Politik är ett väldigt brett ämne. EFN fokuserar på den ekonomiska politiken.

Regeringen räknar med stigande arbetslöshet, sjunkande BNP och hög inflation under 2023. I budgeten för det kommande året finns flera förslag på skatteförändringar som påverkar privatpersoner. Här är några av dem!

Fotograf tumnagel: Johannes Frandsen/Regeringskansliet 

Regeringen räknar med stigande arbetslöshet, sjunkande BNP och hög inflation under 2023. I budgeten för det kommande året finns flera förslag på skatteförändringar som påverkar privatpersoner. Här är några av dem!Fotograf tumnagel: Johannes Frandsen/Regeringskansliet

DEI_HT22_028_Regeringens_ekonomi

Skatterna som förändras 2023

Höstbudget

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Politik

Skatter

8 november går USA:s medborgare till valurnorna för ett mellanårsval. Omkring en tredjedel av platserna i senaten ska röstas fram, liksom hela representanthuset. Det är dessa två delar som utgör kongressen, den federala statsmaktens lagstiftande gren.

8 november går USA:s medborgare till valurnorna för ett mellanårsval. Omkring en tredjedel av platserna i senaten ska röstas fram, liksom hela representanthuset. Det är dessa två delar som utgör kongressen, den federala statsmaktens lagstiftande gren.

DEI_HT22_017_melllanarval_usa_2022

Dags för mellanårsval i USA

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag för makro- och omvärldsintresserade. Vi vänder oss till er som vill veta mer av hur aktuella nyheter påverkar eller förväntas påverka ekonomin. Ni hittar djupgående analyser samt intervjuer och inslag som förklarar begrepp som inflation, moms och världshandel.

Makro och omvärld

2022 har inletts med stor dramatik på de finansiella marknaderna. Och mer av den varan kan det bli. Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Investment Bank, går igenom de viktigaste geopolitiska och politiska händelserna under året som kan komma att skaka om börsen i EFN Marknad.

Henrik von Sydow ser många händelser som kan fortsätta att skaka om marknaderna under året. En händelse som kommer påverka är det globala omslaget i penningpolitiken som pågår. Bland annat är den amerikanska centralbanken federal reserve övertygad om att räntan ska höjas rejält och balansräkningen ska minskas.

När det gäller den globala geopolitiken lyfter von Sydow fram tre skeenden som kan leda till stora konsekvenser under 2022.

Relationen mellan USA och Kina och kopplingen till Taiwan

Spänningar kring Europas östra gräns 

Dödläge för Irans kärnenergiavtal

I Europa bör man hålla koll på detta.

Franska presidentvalet 10 april

Den nya tyska regeringens (trafikljuskoalitionen) investeringsboom

Maktspelet mellan Bryssel, Berlin och Paris

Ett omgjort tyskt pensionssystem är till exempel något som skulle kunna gynna aktier på sikt.

I valet i Sverige i höst kan nya kapitalskatter samt utbildnings- och sjukvårdsbolag på börsen komma att hamna i fokus.  

Det hela kokar ned i att det just nu kanske inte är läge att vara överviktad i aktier menar Henrik von Sydow.

Programmet spelades in i slutet av vecka 3, det vill säga innan det stora börsfallet ibland annat Stockholm måndagen 24 januari.

Programledare: Petra Bergman

2022 har inletts med stor dramatik på de finansiella marknaderna. Och mer av den varan kan det bli. Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Investment Bank, går igenom de viktigaste geopolitiska och politiska händelserna under året som kan komma att skaka om börsen i EFN Marknad.Henrik von Sydow ser många händelser som kan fortsätta att skaka om marknaderna under året. En händelse som kommer påverka är det globala omslaget i penningpolitiken som pågår. Bland annat är den amerikanska centralbanken federal reserve övertygad om att räntan ska höjas rejält och balansräkningen ska minskas.<h4>När det gäller den globala geopolitiken lyfter von Sydow fram tre skeenden som kan leda till stora konsekvenser under 2022.</h4><ul><li>Relationen mellan USA och Kina och kopplingen till Taiwan</li><li>Spänningar kring Europas östra gräns </li><li>Dödläge för Irans kärnenergiavtal</li></ul><h4>I Europa bör man hålla koll på detta.</h4><ul><li>Franska presidentvalet 10 april</li><li>Den nya tyska regeringens (trafikljuskoalitionen) investeringsboom</li><li>Maktspelet mellan Bryssel, Berlin och Paris</li></ul>Ett omgjort tyskt pensionssystem är till exempel något som skulle kunna gynna aktier på sikt.I valet i Sverige i höst kan nya kapitalskatter samt utbildnings- och sjukvårdsbolag på börsen komma att hamna i fokus. Det hela kokar ned i att det just nu kanske inte är läge att vara överviktad i aktier menar Henrik von Sydow.Programmet spelades in i slutet av vecka 3, det vill säga innan det stora börsfallet ibland annat Stockholm måndagen 24 januari.Programledare: Petra Bergman

