på vinterns elprissmocka. Men risken är att många agerar för sent – vedlagren sinar i Sverige och försäljare kan inte möta efterfrågan.

DEI_HT22_006_vedbrist_och_elkris_1

Rädsla för elprischock tömmer landets vedlager

I Sverige finns fyra elprisområden som avgränsas av svagare delar i transmissionsnätet. Varje område får ett eget elpris, som beror mycket på utbud och efterfrågan.  

I norr produceras mycket el men efterfrågan är inte så stor. I söder är situationen den omvända. Därför måste el från område SE1 och SE2 transporteras till SE3 och SE4.



I Sverige finns fyra elprisområden som avgränsas av svagare delar i transmissionsnätet. Varje område får ett eget elpris, som beror mycket på utbud och efterfrågan. I norr produceras mycket el men efterfrågan är inte så stor. I söder är situationen den omvända. Därför måste el från område SE1 och SE2 transporteras till SE3 och SE4.

DEI_HT22_005_Elprisomraden_v2

Därför skiljer sig elpriset i norr och söder

Elräkningen svider rejält för många villaägare. Men det finns sätt att skära i kostnaderna.

Den största kostnaden för de med eluppvärmda hus är uppvärmingen. Att sänka på temperaturen hemma innebär att du kan spara en hel del pengar. En sänkning med en grad sänker din förbrukning med runt fem procent.

Det finns även andra energitjuvar i ditt hem. I inslget finns några tips på hur du kan spara energi och pengar.

26 mars 2022 är det Earth hour. Då uppmanas hushåll och företag att släcka lampor och stänga av onödiga elektriska apparater under en timma för att uppmärksamma klimatfrågan.

Elräkningen svider rejält för många villaägare. Men det finns sätt att skära i kostnaderna.Den största kostnaden för de med eluppvärmda hus är uppvärmingen. Att sänka på temperaturen hemma innebär att du kan spara en hel del pengar. En sänkning med en grad sänker din förbrukning med runt fem procent.Det finns även andra energitjuvar i ditt hem. I inslget finns några tips på hur du kan spara energi och pengar.26 mars 2022 är det Earth hour. Då uppmanas hushåll och företag att släcka lampor och stänga av onödiga elektriska apparater under en timma för att uppmärksamma klimatfrågan.

DEI_VT22_022_Earth-Hour_v2

Så slipper villaägare drabbas av elprischock

Elpriserna

Stål- och hockeystaden Luleå har blivit matstaden Luleå och en stor anledning till det stavas Hemmagastronomi, matnavet som startades av den hemvändande stjärnkocken Simon Laiti 2008.

Hemmagastronomi startade i liten skala men är nu allt från restaurang och bageri till delikatessbutik och ett ställe för matlagningskurser.

”Målet var att sprida matglädjen och matkulturen som vi har i Norrbotten”, säger han.

I dag har centrala Luleå fyra restauranger med i restaurangguiden White Guide. En bra siffra för en kommun med 79 000 invånare. Före pandemin fanns till och med sex White Guide-restauranger, men efter en dipp under 2020 och 2021 har näringen hämtat sig.

”Jag tycker att restaurangerna har varit otroligt kreativa och man har kämpat på väldigt bra och det ser vi också på siffrorna att man faktiskt har återhämtat sig”, säger Karin Åberg, affärsutvecklare på Luleå Business Region.

Att göra en stad eller en region till en matdestination är det många som har försökt men färre som lyckats. Så vad är hemligheten? Utöver tillgången till bra råvaror och kreativa krögare är det viktigt att låta maten och restaurangupplevelserna få ett stort utrymme i marknadsföringen, menar Karin Åberg.

”Vi jobbar ganska mycket internationellt på privatresesidan och vi får flera nya direktflyglinjer i vinter, från London till exempel”, säger hon.

Enligt Simon Laiti finns det flera orsaker till att Luleå har lyckats: ”I grund och botten handlar det om passionen. Vi älskar vårt yrke, våra leverantörer, våra råvaror, våra gäster och att jobba med service.”

