Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

27 september är tjänstepensionens dag. Att tjänstepension är bra att ha är de flesta överens om, men hur fungerar det egentligen?

<p>27 september är tjänstepensionens dag. Att tjänstepension är bra att ha är de flesta överens om, men hur fungerar det egentligen?</p>

200925_DEI_HT20_021_tjanstepension_v2.mp4

Full koll på tjänstepensionen

Program som EFN Marknad, Uppesittarkväll och EFN tipsar handlar alla om sparande och privatekonomi. Programmen ger dig kunskaper och tips som du har nytta av när du sparar i fonder och aktier.

Sparande

Tjänstepension

Här hittar du allt om pension: allmän pension, tjänstepension, pensionssparande, pensionsfonder, pensionssystem och så vidare.

Pension

SCB började mäta det svenska sparandet 1996. Under andra kvartalet i år har vi sparat över 160 miljarder kronor. Det är mer än någonsin tidigare.

Mest pengar, runt 77 miljarder kronor, sparades i sedlar, mynt och inlåning. Fonder kommer näst på listan med 19 miljarder och börsnoterade aktier kommer trea med 15 miljarder. Aktier har inte varit så populära sedan år 2000, strax före it-bubblan sprack.

<p>SCB började mäta det svenska sparandet 1996. Under andra kvartalet i år har vi sparat över 160 miljarder kronor. Det är mer än någonsin tidigare.</p><p>Mest pengar, runt 77 miljarder kronor, sparades i sedlar, mynt och inlåning. Fonder kommer näst på listan med 19 miljarder och börsnoterade aktier kommer trea med 15 miljarder. Aktier har inte varit så populära sedan år 2000, strax före it-bubblan sprack.</p>

200923_DEI_HT20_019_hushallssparande_v3.mp4

Svenskarna sparar mer än någonsin

Riksbanken har under morgonen meddelat att reporäntan lämnas oförändrad på 0 procent, precis som väntat. Beslutet fattades under gårdagen då Riksbankens direktion hade ett möte. 

Varje år sammanträder de sex medlemmarna i direktionen fem gånger för att diskutera räntans framtid. I dagsläget är det Stefan Ingves som riksbankschef och de fem vice riksbankscheferna Cecilia Skingsley, Per Jansson, Martin Flodén, Henry Ohlsson och Anna Breman.

Ett majoritetsbeslut krävs, men om ledamöterna inte kommer överens har riksbankschefen sista ordet. 

<p>Riksbanken har under morgonen meddelat att reporäntan lämnas oförändrad på 0 procent, precis som väntat. Beslutet fattades under gårdagen då Riksbankens direktion hade ett möte. </p><p>Varje år sammanträder de sex medlemmarna i direktionen fem gånger för att diskutera räntans framtid. I dagsläget är det Stefan Ingves som riksbankschef och de fem vice riksbankscheferna Cecilia Skingsley, Per Jansson, Martin Flodén, Henry Ohlsson och Anna Breman.</p><p>Ett majoritetsbeslut krävs, men om ledamöterna inte kommer överens har riksbankschefen sista ordet. </p>

200922_DEI_HT20_018_riksbankens_beslut_med_siffra.mp4

Så sätts reporäntan

Anna Breman

Riksbanken

Stefan Ingves

<h1>Här hittar du allt om reporäntan</h1>
Reporäntan är Riksbankens styrränta och används som verktyg för att styra penningpolitiken, det vill säga lagom låg inflation. Det är deras främsta penningpolitiska verktyg. Reporänta för alla centralbanker, oavsett land, kallas för styrränta. 
<p></p>

<h2>Så fungerar reporänta</h2>
Under en låg reporänta sätter kommersiella banker en låg ränta för sina bankkunder vilket gör det fördelaktigt att ta lån. Det gör att konsumtionen ökar eftersom fler lånar pengar jämfört med när räntan är hög. Den ökade konsumtionen leder till pristillväxt, det vill säga högre inflation. Kronkursen faller då vilket ger högre importpriser och ökad export. Riksbanken har sedan 1995 ett inflationsmål på 2 procent. 


Reporäntan

Cecilia Skingsley

Henry Ohlsson

Per Jansson

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag för makro- och omvärldsintresserade. Vi vänder oss till er som vill veta mer av hur aktuella nyheter påverkar eller förväntas påverka ekonomin. Ni hittar djupgående analyser samt intervjuer och inslag som förklarar begrepp som inflation, moms och världshandel.

Makro och omvärld

Martin Flodén

Fler CSN-bedrägerier efter Harvardpengen

2015 genomförde CSN en reform som främst skulle underlätta studier vid utländska prestigeuniversitet. Reformen kallades ”Harvardpengen” och avsåg hjälpa svenska studenter låna pengar till undervisningsavgiften. Bedrägerierna fyrdubblades och läsåret 2015/16 krävde CSN 36 miljoner kronor tillbaka efter felaktiga utbetalningar.

<p>2015 genomförde CSN en reform som främst skulle underlätta studier vid utländska prestigeuniversitet. Reformen kallades ”Harvardpengen” och avsåg hjälpa svenska studenter låna pengar till undervisningsavgiften. Bedrägerierna fyrdubblades och läsåret 2015/16 krävde CSN 36 miljoner kronor tillbaka efter felaktiga utbetalningar.</p>

Fler CSN-bedrägerier efter Harvardpengen

Ämnen

EFN - Ekonomikanalen

EFN:s fokusområden

Kontakta oss