EM_VT22_179_Sydow

https://12525a3ec2bca3bc8845f2fbadcddd9a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/2f/2f406742-b8c9-42b1-b13e-ae8190518cac/EM_VT22_179_Sydow.srt

https://00a84a24b08354f3d16810a2dcb1c4da-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/2f/2f406742-b8c9-42b1-b13e-ae8190518cac/901071643115516323.vtt

Omvärldsstrateg: Inte läge att övervikta aktier

Inflation

Program som EFN Marknad och EFN tipsar handlar om sparande och privatekonomi. Programmen ger dig kunskaper och tips som du har nytta av när du sparar i fonder och aktier.

Sparande

EFN Marknad är programmet som ger dig kunskap om hur du lyckas med dina investeringar. Placeringar och aktier diskuteras med inbjudna gäster.

EFN Marknad

Henrik Von Sydow

Riksdagsledamoten Karolina Skog (MP) hjälper till att avsluta säsongen av Kvadrat. Hon har fått i uppdrag av regeringen och bostadsminister Per Bolund (MP) att titta på delar i den sociala bostadspolitiken.

Målet är att fler ska hjälpas in på bostadsmarknaden. Bolund har kallat utredningen den viktigaste han varit med att tillsätta under sin tid i regeringen. Skog berättar om sitt fokus på ”strukturell hemlöshet”. Hon vill hitta fler vägar in på bostadsmarknaden för de som varken har sparkapital till en kontantinsats eller särskilt många år i bostadskön.

Skog tittar bland annat med stor nyfikenhet på våra grannländers lösningar. Hon antyder bland annat att utredningen kan komma att föreslå införande av till exempel statligt subventionerat bosparande och CSN-liknande bolån.

”Jag har inte landat i att det behöver bli så, men direktivet öppnar definitivt för en sån möjlighet”, säger hon.

Karolina Skog ställer sig också positiv till den innovation som skett på bostadsmarknaden. Nya boendeformer som co-living och nya finansieringsformer som Riksbyggens hyrköp, HSB Dela och BRF 2.0 från Well Fastigheter tar politiken i rätt riktning.

”Alla dessa alternativ handlar om att få ned tröskeln för unga att kunna ta sig in på bostadsmarknaden och det är positivt. Det är det vi behöver göra”, säger hon.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

Riksdagsledamoten Karolina Skog (MP) hjälper till att avsluta säsongen av Kvadrat. Hon har fått i uppdrag av regeringen och bostadsminister Per Bolund (MP) att titta på delar i den sociala bostadspolitiken.Målet är att fler ska hjälpas in på bostadsmarknaden. Bolund har kallat utredningen den viktigaste han varit med att tillsätta under sin tid i regeringen. Skog berättar om sitt fokus på ”strukturell hemlöshet”. Hon vill hitta fler vägar in på bostadsmarknaden för de som varken har sparkapital till en kontantinsats eller särskilt många år i bostadskön.Skog tittar bland annat med stor nyfikenhet på våra grannländers lösningar. Hon antyder bland annat att utredningen kan komma att föreslå införande av till exempel statligt subventionerat bosparande och CSN-liknande bolån.”Jag har inte landat i att det behöver bli så, men direktivet öppnar definitivt för en sån möjlighet”, säger hon.Karolina Skog ställer sig också positiv till den innovation som skett på bostadsmarknaden. Nya boendeformer som co-living och nya finansieringsformer som Riksbyggens hyrköp, HSB Dela och BRF 2.0 från Well Fastigheter tar politiken i rätt riktning.”Alla dessa alternativ handlar om att få ned tröskeln för unga att kunna ta sig in på bostadsmarknaden och det är positivt. Det är det vi behöver göra”, säger hon.Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

200615_Kvadrat_057.mp4

https://9cd67884d728f74a5ab423157b7daa8d-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/bc/bc600a5e-00090107/200528_Kvadrat_055.srt

https://d54a3696be2c255a588eca601590513e-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/bc/bc600a5e-00090107/901071592394928171.vtt

”CSN-lån” till bostäder för unga

EFN Ekonomikanalens material för dig som ska köpa, sälja eller renovera bostad hittar du här. Inslag och program som tar upp frågor som bostadspriser, bolån, räntor, budgivningar, pantbrev och lagfart.