Redaktör: Jonas Frändén

Stål- och hockeystaden Luleå har blivit matstaden Luleå och en stor anledning till det stavas Hemmagastronomi, matnavet som startades av den hemvändande stjärnkocken Simon Laiti 2008.Hemmagastronomi startade i liten skala men är nu allt från restaurang och bageri till delikatessbutik och ett ställe för matlagningskurser.”Målet var att sprida matglädjen och matkulturen som vi har i Norrbotten”, säger han.I dag har centrala Luleå fyra restauranger med i restaurangguiden White Guide. En bra siffra för en kommun med 79 000 invånare. Före pandemin fanns till och med sex White Guide-restauranger, men efter en dipp under 2020 och 2021 har näringen hämtat sig.”Jag tycker att restaurangerna har varit otroligt kreativa och man har kämpat på väldigt bra och det ser vi också på siffrorna att man faktiskt har återhämtat sig”, säger Karin Åberg, affärsutvecklare på Luleå Business Region.Att göra en stad eller en region till en matdestination är det många som har försökt men färre som lyckats. Så vad är hemligheten? Utöver tillgången till bra råvaror och kreativa krögare är det viktigt att låta maten och restaurangupplevelserna få ett stort utrymme i marknadsföringen, menar Karin Åberg.”Vi jobbar ganska mycket internationellt på privatresesidan och vi får flera nya direktflyglinjer i vinter, från London till exempel”, säger hon.Enligt Simon Laiti finns det flera orsaker till att Luleå har lyckats: ”I grund och botten handlar det om passionen. Vi älskar vårt yrke, våra leverantörer, våra råvaror, våra gäster och att jobba med service.”Redaktör: Jonas Frändén

FTGI_HT22_018_Hemmagastronomi

Hemmagastronomi draglok när Luleå blev matstad

Norrlands största kött- och charkproducent Nyléns Hugosons drivs paradoxalt nog av två skåningar. Men den norrländska identiteten är djupt rotad och några planer på att expandera från hemmamarknaden finns inte.

Huvudägaren Mikael Hugoson flyttade till Luleå 1975, drivet av en kärlek till Sveriges nordliga breddgrader.

”Allt är Norrland – förutom min och Mickes dialekt”, säger företagets vd Magnus Nilsson – som är skåning nummer två hos Nyléns Hugosons.

Utmaningen för bolaget är de stora avstånden i Norrland. Med rusande drivmedelspriser har det varit svårt både ekonomiskt och ur hållbarhetsvinkel.

Under årets tio första månader ökade transportkostnaderna med runt 25 procent, vilket motsvarar 10 miljoner kronor.

Trots motgångar har bolaget haft tillväxt nio år i rad. Planen är fortsatt expansion både organiskt och via förvärv. 

I somras köpte de en potatisodling vilket är motsatsen till deras huvudmarknad. Men Norrland kommer fortsatt vara där de gör affärer.

Reporter: Jonas Frändén

Norrlands största kött- och charkproducent Nyléns Hugosons drivs paradoxalt nog av två skåningar. Men den norrländska identiteten är djupt rotad och några planer på att expandera från hemmamarknaden finns inte.Huvudägaren Mikael Hugoson flyttade till Luleå 1975, drivet av en kärlek till Sveriges nordliga breddgrader.”Allt är Norrland – förutom min och Mickes dialekt”, säger företagets vd Magnus Nilsson – som är skåning nummer två hos Nyléns Hugosons.Utmaningen för bolaget är de stora avstånden i Norrland. Med rusande drivmedelspriser har det varit svårt både ekonomiskt och ur hållbarhetsvinkel.Under årets tio första månader ökade transportkostnaderna med runt 25 procent, vilket motsvarar 10 miljoner kronor.Trots motgångar har bolaget haft tillväxt nio år i rad. Planen är fortsatt expansion både organiskt och via förvärv. I somras köpte de en potatisodling vilket är motsatsen till deras huvudmarknad. Men Norrland kommer fortsatt vara där de gör affärer.Reporter: Jonas Frändén

FTGI_HT22_017_version1

 Skenande bränslepriser bromskloss för Norrlands charkkung

I Alvik utanför Luleå ligger ridanläggningen Gunnaräng som drivs av Ina Liljedahl. Ett ungt företag som kämpar med röda siffror i böckerna. 

