Name: Så ska fler kvinnor våga bygga stort
Uploaded: 2018-03-07T18:05:00+0000
Description: Allt fler kvinnor startar företag. Men andelen riktigt stora företag som startats av kvinnor är fortsatt låg.

Debatt

I veckans avsnitt av EFN:s bostadspodd Kvadrat debatterar förre finansministern Anders Borg och Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke bostadskrisen.

Det hettar till rejält kring frågor om vilka strukturreformer som bör stå högst på den politiska agendan framöver och hur regeringen och finansinspektionen bör förhålla sig till hushållens skuldsättningsgrad.

Dessutom diskuteras hur man ska få igång bostadsbyggandet och på bästa sätt hjälpa unga och ekonomiskt utsatta grupper att skaffa tak över huvudet.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

I veckans avsnitt av EFN:s bostadspodd Kvadrat debatterar förre finansministern Anders Borg och Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke bostadskrisen.Det hettar till rejält kring frågor om vilka strukturreformer som bör stå högst på den politiska agendan framöver och hur regeringen och finansinspektionen bör förhålla sig till hushållens skuldsättningsgrad.Dessutom diskuteras hur man ska få igång bostadsbyggandet och på bästa sätt hjälpa unga och ekonomiskt utsatta grupper att skaffa tak över huvudet.Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

Lennart Weiss

Anders Borg

190227_Kvadrat_025_v2.mp4

https://2e5abf7f49f0c81093c3288892888ecb-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/a2/a2ab03a8-00090107/901071551885525572.vtt

Anders Borgs bostadsråd till regeringen Löfven

I EFN:s bostadsprogram Kvadrat tar Petra Bergman ett helhetsgrepp om boendeekonomi med ett nytt tema varje gång.

Kvadrat

Politik är ett väldigt brett ämne. EFN fokuserar på den ekonomiska politiken.

Politik

Program som EFN Marknad och EFN tipsar handlar om sparande och privatekonomi. Programmen ger dig kunskaper och tips som du har nytta av när du sparar i fonder och aktier.

Sparande

Bostad

Enligt författaren och journalisten Anne Applebaum kommer 2019 bli ett mer avgörande år för västvärlden än det dramatiska 1989.

Anne Applebaum vann Pulitzerpriset 2004 för sin bok Gulag. Applebaum är en amerikansk journalist och författare som bor i Polen. Hon är även historiker och expert på geopolitisk risk.

I denna intervju av Katrine Marçal förklarar Anne Applebaum att hon är mycket orolig över vad som händer i världen just nu, ekonomiskt och politiskt. En global maktkonflikt kan eskalera till något allvarligt:

”Jag skulle vilja att folk förstod att det inte är uteslutet. Det är inget som försvann när vi skapade EU och FN”, säger hon.

Applebaum varnar även för att en konfederation som EU aldrig har överlevt över tid.

Den typ av politisk retorik som bland annat Donald Trump står för är ett annat orosmoln, menar Applebaum. En retorik där det handlar om att bygga upp sitt eget varumärke och sitt eget ego.

Välstånd och tillväxt är inte alltid det enda ekonomiska målet för dagens nationalistiska regeringar, det kan vara att bygga upp den egna staten. Pendeln svänger från privatiseringar till nationaliseringar.

Anne Applebaum manar till slut folk att inte ta demokratin för given. Tvärtom är det något vi nu måste arbeta aktivt för att behålla.