Boendeekonomi

I EFN:s bostadsprogram Kvadrat tar Petra Bergman ett helhetsgrepp om boendeekonomi med ett nytt tema varje gång.

Kvadrat

Leif Pagrotsky har, bland annat som näringsminister, varit med och hanterat en del ekonomiska kriser. I denna intervju berättar han om hur spelet bakom kulisserna i maktens korridorer ser ut.

När det gäller coronakrisen har Leif Pagrotsky ett förslag på hur man ska kunna underlätta för krisande småföretag. För att förstärka likviditeten och soliditeten menar han att förlustavdrag borde kunna medges retroaktivt.

”Det skulle ge en omedelbar och blixtsnabb effekt”, säger Leif Pagrotsky.

Programledare: Petra Bergman

Leif Pagrotsky har, bland annat som näringsminister, varit med och hanterat en del ekonomiska kriser. I denna intervju berättar han om hur spelet bakom kulisserna i maktens korridorer ser ut.När det gäller coronakrisen har Leif Pagrotsky ett förslag på hur man ska kunna underlätta för krisande småföretag. För att förstärka likviditeten och soliditeten menar han att förlustavdrag borde kunna medges retroaktivt.”Det skulle ge en omedelbar och blixtsnabb effekt”, säger Leif Pagrotsky.Programledare: Petra Bergman

efnk_200325_024_Pagrotsky.mp4

https://3df3dacb4e831bfd69fb11777748fe93-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6e/6e48ee53-00090107/901071585144204489.vtt

Pagrotsky: ”Medge retroaktiva förlustavdrag”

Leif Pagrotsky

Coronaviruset covid-19 har orsakat en pandemi som leder till ödesdigra konsekvenser. EFN bevakar de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen.

Covid-19

Det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har orsakat en pandemi som leder till ödesdigra konsekvenser. EFN bevakar de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen.

Coronakrisen

Regeringen har presenterat ett krispaket värt 300 miljarder kronor som ska mildra de ekonomiska effekterna av coronaviruset.

Paketet innefattar nya regler för korttidspermittering, ett utökat statligt ansvar för sjuklön och en möjlighet för företag att stärka sin likviditet som administreras via skattekontot.

Likviditetsförstärkningen kommer genom att företag kan få anstånd med betalning av preliminärskatt på lön, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Detta ska enbart gälla livskraftiga och seriösa företag. Vilka företag detta är kan på kort sikt bli svårt att avgöra menar Anders Bergvall, makroekonom på Handelsbanken.

Krispaketet välkomnas av många men vissa, som till exempel Svenskt Näringsliv, menar att det inte räcker till. Anders Bergvall räknar med att det mycket väl kan bli så då krisen långt ifrån är över.

”Det finns mycket som talar för att det kommer att krävas betydligt mer krispaket de närmaste månaderna”, säger han.

Till att börja med kan det bli tal om riktade stöd till besöksnäringar och byggbranschen till exempel. Det kan även behövas generella stöd till kommuner. Till hösten då vi troligt är inne i en recession med stigande arbetslöshet kan det i stället bli tal om generella efterfrågestimulanser.

Programledare: Petra Bergman

Regeringen har presenterat ett krispaket värt 300 miljarder kronor som ska mildra de ekonomiska effekterna av coronaviruset.Paketet innefattar nya regler för korttidspermittering, ett utökat statligt ansvar för sjuklön och en möjlighet för företag att stärka sin likviditet som administreras via skattekontot.Likviditetsförstärkningen kommer genom att företag kan få anstånd med betalning av preliminärskatt på lön, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Detta ska enbart gälla livskraftiga och seriösa företag. Vilka företag detta är kan på kort sikt bli svårt att avgöra menar Anders Bergvall, makroekonom på Handelsbanken.Krispaketet välkomnas av många men vissa, som till exempel Svenskt Näringsliv, menar att det inte räcker till. Anders Bergvall räknar med att det mycket väl kan bli så då krisen långt ifrån är över.”Det finns mycket som talar för att det kommer att krävas betydligt mer krispaket de närmaste månaderna”, säger han.Till att börja med kan det bli tal om riktade stöd till besöksnäringar och byggbranschen till exempel. Det kan även behövas generella stöd till kommuner. Till hösten då vi troligt är inne i en recession med stigande arbetslöshet kan det i stället bli tal om generella efterfrågestimulanser.Programledare: Petra Bergman

efnk_200316_019_ Bergvall.mp4

https://d2c3d3b69c632cf8fd5090ccf6ddfa6a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/40/404ba89f-00090107/901071584461918793.vtt

Makroekonom: Fler krispaket lär följa

Sveriges ekonomi

Dolt ämne som ska hanteras som spellista för embedd på Handelsbankens marknadsinfo sidor.