För drygt två år sedan slog de upp portarna till en unik och modern anläggning i en del av Sverige där ridsportskulturen är relativt svag. Och investeringen på över 70 miljoner kronor, den kom från svärfar Gunnar Liljedahl.

Med flera nya satsningar hoppas Ina Liljedahl att vända till vinst 2023.

I Alvik utanför Luleå ligger ridanläggningen Gunnaräng som drivs av Ina Liljedahl. Ett ungt företag som kämpar med röda siffror i böckerna. För drygt två år sedan slog de upp portarna till en unik och modern anläggning i en del av Sverige där ridsportskulturen är relativt svag. Och investeringen på över 70 miljoner kronor, den kom från svärfar Gunnar Liljedahl.Med flera nya satsningar hoppas Ina Liljedahl att vända till vinst 2023.

FTGI_HT22_016_Gunnarang

Vinst blir ett hästjobb för Gunnaräng

De kommande fem åren kan Sverige ta del av runt 40 miljarder kronor från några av EU:s viktigaste struktur- och investeringsfonder. För små- och medelstora företag finns 8 öronmärkta miljarder i en speciell regionalfond. 

”Det blir ännu viktigare att ha ett klimattänk i allt man gör”, säger  EU-kommissionären Elisa Ferreira. ”Vi vill blicka framåt, inte bakåt.”

Sverige är ett av länderna som betalar in mer till EU än vad vi får tillbaka, och det kan vara en bidragande faktor till att intresset för EU-frågor är relativt lågt här. Ferreira pekar på vikten av att rikare länder intresserar sig för samarbetet.

”Det finns en korrelation mellan geopolitiska spänningar och känslan av att hamna på efterkälken”, säger hon.

Redaktör: Jonas Frändén

De kommande fem åren kan Sverige ta del av runt 40 miljarder kronor från några av EU:s viktigaste struktur- och investeringsfonder. För små- och medelstora företag finns 8 öronmärkta miljarder i en speciell regionalfond. ”Det blir ännu viktigare att ha ett klimattänk i allt man gör”, säger EU-kommissionären Elisa Ferreira. ”Vi vill blicka framåt, inte bakåt.”Sverige är ett av länderna som betalar in mer till EU än vad vi får tillbaka, och det kan vara en bidragande faktor till att intresset för EU-frågor är relativt lågt här. Ferreira pekar på vikten av att rikare länder intresserar sig för samarbetet.”Det finns en korrelation mellan geopolitiska spänningar och känslan av att hamna på efterkälken”, säger hon.Redaktör: Jonas Frändén

FTGI_HT22_015_bryssel_v3

Miljarder att hämta för svenska företag

640 tusen ton fiskeredskap lämnas i haven varje år, och eftersom de görs i svårnedbrutna material blir de kvar där – länge. Christian Magnusson har tagit fram Seame, en uppfinning som ska lösa problemet med det så kallade spökfisket. 

Produkten fäster man fiskeutrustningen som kastas i havet. Om redskapet inte plockas upp inom en viss tid utvecklas en boj som gör positionen synlig från ytan. Utvecklingen skedde i samarbete med Sotenäs kommun, Fiskarföreningen Norden i Smögen, Leader Bohuslän och Göteborgs uppfinnarförening.

