Name: Trångt och trasigt på Malmbanan – urspårningarna kostar miljarder
Uploaded: 2024-07-18T13:38:11+0000
Duration: 5 min 55 s
Description: I 120 år har järnmalm forslats längs Malmbanan, den 50 mil långa järnvägen mellan Riksgränsen och Luleå. Nu trängs malmtågen med persontåg och norska fisktåg på banan. Den senaste tiden har stora urspårningar och kortare trafikstopp avlöst varandra med miljardförluster för bolagen som är beroende av järnvägen.

EFN Sverige

Medierna tapetseras av braskande rubriker om utmaningarna för Northvolts batterifabrik i Skellefteå. På plats i Västerbotten talas det visserligen om förseningar, men någon större kris är det inte fråga om. Det menar Anders Hjalmarsson, vd för Västerbottens Handelskammare, som får stöd av Skellefteås kommunalråd Kristina Sundin Jonsson.

Finansieringsproblem, avbrutna kontrakt, tveksamma samarbetspartners från Kina och en rad arbetsmiljöproblem – det är något som batteritillverkaren Northvolt har råkat ut för, vilket nyligen diskuterades i EFN Direkt. 

Men krisen verkar överdriven och istället är det bostadsbrist och behovet av bättre infrastruktur som är i fokus i Skellefteå, i alla fall enligt Anders Hjalmarsson, vd för Västerbottens Handelskammare.

– Läget är generellt sett positivt. Vi hör nästan inga negativa signaler från vårt näringsliv, utan snarare så upplever man att stan är under utveckling och att det händer mycket här. Allting blir mera dynamiskt, och generellt sett så finns en mycket större stolthet numera, säger Anders Hjalmarsson.
Han får stöd av Kristina Sundin Jonsson, som är kommunalråd i Skellefteå kommun.

– Jag skulle säga att läget är väldigt gott men väldigt hektiskt. Vi ser ju faktiskt en plats som är i en total förändring. För tio år sedan minskade vi antalet invånare, men nu är vi den plats som ökar mest i Sverige. Det känns bra, men det är väldigt mycket att göra för alla som lever och bor här, säger Kristina Sundin Jonsson.
Risken för växtvärk är dock stor och båda varnar för hack i kurvan om det inte byggs mer vägar och annan infrastruktur.

– Egentligen så behöver alla transportslag utvecklas och kompletteras mot bakgrund av den tillväxt som sker. Det är både järnväg, båt, hamn, lokaltrafik och flyg. Nu etablerar sig flygbolaget Norwegian här igen efter ett antal år - de ser att det finns ett underlag för att trafikera Skellefteå också, säger Anders Hjalmarsson.

Något som också byggs, men behöver byggas ännu mer, är bostäder.

– Bostadsfrågan är ju en utmaning att få fart på. För närvarande så är fastighetsutvecklingen lite försiktig med anledning av kostnads- och ränteutvecklingen. Vi behöver få lite stöd i de frågorna också så att man så att man vågar bygga, helt enkelt, säger Anders Hjalmarsson.

– Det vi ser händer i Skellefteå har ju egentligen inte hänt så snabbt någon annanstans i Sverige. Vi hittar egentligen ingen rollmodell för att för hur vi ska göra. Hög inflation och ett högt ränteläge innebar att den privata fastighetsmarknaden helt stannade av, men bostäder är ett av våra högst prioriterade områden och vi tittar på alla verktyg som vi har, säger Kristina Sundin Jonsson.

Det har varit mycket skriverier nyligen om Northvolt - hur tror du att detta påverkar bilden av Skellefteå?

– Inte alls, än så länge. Det har inte påverkat tron på det som händer här, säger Anders Hjalmarsson.

– Vi förväntar oss att all industri naturligtvis håller arbetsmiljöfrågor högt på agendan och det vet vi också att Northvolt gör. Jag tänker att det är bra att sådan här granskning sker - vi tycker att det är en del av Skellefteå att man ska vara öppen och transparent och visa allt det som pågår. Det är viktigt med all typ av granskning, säger Kristina Sundin Jonsson.