Marknadsinformation

Anders Bergvall

Regeringen har presenterat ett krispaket som ska mildra de ekonomiska effekterna av coronavirusets spridning.

Värdet av krispaketet kan komma att uppgå till 300 miljarder kronor. De tre områdena som innefattas är: korttidspermittering, sjuklön och likviditetsförstärkning via skattekontot.

Regeringen har presenterat ett krispaket som ska mildra de ekonomiska effekterna av coronavirusets spridning.Värdet av krispaketet kan komma att uppgå till 300 miljarder kronor. De tre områdena som innefattas är: korttidspermittering, sjuklön och likviditetsförstärkning via skattekontot.

200316_Regeringens_krispaket.mp4

Så ska företag och jobb räddas

Ett nytt år och ett nytt decennium hägrar. Det är dags att avrunda 2019 och inviga 2020 med sammanfattningar tillsammans med Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Det pratas Brexit, handelskonflikt och stundande amerikanskt val. Men också penningpolitik, PMI och ränteläge.

Dessutom bjuder Christina Nyman på spaningar inför 2020 och hur hon tror att det ekonomiska året kommer te sig.

”Lite lättare tycker jag ändå att det ser ut. Någon form av bottenkänning tror jag att vi är nära.”

Ett nytt år och ett nytt decennium hägrar. Det är dags att avrunda 2019 och inviga 2020 med sammanfattningar tillsammans med Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.Det pratas Brexit, handelskonflikt och stundande amerikanskt val. Men också penningpolitik, PMI och ränteläge.Dessutom bjuder Christina Nyman på spaningar inför 2020 och hur hon tror att det ekonomiska året kommer te sig.”Lite lättare tycker jag ändå att det ser ut. Någon form av bottenkänning tror jag att vi är nära.”

efnk_191219_037_Nyarsraketer.mp4

https://fdd6c8b5838402e60e45d0a30573ae52-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/27/277d9932-00090107/901071576836127501.vtt

Spaningar inför 2020 med Christina Nyman

Nyheter med en klar koppling till ekonomi, såsom ekonomisk politik, entreprenörer, makroekonomi, trender inom världsekonomin med mera.

Nyhetsrummet

Christina Nyman

<h1>Här hittar du allt om Brexit</h1>
Ordet Brexit är en sammanslagning av Britain och Exit och begreppet innebär Storbritanniens utträde ur Europeiska Unionen (EU). Den 26 juni 2016 hade Storbritannien en folkomröstning och 52 procent av medborgarna röstade för ett utträde ur EU. EFN Ekonomikanalen kartlägger aktuella händelser inom Brexitprocessen och hur det kan komma att påverka ekonomin. EFN:s reporter Katrine Marçal kommenterar de senaste händelserna om Brexit. Sedan 25 september har EFN startat podden Brexitveckan med Katrine Marçal och Claes Måhlén, chefstrateg på Handelsbanken. Där tar de ett större grepp på hur Brexitprocessen påverkar eller förväntas påverka företagen, handeln, finansmarknaden samt din och min plånbok.

Brexit

Handelskrig

Verkstad och industri

Börs och finans

Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.

Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.Programledare: Matilda Karlsson och Gabriel Mellqvist

BL_191210_087.mp4

https://00cabd9135c7b39d5aabc154e8978a71-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6f/6f0dc76d-00090107/901071575989698606.vtt

”Svenska bolag är övervärderade”

Arbetsmarknad

Centralbanker

Obligationer

Konjunktur förklarar det ekonomiska tillståndet i en ekonomi. När det är högkonjunktur är det hög ekonomisk aktivitet med ett stort antal producerade och konsumerade produkter och vanligtvis låg arbetslöshet. Lågkonjunktur kännetecknas av låg ekonomisk aktivitet, färre antal producerade och konsumerade produkter och högre arbetslöshet. En recession är en kraftig lågkonjunktur som pågår betydligt längre än en vanlig lågkonjunktur. Vid extrema fall av mycket långa perioder av lågkonjunktur kallas det depression.