Redaktör: Jonas Frändén

640 tusen ton fiskeredskap lämnas i haven varje år, och eftersom de görs i svårnedbrutna material blir de kvar där – länge. Christian Magnusson har tagit fram Seame, en uppfinning som ska lösa problemet med det så kallade spökfisket. Produkten fäster man fiskeutrustningen som kastas i havet. Om redskapet inte plockas upp inom en viss tid utvecklas en boj som gör positionen synlig från ytan. Utvecklingen skedde i samarbete med Sotenäs kommun, Fiskarföreningen Norden i Smögen, Leader Bohuslän och Göteborgs uppfinnarförening.Redaktör: Jonas Frändén

FTGI_HT22_013_seame

Seame tar upp kampen mot spökfisket

Lantbruk som satsat på solcellsanläggningar vid rätt tillfälle och räknat med tio års återbetalningstid har fått den halverad med dagens elpriser. Lars Andrén har föreläst om solenergi i 30 år och i dag är hans tjänster mer efterfrågade än någonsin.

Med de höga elpriser vi har i dag är det ett strålande läge att installera solpaneler: ”Men problematiken är att vi inte vet vad som händer i morgon eller om ett eller fem år”, säger Lars Andrén – grundare av Drivkraft. ”Det måste man ta med i sin bedömning när man gör en sådan här investering.”

Samtidigt är tekniken under ständig utveckling och förbättrad batteriteknik gör att det går att nyttja mer av energin.

Men det gäller ändå att göra sin research. Enligt Andrén är det främst sex faktorer man måste tänka på inför och under installationens gång.

Inventera förutsättningarna

Ta in tre offerter

Besök tre referenser

Anlita godkänd elinstallatör

Prata med Räddningstjänsten och försäkringsbolaget

Gör en slutbesiktning

Redaktör: Jonas Frändén

Lantbruk som satsat på solcellsanläggningar vid rätt tillfälle och räknat med tio års återbetalningstid har fått den halverad med dagens elpriser. Lars Andrén har föreläst om solenergi i 30 år och i dag är hans tjänster mer efterfrågade än någonsin.Med de höga elpriser vi har i dag är det ett strålande läge att installera solpaneler: ”Men problematiken är att vi inte vet vad som händer i morgon eller om ett eller fem år”, säger Lars Andrén – grundare av Drivkraft. ”Det måste man ta med i sin bedömning när man gör en sådan här investering.”Samtidigt är tekniken under ständig utveckling och förbättrad batteriteknik gör att det går att nyttja mer av energin.Men det gäller ändå att göra sin research. Enligt Andrén är det främst sex faktorer man måste tänka på inför och under installationens gång.<ul><li>Inventera förutsättningarna</li><li>Ta in tre offerter</li><li>Besök tre referenser</li><li>Anlita godkänd elinstallatör</li><li>Prata med Räddningstjänsten och försäkringsbolaget</li><li>Gör en slutbesiktning</li></ul>Redaktör: Jonas Frändén

FTGI_HT22_012_elmia_expertintervju_v2

Smart solel i sex steg

I januari 2021 jobbade 43 procent hemifrån, och den absoluta majoriteten av dessa vill fortsätta med distansarbetet trots att restriktionerna nu är borta sedan länge. Hur ska man som arbetsgivare hantera det nya landskapet?

Therese Svanström, ordförande på TCO, och Pernilla Südow Gustafsson, HR-direktör på Alfa Lavals division för livsmedel och vatten, berättar hur de hanterat distansarbete efter pandemin.

Redaktör: Jonas Frändén

I januari 2021 jobbade 43 procent hemifrån, och den absoluta majoriteten av dessa vill fortsätta med distansarbetet trots att restriktionerna nu är borta sedan länge. Hur ska man som arbetsgivare hantera det nya landskapet?Therese Svanström, ordförande på TCO, och Pernilla Südow Gustafsson, HR-direktör på Alfa Lavals division för livsmedel och vatten, berättar hur de hanterat distansarbete efter pandemin.Redaktör: Jonas Frändén

FTGI_HT22_009_jobb_efter_pandemin

Distansarbetet här för att stanna

Årets Lantbruksmässa på Elmia i Jönköping tröskar vägen för hållbarhet. EFN tar pulsen på hur framtiden kommer se ut – och klimatet är högst upp på agendan.

