Sydöstra Sverige

Aegirbio är ett diagnostikbolag från Lund som i första hand utvecklar och säljer medicinska tester. 

Bolaget startades 2019 och gick ganska mycket under radarn fram till covid-19 kom. När nyheten spreds om att Aegirbio jobbade på att ta fram ett coronatest där det räckte med salivtest svängde allt.

Under våren 2021 blev bolagets hemmatest för covid-19 godkänt. Martin Linde, vd för Aegirbio, ser framför sig en explosionsartad utveckling av bolagets omsättning. 2020 omsatte man 15 000 kronor. I år hoppas han att åtminstone komma upp i en niosiffrig omsättning.

I takt med att efterfrågan på produkten sköt i höjden under våren gjorde bolagets aktiekurs detsamma. Sedan noteringen sommaren 2020 är kursen upp med runt 800 % och då har den ändå fallit tillbaka den senaste tiden.

”Det har varit hela havet stormar. Vi håller fortfarande på att bygga. Vi går från ett forsknings- och utvecklingsbolag till ett marknadsbolag.”, säger Martin Linde.

Covidtest kommer förhoppningsvis inte säljas på samma nivåer som nu i framtiden. Men detta är inget problem menar Martin Linde. Bolaget har lärt sig mycket av detta kaosartade år.

”Jag tror att vi kan skala upp ett antal andra tester. Vi har redan ett tjugotal tester framme som vi tittar på att lansera”, säger Martin Linde.

Reporter: Jonas Frändén

Aegirbio är ett diagnostikbolag från Lund som i första hand utvecklar och säljer medicinska tester. Bolaget startades 2019 och gick ganska mycket under radarn fram till covid-19 kom. När nyheten spreds om att Aegirbio jobbade på att ta fram ett coronatest där det räckte med salivtest svängde allt.Under våren 2021 blev bolagets hemmatest för covid-19 godkänt. Martin Linde, vd för Aegirbio, ser framför sig en explosionsartad utveckling av bolagets omsättning. 2020 omsatte man 15 000 kronor. I år hoppas han att åtminstone komma upp i en niosiffrig omsättning.I takt med att efterfrågan på produkten sköt i höjden under våren gjorde bolagets aktiekurs detsamma. Sedan noteringen sommaren 2020 är kursen upp med runt 800 % och då har den ändå fallit tillbaka den senaste tiden.”Det har varit hela havet stormar. Vi håller fortfarande på att bygga. Vi går från ett forsknings- och utvecklingsbolag till ett marknadsbolag.”, säger Martin Linde.Covidtest kommer förhoppningsvis inte säljas på samma nivåer som nu i framtiden. Men detta är inget problem menar Martin Linde. Bolaget har lärt sig mycket av detta kaosartade år.”Jag tror att vi kan skala upp ett antal andra tester. Vi har redan ett tjugotal tester framme som vi tittar på att lansera”, säger Martin Linde.Reporter: Jonas Frändén

Martin Linde

Lund

FTGI_VT21_018_aegirbio.mp4

https://ed1a433913fab62670ed7146c353fd37-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/5a/5a7818ce-00090107/FTGI_VT21_018_aegirbio.srt

https://cf120f28d4599d5479d8b72953345f5a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/5a/5a7818ce-00090107/901071622616447319.vtt

Kursraketen förbereder sig för livet efter covidtesten

Coronaviruset covid-19 har orsakat en pandemi som leder till ödesdigra konsekvenser. EFN bevakar de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen.

Covid-19

Aegirbio

Program som EFN Marknad och EFN tipsar handlar om sparande och privatekonomi. Programmen ger dig kunskaper och tips som du har nytta av när du sparar i fonder och aktier.

Sparande

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

Läkemedel och hälsovård

På Lönhults gård utanför Höganäs i Skåne bedriver lantbrukaren Gustaf Lewenhaupt sin verksamhet. Förutom spannmål sysslar han och de fem anställda med fastighetsförvaltning, hästuppfödning och produktion av vindkraftsel. 