Reporter: Anders Frick 

Fotnot: Se även EFN:s tidigare inslag om batterifabriken i Skellefteå:

Northvolts batterifabrik en guldgruva för lokalt näringsliv

Så ska tusentals hållbara jobb skapas på Northvolt

Medierna tapetseras av braskande rubriker om utmaningarna för Northvolts batterifabrik i Skellefteå. På plats i Västerbotten talas det visserligen om förseningar, men någon större kris är det inte fråga om. Det menar Anders Hjalmarsson, vd för Västerbottens Handelskammare, som får stöd av Skellefteås kommunalråd Kristina Sundin Jonsson. 
 
Finansieringsproblem, avbrutna kontrakt, tveksamma samarbetspartners från Kina och en rad arbetsmiljöproblem – det är något som batteritillverkaren Northvolt har råkat ut för, vilket <a href="https://efn.se/poster/ekonomen-om-nothvolt-bolaget-star-infor-manga-svara-fragor">nyligen diskuterades i EFN Direkt</a>. 
 
Men krisen verkar överdriven och istället är det bostadsbrist och behovet av bättre infrastruktur som är i fokus i Skellefteå, i alla fall enligt Anders Hjalmarsson, vd för Västerbottens Handelskammare. 
 
– Läget är generellt sett positivt. Vi hör nästan inga negativa signaler från vårt näringsliv, utan snarare så upplever man att stan är under utveckling och att det händer mycket här. Allting blir mera dynamiskt, och generellt sett så finns en mycket större stolthet numera, säger Anders Hjalmarsson. 
Han får stöd av Kristina Sundin Jonsson, som är kommunalråd i Skellefteå kommun. 
 
– Jag skulle säga att läget är väldigt gott men väldigt hektiskt. Vi ser ju faktiskt en plats som är i en total förändring. För tio år sedan minskade vi antalet invånare, men nu är vi den plats som ökar mest i Sverige. Det känns bra, men det är väldigt mycket att göra för alla som lever och bor här, säger Kristina Sundin Jonsson. 
Risken för växtvärk är dock stor och båda varnar för hack i kurvan om det inte byggs mer vägar och annan infrastruktur. 
 
– Egentligen så behöver alla transportslag utvecklas och kompletteras mot bakgrund av den tillväxt som sker. Det är både järnväg, båt, hamn, lokaltrafik och flyg. Nu etablerar sig flygbolaget Norwegian här igen efter ett antal år - de ser att det finns ett underlag för att trafikera Skellefteå också, säger Anders Hjalmarsson. 
 
Något som också byggs, men behöver byggas ännu mer, är bostäder. 
 
– Bostadsfrågan är ju en utmaning att få fart på. För närvarande så är fastighetsutvecklingen lite försiktig med anledning av kostnads- och ränteutvecklingen. Vi behöver få lite stöd i de frågorna också så att man så att man vågar bygga, helt enkelt, säger Anders Hjalmarsson. 
 
– Det vi ser händer i Skellefteå har ju egentligen inte hänt så snabbt någon annanstans i Sverige. Vi hittar egentligen ingen rollmodell för att för hur vi ska göra. Hög inflation och ett högt ränteläge innebar att den privata fastighetsmarknaden helt stannade av, men bostäder är ett av våra högst prioriterade områden och vi tittar på alla verktyg som vi har, säger Kristina Sundin Jonsson. 
 
Det har varit mycket skriverier nyligen om Northvolt - hur tror du att detta påverkar bilden av Skellefteå? 
 
– Inte alls, än så länge. Det har inte påverkat tron på det som händer här, säger Anders Hjalmarsson. 
 