Konjunktur

Börslunch

kategori för inslag/program som ska "skickas" till Handelsbankens Börsrum

Börsrum

Johanna Högfeldt

Sean George

Erik Åsbrink, svensk finansminister mellan 1996 till 1999, är aktuell med en biografi om sin ministerföreträdare: Gunnar Sträng. I en intervju med EFN:s Johan Schück beskriver han bilden av Gunnar Sträng, både i sin egen tid och efteråt, och prägeln han satt på den svenska finanspolitiken.

”Han var med och formade det svenska välfärdssamhället. Han har kanske spelat en större roll där än någon annan”, säger han.

Dessutom berättar han om sin barndoms koppling till Gunnar Sträng, hur ministern fick rykte om sig att vara restriktiv i sin politik och samtidigt upplevde resan från fattig-Sverige till en välutvecklad välfärdsstat genom sin livstid. Erik Åsbrink beskriver också relationen mellan de statsministrar som ledde Sverige under Gunnar Strängs rekordlånga tid på posten och hur han surfade på en allmän tillväxtvåg i Europa under 50- och 60-talen.

Erik Åsbrink passar också på att ge nuvarande finansminister Magdalena Andersson tips om hur den svenska välfärden kan bevaras. Och det i sann Gunnar Sträng-anda. 

”För min del så har jag svårt att se att det går att göra om vi inte är beredda att höja skatterna lite.”

Erik Åsbrink, svensk finansminister mellan 1996 till 1999, är aktuell med en biografi om sin ministerföreträdare: Gunnar Sträng. I en intervju med EFN:s Johan Schück beskriver han bilden av Gunnar Sträng, både i sin egen tid och efteråt, och prägeln han satt på den svenska finanspolitiken.”Han var med och formade det svenska välfärdssamhället. Han har kanske spelat en större roll där än någon annan”, säger han.Dessutom berättar han om sin barndoms koppling till Gunnar Sträng, hur ministern fick rykte om sig att vara restriktiv i sin politik och samtidigt upplevde resan från fattig-Sverige till en välutvecklad välfärdsstat genom sin livstid. Erik Åsbrink beskriver också relationen mellan de statsministrar som ledde Sverige under Gunnar Strängs rekordlånga tid på posten och hur han surfade på en allmän tillväxtvåg i Europa under 50- och 60-talen.Erik Åsbrink passar också på att ge nuvarande finansminister Magdalena Andersson tips om hur den svenska välfärden kan bevaras. Och det i sann Gunnar Sträng-anda. ”För min del så har jag svårt att se att det går att göra om vi inte är beredda att höja skatterna lite.”

191127_EFN_Moter_Asbrink.mp4

https://e59eaf032a672543ec5a1c1ed7303446-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/54/54059b70-00090107/901071575018792538.vtt

Gunnar Sträng – retoriker, reformatör och rikshushållare

Magdalena Andersson

Regeringen

EFN:s intervjuprogram som går på djupet i ekonomiska frågor. Katrine Marçal möter bland annat Nassim Taleb, Steve Eisman, Kenneth Rogoff, Magdalena Andersson och Anna Kinberg Batra.

EFN Möter

<h1> Vad är finanspolitik? </h1>
 Finanspolitik är ett begrepp som förklarar hur regeringen kan använda statens budget för att styra ekonomin och uppfylla sina ekonomiska mål. Tillsammans med penningpolitik, som styrs av Riksbankens räntesättning, är finanspolitik ett av två sätt att stimulera ekonomin.

Statens kassa fylls på via skatter. Vid en högkonjunktur är inkomsterna större vilket kan ge ett budgetöverskott. Vid en lågkonjunktur minskar inkomsterna och utgifterna ökar. Det kan ge mindre överskott eller ett underskott i budgeten. 

 Både vid hög- och lågkonjunktur använder regeringen olika stimulansmedel för att se till att ekonomin inte svänger för kraftigt. Stimulansmedlen kan exempelvis vara reformer, investeringar eller sänka skatter. 

Varje höst lägger regeringen fram en höstbudget som förklarar hur finanspolitiken för det kommande året ska se ut. På våren presenteras en budget för resten av det påbörjade året. 

Budgeten arbetas fram av hela Regeringskansliet men leds av Finansdepartementet. Det finns också regler för hur finanspolitiken får se ut och budgeten ska arbetas fram. De kallas för det finanspolitiska ramverket. 
 

<iframe width='380' height='216' src='//efn.se/embed/custom/single?id=105268&size=medium' frameborder='0' allowfullscreen='' seamless='seamless' scrolling='no'></iframe>

Politik

EFN - Ekonomikanalen

EFN:s fokusområden

Kontakta oss