Riksdagens arbete med kommande års statsbudget börjar i april. Först i december fattas de sista besluten. EFN beskriver det svenska budgetåret.

Riksdagens arbete med kommande års statsbudget börjar i april. Först i december fattas de sista besluten. EFN beskriver det svenska budgetåret.

DEI_HT21_011_hostbudget.mp4

Från vårpropp till höstbudget

Regeringen

Höstbudget

<h1> Vad är finanspolitik? </h1>
 Finanspolitik är ett begrepp som förklarar hur regeringen kan använda statens budget för att styra ekonomin och uppfylla sina ekonomiska mål. Tillsammans med penningpolitik, som styrs av Riksbankens räntesättning, är finanspolitik ett av två sätt att stimulera ekonomin.

Statens kassa fylls på via skatter. Vid en högkonjunktur är inkomsterna större vilket kan ge ett budgetöverskott. Vid en lågkonjunktur minskar inkomsterna och utgifterna ökar. Det kan ge mindre överskott eller ett underskott i budgeten. 

 Både vid hög- och lågkonjunktur använder regeringen olika stimulansmedel för att se till att ekonomin inte svänger för kraftigt. Stimulansmedlen kan exempelvis vara reformer, investeringar eller sänka skatter. 

Varje höst lägger regeringen fram en höstbudget som förklarar hur finanspolitiken för det kommande året ska se ut. På våren presenteras en budget för resten av det påbörjade året. 

Budgeten arbetas fram av hela Regeringskansliet men leds av Finansdepartementet. Det finns också regler för hur finanspolitiken får se ut och budgeten ska arbetas fram. De kallas för det finanspolitiska ramverket. 
 

<iframe width='380' height='216' src='//efn.se/embed/custom/single?id=105268&size=medium' frameborder='0' allowfullscreen='' seamless='seamless' scrolling='no'></iframe>

Finanspolitik

Vårpropositionen

Erik Åsbrink, svensk finansminister mellan 1996 till 1999, är aktuell med en biografi om sin ministerföreträdare: Gunnar Sträng. I en intervju med EFN:s Johan Schück beskriver han bilden av Gunnar Sträng, både i sin egen tid och efteråt, och prägeln han satt på den svenska finanspolitiken.

”Han var med och formade det svenska välfärdssamhället. Han har kanske spelat en större roll där än någon annan”, säger han.

Dessutom berättar han om sin barndoms koppling till Gunnar Sträng, hur ministern fick rykte om sig att vara restriktiv i sin politik och samtidigt upplevde resan från fattig-Sverige till en välutvecklad välfärdsstat genom sin livstid. Erik Åsbrink beskriver också relationen mellan de statsministrar som ledde Sverige under Gunnar Strängs rekordlånga tid på posten och hur han surfade på en allmän tillväxtvåg i Europa under 50- och 60-talen.

Erik Åsbrink passar också på att ge nuvarande finansminister Magdalena Andersson tips om hur den svenska välfärden kan bevaras. Och det i sann Gunnar Sträng-anda. 

”För min del så har jag svårt att se att det går att göra om vi inte är beredda att höja skatterna lite.”

Erik Åsbrink, svensk finansminister mellan 1996 till 1999, är aktuell med en biografi om sin ministerföreträdare: Gunnar Sträng. I en intervju med EFN:s Johan Schück beskriver han bilden av Gunnar Sträng, både i sin egen tid och efteråt, och prägeln han satt på den svenska finanspolitiken.”Han var med och formade det svenska välfärdssamhället. Han har kanske spelat en större roll där än någon annan”, säger han.Dessutom berättar han om sin barndoms koppling till Gunnar Sträng, hur ministern fick rykte om sig att vara restriktiv i sin politik och samtidigt upplevde resan från fattig-Sverige till en välutvecklad välfärdsstat genom sin livstid. Erik Åsbrink beskriver också relationen mellan de statsministrar som ledde Sverige under Gunnar Strängs rekordlånga tid på posten och hur han surfade på en allmän tillväxtvåg i Europa under 50- och 60-talen.Erik Åsbrink passar också på att ge nuvarande finansminister Magdalena Andersson tips om hur den svenska välfärden kan bevaras. Och det i sann Gunnar Sträng-anda. ”För min del så har jag svårt att se att det går att göra om vi inte är beredda att höja skatterna lite.”