– Vi förväntar oss att all industri naturligtvis håller arbetsmiljöfrågor högt på agendan och det vet vi också att Northvolt gör. Jag tänker att det är bra att sådan här granskning sker - vi tycker att det är en del av Skellefteå att man ska vara öppen och transparent och visa allt det som pågår. Det är viktigt med all typ av granskning, säger Kristina Sundin Jonsson.Reporter: Anders Frick 
 
Fotnot: Se även EFN:s tidigare inslag om batterifabriken i Skellefteå:<ul><li><a href="https://efn.se/poster/northvolts-batterifabrik-en-guldgruva-for-lokalt-naringsliv">Northvolts batterifabrik en guldgruva för lokalt näringsliv</a></li><li><a href="https://efn.se/poster/sa-ska-tusentals-hallbara-jobb-skapas-pa-northvolt">Så ska tusentals hållbara jobb skapas på Northvolt</a></li></ul>

Anders Frick

Anders Hjalmarsson

Kristina Sundin Jonsson

240905_Skelleftea_naringsliv

Trots krisen på Northvolt: ”Hör inga negativa signaler”

Northvolt

Förra årets svenska spannmålsskörd var den sämsta på decennier och därför är årets skörd den viktigaste på länge. De första prognoserna talade om en normalskörd på cirka 5,4 miljoner ton men nu är beskedet från Lantmännen att det blir mindre än så. Hur mycket mindre är än så länge oklart. Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson säger att Jordbruksverkets prognos i november kommer att bringa mer klarhet.

Trots ytterligare en skörd som levererar sämre än normalt så får lantbrukarna ingen kompensation i form av högre spannmålspriser. Tvärtom har de fallit sedan i maj. Priserna bestäms på världsmarknaden och huvudorsaken till att priserna blivit lägre är enligt Mikael Jeppsson att den ryska skörden inte blir så dålig som förväntat och att Ryssland trycker ut stora mängder spannmål på marknaden till låga priser.

– De behöver ha in pengar för sin krigsmaskin och de säljer till många länder som är underskottsländer och som inte är med på sanktionsupplägget, säger han.

Reporter: Jonas Frändén 

Förra årets svenska spannmålsskörd var den sämsta på decennier och därför är årets skörd den viktigaste på länge. De första prognoserna talade om en normalskörd på cirka 5,4 miljoner ton men nu är beskedet från Lantmännen att det blir mindre än så. Hur mycket mindre är än så länge oklart. Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson säger att Jordbruksverkets prognos i november kommer att bringa mer klarhet. 
 
Trots ytterligare en skörd som levererar sämre än normalt så får lantbrukarna ingen kompensation i form av högre spannmålspriser. Tvärtom har de fallit sedan i maj. Priserna bestäms på världsmarknaden och huvudorsaken till att priserna blivit lägre är enligt Mikael Jeppsson att den ryska skörden inte blir så dålig som förväntat och att Ryssland trycker ut stora mängder spannmål på marknaden till låga priser. 
 
– De behöver ha in pengar för sin krigsmaskin och de säljer till många länder som är underskottsländer och som inte är med på sanktionsupplägget, säger han.Reporter: Jonas Frändén

Jonas Frändén

Mikael Jeppsson

240903_Spannmalspriser_Long

Svenska skörden sämre än väntat och ryskt spannmål pressar priser

Spannmål

Familjeföretaget Watoto må vara litet, men ambitionerna är det inget fel på: att förändra dockleken för alla barn. Oavsett hudfärg eller sjukdom, alla barn har rätt till en docka som ser ut som de själva. Det är en företagsidé född ur egna upplevelser.

– Jag skulle köpa en docka till ett av mina barn. Men i affärerna kunde vi inte hitta en som som såg ut som mina barn, som hade deras hudfärg eller hår. Så jag omvandlade den frustrationen till kreativitet och gick hem och sydde sådana dockor själv, säger Fatma Guettou.

Fatma Guettou har en doktorsexamen i biokemi, var mitt i en karriär inom läkemedelsforskning och hade egentligen inga planer på att byta inriktning. Men när hon lade ut bilder på sina dockor på Instagram blev responsens enorm. De fanns många andra som upplevde samma behov som hon hade. Så föddes idén om att bli entreprenör i dockbranschen.