Problemet? Att hitta arbetskraft för att expandera.

”Det är förvånansvärt svårt att hitta kompetent personal”, säger Lewenhaupt.

Eftertraktade egenskaper är teknisk kunskap, händighet och framför allt en bra attityd. 

Sara Johnson är agronom på Hushållningssällskapet/HIR Skåne. Hon menar att det är anställningar som löper året runt som är svårast att hitta folk till. 

”Maskinförare och djurskötare, där är det en utmaning att hitta arbetskraft”, säger hon. ”I trädgårdsnäringarna med säsongsanställningar av utländsk arbetskraft är det mycket lättare.”

För att locka till sig rätt arbetskraft måste arbetsplatsen uppfattas som attraktiv. Enligt Johnson och Lewenhaupt kan följande fyra punkter hjälpa dig på traven:

Platta till organisationen

Bygg ett lag

Bra och säkra maskiner

Lyft fram fördelarna med yrket

Reporter: Jonas Frändén

På Lönhults gård utanför Höganäs i Skåne bedriver lantbrukaren Gustaf Lewenhaupt sin verksamhet. Förutom spannmål sysslar han och de fem anställda med fastighetsförvaltning, hästuppfödning och produktion av vindkraftsel. Problemet? Att hitta arbetskraft för att expandera.”Det är förvånansvärt svårt att hitta kompetent personal”, säger Lewenhaupt.Eftertraktade egenskaper är teknisk kunskap, händighet och framför allt en bra attityd. Sara Johnson är agronom på Hushållningssällskapet/HIR Skåne. Hon menar att det är anställningar som löper året runt som är svårast att hitta folk till. ”Maskinförare och djurskötare, där är det en utmaning att hitta arbetskraft”, säger hon. ”I trädgårdsnäringarna med säsongsanställningar av utländsk arbetskraft är det mycket lättare.”För att locka till sig rätt arbetskraft måste arbetsplatsen uppfattas som attraktiv. Enligt Johnson och Lewenhaupt kan följande fyra punkter hjälpa dig på traven:<ul><li>Platta till organisationen</li><li>Bygg ett lag</li><li>Bra och säkra maskiner</li><li>Lyft fram fördelarna med yrket</li></ul>Reporter: Jonas Frändén

Sara Johnson

Gustaf Lewenhaupt

FTGI_VT21_011_bondejobb.mp4

https://3cf664857b91f12a8f79d9d68bc76128-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/98/9898b65a-00090107/FTGI_VT21_011_bondejobb.srt

https://1b75a26d698915c92466950ce3e81284-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/98/9898b65a-00090107/901071618835927118.vtt

Kompetent arbetskraft växer inte på träd

Arbetsmarknad

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Kompetensbrist

Lantbruk

Det finns en dold innovationskraft i svenska företag som är värd miljarder. Det hävdar innovationsforskaren Mattias Axelson. 

Frågan är: hur väcker man kraften till liv?

Mattias Axelson menar att företag ofta begränsas av den verksamhet de bedriver i dag och att det kan vara svårt att lyfta blicken för att på så sätt se potentialen.

Även om ett företag ser potentialen kan de sedan begränsas av nuvarande maktsystem, arbetssätt och inlåsningar som finns i företaget.

Ett företag vars verksamhet bygger på en innovation är det Malmöbaserade duschföretaget Orbital Systems. Grundaren Mehrdad Mahdjoubi menar att ett framgångsrikt företag alltid måste ställa frågan om varför en existerande lösning gjordes på det sättet den gjordes på.

”Det handlar om att man fostrar en kultur där man ifrågasätter grundprinciperna och inte bara det ytliga”, säger han.

För att uppnå en transformativ och disruptiv innovation som vågar ifrågasätta på riktigt måste man som företag ge mandat till anställda att sjösätta förändringar menar Mehrdad Mahdjoubi.