EFN:s Jonas Frändén har träffat några som driver utvecklingen mot ett mer klimatsmart jordbruk. Han pratar med företrädare för bolag som marknadsför allt från elektriska kompaktlastare och soldrivna torkmetoder till dataoptimerad växtodling och avancerade skraprobotar.

Dessutom intervjuar han Emma Hultman, mjölkbonde och ordförande för Arlas Smålandskrets, som är övertygad om att bönderna har lösningen på världens klimatbekymmer.

Låter det knepigt? Ta dig en titt!

Årets Lantbruksmässa på Elmia i Jönköping tröskar vägen för hållbarhet. EFN tar pulsen på hur framtiden kommer se ut – och klimatet är högst upp på agendan.EFN:s Jonas Frändén har träffat några som driver utvecklingen mot ett mer klimatsmart jordbruk. Han pratar med företrädare för bolag som marknadsför allt från elektriska kompaktlastare och soldrivna torkmetoder till dataoptimerad växtodling och avancerade skraprobotar.Dessutom intervjuar han Emma Hultman, mjölkbonde och ordförande för Arlas Smålandskrets, som är övertygad om att bönderna har lösningen på världens klimatbekymmer.Låter det knepigt? Ta dig en titt!

FTGI_HT22_010_Elmia

Här formas framtidens jordbruk

Varje år slås miljontals golfbollar bort. Pengar rakt ned i sjön - bokstavligen. Johannes Bergenwall och Alexander Edsmyr på Out-of-Bounds förenar lönsamhet och hållbarhet i andrahandsmarknaden för golfbollar som de hämtat från banornas vattenhinder. 

Redaktör: Jacob Nyström

Varje år slås miljontals golfbollar bort. Pengar rakt ned i sjön - bokstavligen. Johannes Bergenwall och Alexander Edsmyr på Out-of-Bounds förenar lönsamhet och hållbarhet i andrahandsmarknaden för golfbollar som de hämtat från banornas vattenhinder. Redaktör: Jacob Nyström

FTGI_HT22_011_golfbollar_16x9_vers6

Hållbar affärsidé på vattenhindrens botten

Företagande

Det är många paket i omlopp så här mitt i julhandeln. De flesta väntar på ett paket och det är lätt att missa varningstecknen på att ett leverans-sms är bedrägligt. Här är tre sätt att avslöja bluffen!

Det är många paket i omlopp så här mitt i julhandeln. De flesta väntar på ett paket och det är lätt att missa varningstecknen på att ett leverans-sms är bedrägligt. Här är tre sätt att avslöja bluffen!

DEI_HT22_029_bluff_sms_v02

Låt inte luriga sms förstöra julen

Bedrägerier på nätet blir allt vanligare och mer sofistikerade. Bovarna gömmer sig bakom sajter som ofta ser trovärdiga ut - åtminstone vid ett första ögonkast. Här är fyra saker som kan avslöja bluffbutikerna!

Bedrägerier på nätet blir allt vanligare och mer sofistikerade. Bovarna gömmer sig bakom sajter som ofta ser trovärdiga ut - åtminstone vid ett första ögonkast. Här är fyra saker som kan avslöja bluffbutikerna!

Fed: ”Don't fight the Market”

Så fördelas elen vid kris

Så går det för börsen, kronan och inflationen

Centrum under press när externhandeln växt

Nyhetsbrev

Missa inget - prenumerera på vårt nyhetsbrev

Följ oss på sociala medier

Elpriserna

Så mycket kan du få i elstöd

Best case/worst case – elpriserna

Rädsla för elprischock tömmer landets vedlager

Därför skiljer sig elpriset i norr och söder

Så slipper villaägare drabbas av elprischock

Shopping

Låt inte luriga sms förstöra julen

4 sätt att avslöja bluffsajterna när du shoppar

Så blir livet utan digitala pengar

Falska sedlar allt vanligare

Skolornas EFN

EFN - Ekonomikanalen

EFN:s fokusområden

Kontakta oss