Strax efter att hennes och makens Hamid Noroozians tredje barn föddes, startade de bolaget 2021. Hamid, som är civilingenjör, fick ansvar för produktionen medan Fatma stod för produktutveckling och marknadsföring.
Samma år fick de förstapriset i tävlingen För-orten, vilket gav ett startkapital på 125 000 kr. 

I mars 2023 vann de en entreprenörstävling, den här gången arrangerad av nyhetssajten Breakit. Det gav 100 000 kronor i prispengar samt möjlighet att träffa investerare, vilket i sin tur resulterade i investeringar på ytterligare 600 000 kronor.
Inga jättesummor i start up-världen, men stort för Watoto.

Idag gör Watoto även dockor med olika slags sjukdomar och funktionsvariationer. Dessa används även inom lekterapi på sjukhus för att prata med barn och deras sjukdomar.

– Det finns väldigt mycket forskning om docklek, och allt pekar på hur viktigt det är för barn att få leka med dockor som ser ut som de själva. De behöver få vara huvudpersoner i sin egen lek, det påverkar deras självkänsla för resten av livet, säger Fatma Guettou.

Reporter: Thomas Arnroth 

Familjeföretaget Watoto må vara litet, men ambitionerna är det inget fel på: att förändra dockleken för alla barn. Oavsett hudfärg eller sjukdom, alla barn har rätt till en docka som ser ut som de själva. Det är en företagsidé född ur egna upplevelser. 
 
– Jag skulle köpa en docka till ett av mina barn. Men i affärerna kunde vi inte hitta en som som såg ut som mina barn, som hade deras hudfärg eller hår. Så jag omvandlade den frustrationen till kreativitet och gick hem och sydde sådana dockor själv, säger Fatma Guettou. 
 
Fatma Guettou har en doktorsexamen i biokemi, var mitt i en karriär inom läkemedelsforskning och hade egentligen inga planer på att byta inriktning. Men när hon lade ut bilder på sina dockor på Instagram blev responsens enorm. De fanns många andra som upplevde samma behov som hon hade. Så föddes idén om att bli entreprenör i dockbranschen. 
 
Strax efter att hennes och makens Hamid Noroozians tredje barn föddes, startade de bolaget 2021. Hamid, som är civilingenjör, fick ansvar för produktionen medan Fatma stod för produktutveckling och marknadsföring. 
Samma år fick de förstapriset i tävlingen För-orten, vilket gav ett startkapital på 125 000 kr. 
 
I mars 2023 vann de en entreprenörstävling, den här gången arrangerad av nyhetssajten Breakit. Det gav 100 000 kronor i prispengar samt möjlighet att träffa investerare, vilket i sin tur resulterade i investeringar på ytterligare 600 000 kronor. 
Inga jättesummor i start up-världen, men stort för Watoto. 
 
Idag gör Watoto även dockor med olika slags sjukdomar och funktionsvariationer. Dessa används även inom lekterapi på sjukhus för att prata med barn och deras sjukdomar. 
 
– Det finns väldigt mycket forskning om docklek, och allt pekar på hur viktigt det är för barn att få leka med dockor som ser ut som de själva. De behöver få vara huvudpersoner i sin egen lek, det påverkar deras självkänsla för resten av livet, säger Fatma Guettou.Reporter: Thomas Arnroth

Thomas Arnroth

Fatma Guettou

240903_Dockor_v2

Alla barn har rätt till en docka som ser ut som de själva

Watoto

I norra Dalarna satsar de två fastighetsmagnaterna Ola Serneke och Erik Selin från Göteborg mångmiljardbelopp på varsin fjälltopp. De är konkurrenter men samtidigt samarbetspartners, och nu öppnar Ola Serneke för ett samarbete mellan dem.

Erik Selin från Balder gillar stabila kassaflöden och satsar på Idre Fjäll, en snart 60-årig fjällanläggning med 27 liftar, cirka 40 nedfarter, samt en stabil och växande ekonomi. Tillsammans med stiftelsen som driver anläggningen satsar Erik Selin 1,5 miljarder kronor i ett gemensamt fastighetsutvecklingsbolag som ska ta Idre mot ännu högre fjälltoppar i visionen ”Idre Fjäll 2037”.