Mattias Axelson sammanfattar de viktigaste stegen för att som företag lyckas med innovation så här:

Definiera en vision

Definiera en policy

Delegera mandat

Avsätt resurser

Jobba experimentellt

Mehrdad Mahdjoubi hävdar att det handlar om att avsätta tid och att konstant ifrågasätta. Dessutom måste man komma till ro med vad det innebär att innovera.

”Det innebär att du måste de facto sluta göra det du har gjort hittills”, säger han.

Reporter: Jonas Frändén

Det finns en dold innovationskraft i svenska företag som är värd miljarder. Det hävdar innovationsforskaren Mattias Axelson. Frågan är: hur väcker man kraften till liv?Mattias Axelson menar att företag ofta begränsas av den verksamhet de bedriver i dag och att det kan vara svårt att lyfta blicken för att på så sätt se potentialen.Även om ett företag ser potentialen kan de sedan begränsas av nuvarande maktsystem, arbetssätt och inlåsningar som finns i företaget.Ett företag vars verksamhet bygger på en innovation är det Malmöbaserade duschföretaget Orbital Systems. Grundaren Mehrdad Mahdjoubi menar att ett framgångsrikt företag alltid måste ställa frågan om varför en existerande lösning gjordes på det sättet den gjordes på.”Det handlar om att man fostrar en kultur där man ifrågasätter grundprinciperna och inte bara det ytliga”, säger han.För att uppnå en transformativ och disruptiv innovation som vågar ifrågasätta på riktigt måste man som företag ge mandat till anställda att sjösätta förändringar menar Mehrdad Mahdjoubi.Mattias Axelson sammanfattar de viktigaste stegen för att som företag lyckas med innovation så här:<ul><li>Definiera en vision</li><li>Definiera en policy</li><li>Delegera mandat</li><li>Avsätt resurser</li><li>Jobba experimentellt</li></ul>Mehrdad Mahdjoubi hävdar att det handlar om att avsätta tid och att konstant ifrågasätta. Dessutom måste man komma till ro med vad det innebär att innovera.”Det innebär att du måste de facto sluta göra det du har gjort hittills”, säger han.Reporter: Jonas Frändén

Mattias Axelson

Mehrdad Mahdjoubi 

Malmö

FTGI_VT21_010_pandemiinnovation.mp4

https://208f71ebc8b6b7718e80b922b23bf001-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/99/999c5c97-00090107/FTGI_VT21_010_pandemiinnovation.srt

https://8bab34e83c848ebe4a8d5b3d63205d2c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/99/999c5c97-00090107/901071618231478745.vtt

Innovationsknepet: Sluta gör det du gör

Innovation

Orbital Systems

Närmare 35 000 svenska gymnasieelever driver ett företag med hjälp av organisationen Ung Företagsamhet. För de flesta stannar det vid en nyttig erfarenhet om hur man driver företag men för vissa är det starten på något större. 

Det senare gäller till exempel Amanda Larsson och Calle Rosengren. När gymnasiet var över satsade de fullt ut på sitt bolag Färsking, som tillverkar granola. De hade hittat en nisch på marknaden för müsli och granola som de tyckte var värd att satsa på.

”Vi såg att det fanns ett stort behov av ett hälsosamt varumärke för unga”, säger säger Amanda Larsson, grundare och vd för Färsking.

”Känslan var att man så gärna ville se den här idén gå igenom”, säger Calle Rosengren, grundare och säljansvarig för Färsking.

De två Helsingborgsungdomarna ansåg att det var värt att riskera de 25 000 kronor vardera som de var tvungna att lägga in för att starta ett aktiebolag för att få reda på om idén skulle flyga.

I dag finns företagets produkter i 1 200 butiker i Sverige och produktionen är utlokaliserad till Danmark.

Färsking är listat på crowdfundingplattformen Peppins och man har hittills tagit in 20 miljoner kronor i kapital. Ännu så länge visar bolaget inte vinst men förhoppningen är att göra det inom två år.