Enligt författaren och journalisten Anne Applebaum kommer 2019 bli ett mer avgörande år för västvärlden än det dramatiska 1989.Anne Applebaum vann Pulitzerpriset 2004 för sin bok Gulag. Applebaum är en amerikansk journalist och författare som bor i Polen. Hon är även historiker och expert på geopolitisk risk.I denna intervju av Katrine Marçal förklarar Anne Applebaum att hon är mycket orolig över vad som händer i världen just nu, ekonomiskt och politiskt. En global maktkonflikt kan eskalera till något allvarligt:”Jag skulle vilja att folk förstod att det inte är uteslutet. Det är inget som försvann när vi skapade EU och FN”, säger hon.Applebaum varnar även för att en konfederation som EU aldrig har överlevt över tid.Den typ av politisk retorik som bland annat Donald Trump står för är ett annat orosmoln, menar Applebaum. En retorik där det handlar om att bygga upp sitt eget varumärke och sitt eget ego.Välstånd och tillväxt är inte alltid det enda ekonomiska målet för dagens nationalistiska regeringar, det kan vara att bygga upp den egna staten. Pendeln svänger från privatiseringar till nationaliseringar.Anne Applebaum manar till slut folk att inte ta demokratin för given. Tvärtom är det något vi nu måste arbeta aktivt för att behålla.

Katrine Kielos-Marçal

190110_Marcal_moter_Applebaum_v2.mp4

https://d0965b94c92d8d6bb753bbfecd802ea7-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/4b/4b8153e9-00090107/901071548857262358.vtt

”2019 kommer bli mer avgörande än 1989”

Utländsk ekonomi

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag för makro- och omvärldsintresserade. Vi vänder oss till er som vill veta mer av hur aktuella nyheter påverkar eller förväntas påverka ekonomin. Ni hittar djupgående analyser samt intervjuer och inslag som förklarar begrepp som inflation, moms och världshandel.

Makro och omvärld

Ryssland

Kina

EFN:s intervjuprogram som går på djupet i ekonomiska frågor. Katrine Marçal möter bland annat Nassim Taleb, Steve Eisman, Kenneth Rogoff, Magdalena Andersson och Anna Kinberg Batra.

EFN Möter

Europa

Kvinnor tjänar i genomsnitt 89 procent av vad män gör. Hur eliminerar vi lönegapet mellan män och kvinnor och varför är det viktigt att göra det?

EFN har frågat Renée B Adams, professor i Oxford, Marianne Bertrand, professor i Chicago och Johanna Rickne, professor vid Stockholms universitet.

Redaktör: Nicolina Söderqvist

Se första delen i serien om lönegapet här.

 

Kvinnor tjänar i genomsnitt 89 procent av vad män gör. Hur eliminerar vi lönegapet mellan män och kvinnor och varför är det viktigt att göra det?EFN har frågat Renée B Adams, professor i Oxford, Marianne Bertrand, professor i Chicago och Johanna Rickne, professor vid Stockholms universitet.Redaktör: Nicolina Söderqvist<a href="https://www.efn.se/nyhetsrummet/lonegapet-minskar-men-hogavlonade-man-agerar-stoppkloss/">Se första delen i serien om lönegapet här.</a>

Marianne Bertrand

Johanna Rickne

190118_Loneskillnader_Del2.mp4

Så kan lönegapet stängas

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Löneskillnader

Jämställdhet

Hur ska Riksbanken anpassa sig till en digital värld där användandet av kontanter minskar drastiskt? Ett spår banken själva utreder är en e-krona. Vad som är tanken med detta diskuterar Katrine Marçal med vice riksbankschef Cecilia Skingsley.

Det Riksbanken utreder är inte att starta en kryptovaluta, såsom kryptovalutor definieras i dag berättar Cecilia Skingsley. En valuta ska vara värdebevarande och fungera som betalmedel.

”Kryptovalutor är en dålig form av pengar. Det är en form av tillgång”, säger hon.

Cecilia Skingsley fortsätter:

”Det centralbankerna erbjuder är riktiga pengar. Om människor väljer att använda kryptovalutor så är det ett fritt val. Men man ska förstå riskerna med det.”

Huruvida en eventuell e-krona skulle vara anonym är en fråga för politikerna menar Cecilia Skingsley.