– Vi ska bygga ett helt nytt område vid vårt sydområde på Idre fjäll. Det handlar om 16 nya nedfarter, nytt borde och servicepunkter. Vi kommer att bygga 3000 nya bäddar och utveckla både skidåkning och sommaraktiviteter, säger Tommy Halvarsson, marknadschef på Idre fjäll, till EFN.

Ola Serneke är äventyrare i själ och hjärta, och ligger bakom såväl skyskrapan Karlatornet som Nordens största multisportanläggning. Han satsar istället mångmiljardbelopp på den lilla skidorten Fjätervålen, en mindre skidort som idag bara har 4 liftar – men samtidigt Dalarnas högsta skidbacke och en pistad åkyta på hela 400 000 kvadratmeter.

– Fjätervålen är Dalarnas pärla, en oslipad diamant. Vi har FIS-backar, den högsta fallhöjden och vi har över 1000 meter på högsta punkten i fjällanläggningen, vilket är unikt för att vara Dalarna, säger Ola Serneke till EFN.

Han berättar att man i Fjätervålen kommer att få 130.000 kvadratmeter med byggrätter, som ska användas för att bygga hotell, nya butiker, bostäder och en ny fyrstolslift. Totalt över tid kommer det att investeras 4-5 miljarder kronor.

– Det kommer att vara en riktigt fin anläggning som kommer att växa fram här under de närmaste åren, säger Ola Serneke.
Tillbaka till Idre Fjäll, där stiftelsen som driver anläggningen har investerat tungt i en ny gondollift som servar skidåkare på vintern och cyklister på sommaren.

– Sydgondolen har ökat kapaciteten med 3000 personer per timme, och det är en fantastisk upplevelse att komma upp på toppen, säger Tommy Halvarsson.

Han förklarar att Idre Fjäll fortsätter sina satsningar på internationella tävlingar såsom världscupen i skicross och även i orientering – något som är viktiga parametrar när man bygger en helhet.

– Vi ser också ett ökat intresse från våra internationella gäster, framförallt från Storbritannien och Tyskland. De knackar på dörren och vill uppleva den fantastiska fjällmiljön som vi har. Trenden med ”coolcation” där man söker ett svalare klimat på semestern, är också något som lockar, säger Tommy Halvarsson, och fortsätter:

– De internationella gästerna vill uppleva naturen och det som vi själva tar mycket för givet med allemansrätten, att ta del av frisk luft, gott vatten och andra typer av ”soft adventures”. Man vill bara komma ut i naturen, uppleva tystnaden och att det är mörkt här uppe. Att det kunde vara en fördel, det hade man inte kunnat tro, säger Tommy Halvarsson.

Ola Serneke och Erik Selin är ömsom konkurrenter, ömsom samarbetspartners. Karlatornet på Hisingen var Ola Sernekes idé, men färdigställdes med hjälp av Erik Selin. Båda har återkommande sagt att de letar efter fler projekt att samarbeta om. Frågan är om de två skulle kunna tänka sig att samarbeta om en satsning i den svenska fjällvärlden?

– Absolut. Erik är en väldigt bra person, både som god vän och som bolagsföreträdare, så absolut. Det är inte omöjligt, säger Ola Serneke.

Uppdatering: Tommy Halvarsson, marknadschef på Idre fjäll, säger i inslaget att stiftelsen har ett JV-bolag tillsammans med Balder. Efter publiceringen har stiftelsen återkommit och vill korrigera detta uttalande. Samarbetet är ett joint venture tillsammans med Erik Selin Fastigheter AB och alltså inte med Fastighets AB Balder.

Reporter: Anders Frick 

I norra Dalarna satsar de två fastighetsmagnaterna Ola Serneke och Erik Selin från Göteborg mångmiljardbelopp på varsin fjälltopp. De är konkurrenter men samtidigt samarbetspartners, och nu öppnar Ola Serneke för ett samarbete mellan dem. 
 