Att starta ett UF-företag är en bra start på karriären oavsett om man fortsätter att driva eget eller om man väljer att bli anställd. Det visar en undersökning som UF har gjort berättar Cecilia Nykvist, vd för Ung Företagsamhet i Sverige.

Reporter: Jonas Frändén

Närmare 35 000 svenska gymnasieelever driver ett företag med hjälp av organisationen Ung Företagsamhet. För de flesta stannar det vid en nyttig erfarenhet om hur man driver företag men för vissa är det starten på något större. Det senare gäller till exempel Amanda Larsson och Calle Rosengren. När gymnasiet var över satsade de fullt ut på sitt bolag Färsking, som tillverkar granola. De hade hittat en nisch på marknaden för müsli och granola som de tyckte var värd att satsa på.”Vi såg att det fanns ett stort behov av ett hälsosamt varumärke för unga”, säger säger Amanda Larsson, grundare och vd för Färsking.”Känslan var att man så gärna ville se den här idén gå igenom”, säger Calle Rosengren, grundare och säljansvarig för Färsking.De två Helsingborgsungdomarna ansåg att det var värt att riskera de 25 000 kronor vardera som de var tvungna att lägga in för att starta ett aktiebolag för att få reda på om idén skulle flyga.I dag finns företagets produkter i 1 200 butiker i Sverige och produktionen är utlokaliserad till Danmark.Färsking är listat på crowdfundingplattformen Peppins och man har hittills tagit in 20 miljoner kronor i kapital. Ännu så länge visar bolaget inte vinst men förhoppningen är att göra det inom två år.Att starta ett UF-företag är en bra start på karriären oavsett om man fortsätter att driva eget eller om man väljer att bli anställd. Det visar en undersökning som UF har gjort berättar Cecilia Nykvist, vd för Ung Företagsamhet i Sverige.Reporter: Jonas Frändén

Helsingborg

FTGI_VT21_008_farsking_v3.mp4

https://73c3c85a9a6d760caf2bed94e825fc99-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/93/93ec58a0-00090107/FTGI_VT21_008_farsking_v3.srt

https://535eafea1f1a4e8012d3f1c1b0d26ae9-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/93/93ec58a0-00090107/901071616430345901.vtt

Färsking satsar allt på sin idé från UF

Ung Företagsamhet

Färsking

Sibirisk stör simmar omkring i bassänger i småländska Strömsnäsbruk. Med hjälp av dessa fiskar produceras här Sveriges dyraste livsmedel, den svarta kaviaren.

Företaget bakom produktionen heter Arctic Roe of Scandinavia (Aros).

Om du är ute efter exklusiv kaviar inför nyår får du dessvärre leta någon annanstans för årets produktion är redan slutsåld. Detta har fått bolaget att agera.

”Vi kommer att öka produktionen med minst 50 procent under 2021 och vidare”, säger Aros vd Torbjörn Ranta.

Under över 20 år av tjänsteresor i Sibirien inom olje- och guldindustrin fick Torbjörn Ranta upp ögonen för kaviarodlingar.

Ola Brandt, platschef på Aros i Strömsnäsbruk, förklarar att företaget vid produktionen använder sig av en metod där störarna inte slaktas utan där de töms på sin rom.

Marknaden globalt för odlad kaviar ligger på runt 350 ton förklarar Torbjörn Ranta. Detta är ungefär lika mycket som löjromsproduktionen i norra Skandinavien. Men sett till omsättningen slår den svarta kaviaren löjromen med hästlängder, då priset är tio gånger så högt.

Aros satsar på att i första hand ta en större del av den svenska marknaden för att sedan expandera i Skandinavien och världen.

Hur äter man då den svarta kaviaren? Torbjörn Ranta rekommenderar att man äter den så rent som möjligt och att man inte blandar ut den med citron och lök till exempel.