Hur ska Riksbanken anpassa sig till en digital värld där användandet av kontanter minskar drastiskt? Ett spår banken själva utreder är en e-krona. Vad som är tanken med detta diskuterar Katrine Marçal med vice riksbankschef Cecilia Skingsley.Det Riksbanken utreder är inte att starta en kryptovaluta, såsom kryptovalutor definieras i dag berättar Cecilia Skingsley. En valuta ska vara värdebevarande och fungera som betalmedel.”Kryptovalutor är en dålig form av pengar. Det är en form av tillgång”, säger hon.Cecilia Skingsley fortsätter:”Det centralbankerna erbjuder är riktiga pengar. Om människor väljer att använda kryptovalutor så är det ett fritt val. Men man ska förstå riskerna med det.”Huruvida en eventuell e-krona skulle vara anonym är en fråga för politikerna menar Cecilia Skingsley.

Cecilia Skingsley

Katrine Marcal

180425_Marcal_Ekrona_v2.mp4

https://f4433be4a0626d507f4f9e3faef3bb43-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6f/6f0ab637-00090107/180425_Marcal_Ekrona_v2.xml

”Det centralbankerna erbjuder är riktiga pengar”

Stat och kommun

Tech

Kryptovaluta

Riksbanken

E-krona

Vi lever i en tid då vi dyrkar entreprenören. Men vem är entreprenören egentligen? Och hur funkar det med innovation egentligen?

Vi tänker oss ofta entreprenören ett ensamt geni i en källare iklädd luvtröja som knäcker fantastiska idéer som sedermera förändrar ekonomin och världen.

Men tänk om detta inte stämmer? Tänk om innovation har minst lika mycket med staten att göra? Det är en stor poäng i ekonomiprofessorn Mariana Mazzucatos forskning. Katrine Marçal har träffat henne.

”Bilden av entreprenören är historiskt falsk”, säger Mariana Mazzucato.

”Utan statlig finansiering skulle alla smarta produkter vara dumma produkter”, fortsätter hon.

Riskkapitalister får ofta ta åt sig all heder för lyckade entreprenörssagor när de i själva verket bara surfar på vågen av statligt stöd hävdar Mazzucato.

Den hyllade entreprenören Elon Musk fick till exempel fem miljarder dollar i stöd från den amerikanska staten.

Och stöd går både till producenter och konsumenter. Tesla fick till exempel produktionsstöd i USA och konsumenterna i Norge, där elbilen sålt stort, fick stöd för att köpa bilen.

Lyckosamma entreprenörer borde ge tillbaka till skattebetalarna och inte bara till sig själva och aktieägarna menar professor Mazzucato.

Vi lever i en tid då vi dyrkar entreprenören. Men vem är entreprenören egentligen? Och hur funkar det med innovation egentligen?Vi tänker oss ofta entreprenören ett ensamt geni i en källare iklädd luvtröja som knäcker fantastiska idéer som sedermera förändrar ekonomin och världen.Men tänk om detta inte stämmer? Tänk om innovation har minst lika mycket med staten att göra? Det är en stor poäng i ekonomiprofessorn Mariana Mazzucatos forskning. Katrine Marçal har träffat henne.”Bilden av entreprenören är historiskt falsk”, säger Mariana Mazzucato.”Utan statlig finansiering skulle alla smarta produkter vara dumma produkter”, fortsätter hon.Riskkapitalister får ofta ta åt sig all heder för lyckade entreprenörssagor när de i själva verket bara surfar på vågen av statligt stöd hävdar Mazzucato.Den hyllade entreprenören Elon Musk fick till exempel fem miljarder dollar i stöd från den amerikanska staten.Och stöd går både till producenter och konsumenter. Tesla fick till exempel produktionsstöd i USA och konsumenterna i Norge, där elbilen sålt stort, fick stöd för att köpa bilen.Lyckosamma entreprenörer borde ge tillbaka till skattebetalarna och inte bara till sig själva och aktieägarna menar professor Mazzucato.