191127_EFN_Moter_Asbrink.mp4

https://e59eaf032a672543ec5a1c1ed7303446-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/54/54059b70-00090107/901071575018792538.vtt

Gunnar Sträng – retoriker, reformatör och rikshushållare

Magdalena Andersson

EFN:s intervjuprogram som går på djupet i ekonomiska frågor. Katrine Marçal möter bland annat Nassim Taleb, Steve Eisman, Kenneth Rogoff, Magdalena Andersson och Anna Kinberg Batra.

EFN Möter

Politik är ett väldigt brett ämne. EFN fokuserar på den ekonomiska politiken.

Politik

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag för makro- och omvärldsintresserade. Vi vänder oss till er som vill veta mer av hur aktuella nyheter påverkar eller förväntas påverka ekonomin. Ni hittar djupgående analyser samt intervjuer och inslag som förklarar begrepp som inflation, moms och världshandel.

Makro och omvärld

Regeringen befinner sig på Harpsund för att diskutera budgeten, bara en knapp månad innan valet. Finansminister Magdalena Andersson berättade under torsdagseftermiddagen om det ekonomiska läget och budgetplanerna för 2019. Hon ser ljust på framtiden, bland annat för att BNP-tillväxten stärks, arbetslösheten sjunker och statsskulden är lägre än på närmre 40 år.

Regeringen befinner sig på Harpsund för att diskutera budgeten, bara en knapp månad innan valet. Finansminister Magdalena Andersson berättade under torsdagseftermiddagen om det ekonomiska läget och budgetplanerna för 2019. Hon ser ljust på framtiden, bland annat för att BNP-tillväxten stärks, arbetslösheten sjunker och statsskulden är lägre än på närmre 40 år.

180816_Regeringen_Harpsund

Finansministern positiv till framtiden

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Harpsund

Regeringen och Vänsterpartiet kallade under fredagen till en presskonferens angående förslaget om begränsade vinster i välfärden. Man meddelade då att man kommit överens om ett vinsttak på sju procent inom skola och omsorg, i linje med utredningen som presenterades av Ilmar Reepalu 2017.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) kommenterar förslaget.

Regeringen och Vänsterpartiet kallade under fredagen till en presskonferens angående förslaget om begränsade vinster i välfärden. Man meddelade då att man kommit överens om ett vinsttak på sju procent inom skola och omsorg, i linje med utredningen som presenterades av Ilmar Reepalu 2017.Civilminister Ardalan Shekarabi (S) kommenterar förslaget.

efnk_180119_014_Ardalan_Shekarabi

https://f87e9602e443be7c2c91ce930a7899c8-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/BC/BCC24F1B/efnk_180119_014_Ardalan_Shekarabi.sv-SE.xml

"Ett generöst regelverk i jämförelse"

Vinster i välfärden

Socialdemokraterna

Ardalan Shekarabi

Vänsterpartiet

Regeringen meddelade under torsdagen att man antar Finansinspektionens förslag om hårdare amorteringskrav.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) kommenterar beslutet: ”Det är ett väl avvägt förslag”, säger han.

Regeringen meddelade under torsdagen att man antar Finansinspektionens förslag om hårdare amorteringskrav.Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) kommenterar beslutet: ”Det är ett väl avvägt förslag”, säger han.

ins_171130_amorteringskrav

Regeringen godkänner amorteringskravet

Amorteringskrav

Per Bolund

Finansinspektionen

Vårändringsbudgeten presenteras på tisdag 18 april men redan nu är en stor del av innehållet känt. Här är regeringens satsningar och skatteändringar.

Vårändringsbudgeten presenteras på tisdag 18 april men redan nu är en stor del av innehållet känt. Här är regeringens satsningar och skatteändringar.