Reporter: Jonas Frändén

Sibirisk stör simmar omkring i bassänger i småländska Strömsnäsbruk. Med hjälp av dessa fiskar produceras här Sveriges dyraste livsmedel, den svarta kaviaren.Företaget bakom produktionen heter Arctic Roe of Scandinavia (Aros).Om du är ute efter exklusiv kaviar inför nyår får du dessvärre leta någon annanstans för årets produktion är redan slutsåld. Detta har fått bolaget att agera.”Vi kommer att öka produktionen med minst 50 procent under 2021 och vidare”, säger Aros vd Torbjörn Ranta.Under över 20 år av tjänsteresor i Sibirien inom olje- och guldindustrin fick Torbjörn Ranta upp ögonen för kaviarodlingar.Ola Brandt, platschef på Aros i Strömsnäsbruk, förklarar att företaget vid produktionen använder sig av en metod där störarna inte slaktas utan där de töms på sin rom.Marknaden globalt för odlad kaviar ligger på runt 350 ton förklarar Torbjörn Ranta. Detta är ungefär lika mycket som löjromsproduktionen i norra Skandinavien. Men sett till omsättningen slår den svarta kaviaren löjromen med hästlängder, då priset är tio gånger så högt.Aros satsar på att i första hand ta en större del av den svenska marknaden för att sedan expandera i Skandinavien och världen.Hur äter man då den svarta kaviaren? Torbjörn Ranta rekommenderar att man äter den så rent som möjligt och att man inte blandar ut den med citron och lök till exempel.Reporter: Jonas Frändén

Torbjörn Ranta

Strömsnäsbruk

FTGI_HT20_016_kaviar_v3.mp4

https://9806701b1f4da48380b308819933b3e0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/07/07dea4b8-00090107/FTGI_HT20_016_kaviar_v3.srt

https://0d1898fc4341bb430083bb1cd812fb2c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/07/07dea4b8-00090107/901071608040563002.vtt

Svensk svart kaviar slut – nu utökas produktionen

Arctic Roe of Scandinavia

Här hittar du tv-inslag om bland annat hållbarhet, miljö och hållbara fonder.

Hållbarhet

Svensk mjölkproduktion minskar år efter år och konkurrensen på den globala marknaden är stenhård. Men det stoppar inte mjölkföretaget Olof Lars Gård utanför Tvååker i Halland från att satsa rejält och ta kampen.

Sedan 2003 har de växt från 50 kor till dagens 750. Målet är att utöka med ytterligare 150. Gården har varit familjeägd i över 100 år och drivs nu av bröderna Fredrik och Mattias Lindeberg.

De har utökat verksamheten genom att bygga nya kostallar och förvärva granngårdar. De driver också en växtodling på över 1 000 hektar.

Men marginalerna är små och priser måste pressas för att nå lönsamhet.

Husdjursföreningen Växa Sverige har identifierat tre områden där mjölkbönder kan spara pengar. Det är byggkostnader samt kostnader för arbetskraft och foder.

På Olof Lars Gård jobbar de hela tiden med varje del för att på så sätt öka vinsten.

Men inom ett område lönar det sig inte att spara – djurvälfärden. ”När korna har det bra, så har de förutsättningar att producera bra”, säger byggrådgivaren Rebecka Asplund från Växa Sverige. Vilket i sin tur ger låga veterinärkostnader.

Fredrik Lindeberg håller med: ”Självklart måste korna må väl med mycket luft och rena, fina och bekväma liggytor”. Han betonar också vikten av god hygien i hela kedjan och gott om vatten och fräscht foder varje dag.

Trots global konkurrens och att nya produkter som havredryck tar marknadsandelar ser Fredrik Lindeberg ljust på framtiden: ”Det kommer finnas konsumenter som vill ha sina mejeriprodukter – som vill äta sin ost och ha sitt riktiga smör”. 