Elon Musk

180205_Marzal_Mazzacuto_V02

https://999ff214eac7b4b7361a05f34bbee80a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/0C/0CD63AC9/180205_Marzal_Mazzacuto_V02.sv-SE.xml

Utan staten inga entreprenörer

Här hittar du inslag och intervjuer om entreprenörer, entreprenörskap, småföretag och egenföretagare med spännande affärsidéer.

Entreprenörer

Den svenska Riksbankens investeringar kan bidra till att stjälpa Parisavtalet. Banken saknar hållbarhetsdirektiv.

Den svenska valutareserven består till största delen av statsobligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet. Störst är USA, men närmare fem procent utgörs av obligationer utgivna i australiensiska dollar.

Detta är något som ogillas av Ulf Erlandsson, som är investeringschef på den hållbara fonden Glacier Impact.

”Vi tycker inte att man borde investera i Australien och därmed hjälpa till med att finansiera kolgruvor”, säger Ulf Erlandsson.

Australien har stora kolreserver och Erlandsson är kritisk till hur landet utnyttjar dessa. Den svenska centralbankens köp av obligationer blir ett indirekt stöd till exploateringen av kolreserverna.

På den svenska Riksbanken är man oförstående inför kritiken.

”Vi går inte in och tittar på enskilda investeringar när vi köper en statsobligation”, säger Heidi Elmér, chef för avdelningen för marknader på Riksbanken.

Riksbanken har i dag inga skriftliga hållbarhetsdirektiv när det gäller investeringarna i valutareserven. 



Den svenska Riksbankens investeringar kan bidra till att stjälpa Parisavtalet. Banken saknar hållbarhetsdirektiv.Den svenska valutareserven består till största delen av statsobligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet. Störst är USA, men närmare fem procent utgörs av obligationer utgivna i australiensiska dollar.Detta är något som ogillas av Ulf Erlandsson, som är investeringschef på den hållbara fonden Glacier Impact.”Vi tycker inte att man borde investera i Australien och därmed hjälpa till med att finansiera kolgruvor”, säger Ulf Erlandsson.Australien har stora kolreserver och Erlandsson är kritisk till hur landet utnyttjar dessa. Den svenska centralbankens köp av obligationer blir ett indirekt stöd till exploateringen av kolreserverna.På den svenska Riksbanken är man oförstående inför kritiken.”Vi går inte in och tittar på enskilda investeringar när vi köper en statsobligation”, säger Heidi Elmér, chef för avdelningen för marknader på Riksbanken.Riksbanken har i dag inga skriftliga hållbarhetsdirektiv när det gäller investeringarna i valutareserven.

Heidi Elmér

180416_Riksbankens_hallbarhetsmal_v4

https://36b6ab4da6a35eb866755f1fee12cd44-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/A6/A6E52DF0/180416_Riksbankens_hallbarhetsmal_v3.sv-SE.xml

Riksbanken investerar miljöfarligt

Statsobligationer

Här hittar du tv-inslag om bland annat hållbarhet, miljö och hållbara fonder.

Hållbarhet

Börs och finans

Sveriges ekonomi

Australien

Valutareserv

Här hittar du allt om råvaror som olja, guld, stål, koppar, zink, tenn, silver, jordbruksprodukter samt om råvarubolag.

Råvaror och energi

2016 sänktes rotavdraget från 50 procent till 30 procent. Antalet företag som utför rot-tjänster har sedan dess minskat med 9 000. Samtidigt fortsätter bygghandeln i Sverige att växa.

Branschorganisationen Företagarna misstänker att det ligger en hund begraven här:

”Det finns två möjliga lösningar. Antingen gör vi svenskar allt jobb själva, och att vi är hemmafixare av rang plötsligt. Eller så har det återigen vuxit fram en svart sektor, som har slagit rot inom byggsektorn. Och jag tror tyvärr att vi ligger närmare det sistnämnda”, säger Företagarnas vd Günther Mårder.

Jörgen Hellman, skatteutskottets socialdemokratiska vice ordförande vill dock inte tro att den svenska skattemoralen är så låg.

Vad Mårder och Hellman däremot är överens om är att det behövs en rejäl översyn av det svenska skattesystemet.

2016 sänktes rotavdraget från 50 procent till 30 procent. Antalet företag som utför rot-tjänster har sedan dess minskat med 9 000. Samtidigt fortsätter bygghandeln i Sverige att växa.Branschorganisationen Företagarna misstänker att det ligger en hund begraven här:”Det finns två möjliga lösningar. Antingen gör vi svenskar allt jobb själva, och att vi är hemmafixare av rang plötsligt. Eller så har det återigen vuxit fram en svart sektor, som har slagit rot inom byggsektorn. Och jag tror tyvärr att vi ligger närmare det sistnämnda”, säger Företagarnas vd Günther Mårder.Jörgen Hellman, skatteutskottets socialdemokratiska vice ordförande vill dock inte tro att den svenska skattemoralen är så låg.Vad Mårder och Hellman däremot är överens om är att det behövs en rejäl översyn av det svenska skattesystemet.

Günther Mårder

180327_ROTavdrag_v2

https://e269d8db92d7eef130b0dd41eaabd217-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/67/67C15EC3/180327_ROTavdrag_v2.sv-SE.xml

Mer svartjobb efter sänkt rotavdrag?

EFN gör inslag om privatekonomi, börs, makroekonomi och annat som berör ekonomi. 

Inslag

ROT-avdrag

Är bitcoin och andra kryptovalutor framtidens valutor, en bubbla som kommer spricka eller bådadera?

Garrick Hileman, professor i ekonomisk historia vid Cambridge University, var en av de första inom den akademiska världen som intresserade sig för kryptovalutor. EFN:s Katrine Marçal har mött honom.

Är bitcoin och andra kryptovalutor framtidens valutor, en bubbla som kommer spricka eller bådadera?Garrick Hileman, professor i ekonomisk historia vid Cambridge University, var en av de första inom den akademiska världen som intresserade sig för kryptovalutor. EFN:s Katrine Marçal har mött honom.

180314_Marcal_Bitcoin_V02

https://e3a219e31dadaf8638992216a5509b23-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/D5/D56ADF5C/180314_Marcal_Bitcoin_V02.sv-SE.xml

Gangstervaluta eller finansrevolution?

Bitcoin

Experter och analytiker

Så ska fler kvinnor våga bygga stort

Allt fler kvinnor startar företag. Men andelen riktigt stora företag som startats av kvinnor är fortsatt låg.

En rad tunga affärskvinnor har därför lanserat initiativet ”17”. Det riktar sig till kvinnor som driver bolag med en omsättning på över 50 miljarder kronor. Målet är att få fler kvinnor att våga bygga stort.

”Omsätter du en halv miljard kronor är du verkligen en röst i debatten. Och jag tror att fler kvinnor bör ha en röst i debatten”, säger en av initiativtagarna Jessica Löfström.

Allt fler kvinnor startar företag. Men andelen riktigt stora företag som startats av kvinnor är fortsatt låg.En rad tunga affärskvinnor har därför lanserat initiativet ”17”. Det riktar sig till kvinnor som driver bolag med en omsättning på över 50 miljarder kronor. Målet är att få fler kvinnor att våga bygga stort.”Omsätter du en halv miljard kronor är du verkligen en röst i debatten. Och jag tror att fler kvinnor bör ha en röst i debatten”, säger en av initiativtagarna Jessica Löfström.

Jessica Löfström

180307_kvinorföretagare

Korta informativa klipp om ekonomiska begrepp och händelser.

Så ska fler kvinnor våga bygga stort

Relaterade ämnen

Personer

Jessica Löfström

Följ oss på sociala medier