Reporter: Jonas Harrysson

Svensk mjölkproduktion minskar år efter år och konkurrensen på den globala marknaden är stenhård. Men det stoppar inte mjölkföretaget Olof Lars Gård utanför Tvååker i Halland från att satsa rejält och ta kampen.Sedan 2003 har de växt från 50 kor till dagens 750. Målet är att utöka med ytterligare 150. Gården har varit familjeägd i över 100 år och drivs nu av bröderna Fredrik och Mattias Lindeberg.De har utökat verksamheten genom att bygga nya kostallar och förvärva granngårdar. De driver också en växtodling på över 1 000 hektar.Men marginalerna är små och priser måste pressas för att nå lönsamhet.Husdjursföreningen Växa Sverige har identifierat tre områden där mjölkbönder kan spara pengar. Det är byggkostnader samt kostnader för arbetskraft och foder.På Olof Lars Gård jobbar de hela tiden med varje del för att på så sätt öka vinsten.Men inom ett område lönar det sig inte att spara – djurvälfärden. ”När korna har det bra, så har de förutsättningar att producera bra”, säger byggrådgivaren Rebecka Asplund från Växa Sverige. Vilket i sin tur ger låga veterinärkostnader.Fredrik Lindeberg håller med: ”Självklart måste korna må väl med mycket luft och rena, fina och bekväma liggytor”. Han betonar också vikten av god hygien i hela kedjan och gott om vatten och fräscht foder varje dag.Trots global konkurrens och att nya produkter som havredryck tar marknadsandelar ser Fredrik Lindeberg ljust på framtiden: ”Det kommer finnas konsumenter som vill ha sina mejeriprodukter – som vill äta sin ost och ha sitt riktiga smör”. Reporter: Jonas Harrysson

Rebecka Asplund

Fredrik Lindeberg

Tvååker

FTGI_HT20_011_Mjolkbonden_v3.mp4

https://9f9de0bda79ad776ed880b19e12ed1d1-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/57/576cfd45-00090107/FTGI_HT20_011_Mjolkbonden.sv_SE.srt

https://49e340eb0c1a845a1458c5e706088771-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/57/576cfd45-00090107/901071605178264689.vtt

Halländsk storsatsning i sinande mjölkbransch

Mjölk

Olof Lars Gård

Sedan 2008 har Katarina Brunnström ensam drivit Skeinge säteri utanför Osby, som bedriver turismverksamhet, fastighetsförvaltning och runt 700 hektar skog. Våren 2019 höll en gnista på att förändra allt. 

Gnistan i en granskog kombinerat med vindar på 20 sekundmeter resulterade i en rasande skogsbrand. Lyckligtvis skadades varken människor eller byggnader på gården, men i skogen orsakades omfattande skador värda runt 1,5 miljoner kronor. 

Brunnström tror på en ökad risk för just bränder i framtiden och har gjort upp en plan för att skydda sin skog. Bland annat har hon anlagt en våtmark och planerar att plantera in lövträd.

”Just nu är inte avkastningen lika bra på virket från lövträd, men det handlar ju inte bara om det. Det handlar om att vi ska ha någonting över huvud taget att få pengar för i framtiden. Vi måste ställa om och vi måste börja nu”, säger hon.

Redaktör: Jonas Harrysson

Sedan 2008 har Katarina Brunnström ensam drivit Skeinge säteri utanför Osby, som bedriver turismverksamhet, fastighetsförvaltning och runt 700 hektar skog. Våren 2019 höll en gnista på att förändra allt. Gnistan i en granskog kombinerat med vindar på 20 sekundmeter resulterade i en rasande skogsbrand. Lyckligtvis skadades varken människor eller byggnader på gården, men i skogen orsakades omfattande skador värda runt 1,5 miljoner kronor. Brunnström tror på en ökad risk för just bränder i framtiden och har gjort upp en plan för att skydda sin skog. Bland annat har hon anlagt en våtmark och planerar att plantera in lövträd.”Just nu är inte avkastningen lika bra på virket från lövträd, men det handlar ju inte bara om det. Det handlar om att vi ska ha någonting över huvud taget att få pengar för i framtiden. Vi måste ställa om och vi måste börja nu”, säger hon.Redaktör: Jonas Harrysson

Osby

201009_FTGI_HT20_008_Skogskvinnan_v4.mp4

https://2702bcfd7e0736c6e97517e8b1a806b5-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/41/413f7524-00090107/201009_FTGI_HT20_008_Skogskvinnan_V3.srt

https://f1cbd8d9eee8012ae3a5e691dc6191a2-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/41/413f7524-00090107/901071602583276542.vtt

Lövskog och våtmark skydd mot ny brandkatastrof

Skog

I den lilla orten Svängsta i Blekinge ligger möbel- och inredningsbutiken BM Design Center. Trots läget och valet att inte sälja via nätet blomstrar affärerna och omsättningen ökar år efter år. 

”Jag vill inte sälja en sak till Haparanda som jag sedan ska få i retur. Jag vill ha personlig kontakt”, säger ägaren Alice Åkerblom. Något som har varit en vinnande strategi. 

Med ett oväntat koncept på en oväntad plats väcks nyfikenhet och det blir lättare att få publicitet, menar hon.

BM Design Center är framför allt en möbelaffär med skandinaviskt hantverk. Men utöver det anordnas bland annat konserter och konstutställningar. 

Enligt Alice Åkerblom är branschkunnande kombinerat med att leverantörer och bank tror på henne, viktiga faktorer till framgången. 

Reporter: Jonas Harrysson

I den lilla orten Svängsta i Blekinge ligger möbel- och inredningsbutiken BM Design Center. Trots läget och valet att inte sälja via nätet blomstrar affärerna och omsättningen ökar år efter år. ”Jag vill inte sälja en sak till Haparanda som jag sedan ska få i retur. Jag vill ha personlig kontakt”, säger ägaren Alice Åkerblom. Något som har varit en vinnande strategi. Med ett oväntat koncept på en oväntad plats väcks nyfikenhet och det blir lättare att få publicitet, menar hon.BM Design Center är framför allt en möbelaffär med skandinaviskt hantverk. Men utöver det anordnas bland annat konserter och konstutställningar. Enligt Alice Åkerblom är branschkunnande kombinerat med att leverantörer och bank tror på henne, viktiga faktorer till framgången. Reporter: Jonas Harrysson

Alice Åkerblom

Svängsta

FTGI_HT20_005_bm_design.mp4

https://a8df2311cc5902819f91445dfdb1593a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6a/6ad5bcd7-00090107/FTGI_HT20_005_bm_design.srt

https://07e71dbf7578f9394a2c2814d32840b0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6a/6ad5bcd7-00090107/901071601301189939.vtt

Tvärtom som framgångsrecept

BM Design Center

En sydsvensk skål för 2019

Det kommande året bjuder in till såväl nya möjligheter som nya utmaningar. I Sydsverige pratas det bland annat om utvecklingen av infrastrukturen, med önskemål som HH-förbindelse, spårutbyggnad och metro. Arbetsmarknaden, Brexit och BNP blir viktiga punkter att hålla koll på nästa år.

EFN blickar framåt tillsammans med Sydsvenska Handelskammarens vd Stephan Müchler, Thomasson Groups vd Monica Thomasson och Nils Karlsson, f.d. miljöpartistiskt kommunalråd i Malmö.

Programledare: Jonas Harrysson  

Det kommande året bjuder in till såväl nya möjligheter som nya utmaningar. I Sydsverige pratas det bland annat om utvecklingen av infrastrukturen, med önskemål som HH-förbindelse, spårutbyggnad och metro. Arbetsmarknaden, Brexit och BNP blir viktiga punkter att hålla koll på nästa år.EFN blickar framåt tillsammans med Sydsvenska Handelskammarens vd Stephan Müchler, Thomasson Groups vd Monica Thomasson och Nils Karlsson, f.d. miljöpartistiskt kommunalråd i Malmö.Programledare: Jonas Harrysson

181220_Malmö_Nyårsspecial.mp4

https://b5e26bd504bebc482fd27e39bf83845e-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/5d/5def10e0-00090107/901071546006161094.vtt

En sydsvensk skål för 2019

Relaterade ämnen

Följ oss på sociala medier