Erik Selin från Balder gillar stabila kassaflöden och satsar på Idre Fjäll, en snart 60-årig fjällanläggning med 27 liftar, cirka 40 nedfarter, samt en stabil och växande ekonomi. Tillsammans med stiftelsen som driver anläggningen satsar Erik Selin 1,5 miljarder kronor i ett gemensamt fastighetsutvecklingsbolag som ska ta Idre mot ännu högre fjälltoppar i visionen ”Idre Fjäll 2037”. 
 
– Vi ska bygga ett helt nytt område vid vårt sydområde på Idre fjäll. Det handlar om 16 nya nedfarter, nytt borde och servicepunkter. Vi kommer att bygga 3000 nya bäddar och utveckla både skidåkning och sommaraktiviteter, säger Tommy Halvarsson, marknadschef på Idre fjäll, till EFN. 
 
Ola Serneke är äventyrare i själ och hjärta, och ligger bakom såväl skyskrapan Karlatornet som Nordens största multisportanläggning. Han satsar istället mångmiljardbelopp på den lilla skidorten Fjätervålen, en mindre skidort som idag bara har 4 liftar – men samtidigt Dalarnas högsta skidbacke och en pistad åkyta på hela 400 000 kvadratmeter. 
 
– Fjätervålen är Dalarnas pärla, en oslipad diamant. Vi har FIS-backar, den högsta fallhöjden och vi har över 1000 meter på högsta punkten i fjällanläggningen, vilket är unikt för att vara Dalarna, säger Ola Serneke till EFN. 
 
Han berättar att man i Fjätervålen kommer att få 130.000 kvadratmeter med byggrätter, som ska användas för att bygga hotell, nya butiker, bostäder och en ny fyrstolslift. Totalt över tid kommer det att investeras 4-5 miljarder kronor. 
 
– Det kommer att vara en riktigt fin anläggning som kommer att växa fram här under de närmaste åren, säger Ola Serneke. 
Tillbaka till Idre Fjäll, där stiftelsen som driver anläggningen har investerat tungt i en ny gondollift som servar skidåkare på vintern och cyklister på sommaren. 
 
– Sydgondolen har ökat kapaciteten med 3000 personer per timme, och det är en fantastisk upplevelse att komma upp på toppen, säger Tommy Halvarsson. 
 
Han förklarar att Idre Fjäll fortsätter sina satsningar på internationella tävlingar såsom världscupen i skicross och även i orientering – något som är viktiga parametrar när man bygger en helhet. 
 
– Vi ser också ett ökat intresse från våra internationella gäster, framförallt från Storbritannien och Tyskland. De knackar på dörren och vill uppleva den fantastiska fjällmiljön som vi har. Trenden med ”coolcation” där man söker ett svalare klimat på semestern, är också något som lockar, säger Tommy Halvarsson, och fortsätter: 
 
– De internationella gästerna vill uppleva naturen och det som vi själva tar mycket för givet med allemansrätten, att ta del av frisk luft, gott vatten och andra typer av ”soft adventures”. Man vill bara komma ut i naturen, uppleva tystnaden och att det är mörkt här uppe. Att det kunde vara en fördel, det hade man inte kunnat tro, säger Tommy Halvarsson. 
 
Ola Serneke och Erik Selin är ömsom konkurrenter, ömsom samarbetspartners. Karlatornet på Hisingen var Ola Sernekes idé, men färdigställdes med hjälp av Erik Selin. Båda har återkommande sagt att de letar efter fler projekt att samarbeta om. Frågan är om de två skulle kunna tänka sig att samarbeta om en satsning i den svenska fjällvärlden? 
 
– Absolut. Erik är en väldigt bra person, både som god vän och som bolagsföreträdare, så absolut. Det är inte omöjligt, säger Ola Serneke.Uppdatering: Tommy Halvarsson, marknadschef på Idre fjäll, säger i inslaget att stiftelsen har ett JV-bolag tillsammans med Balder. Efter publiceringen har stiftelsen återkommit och vill korrigera detta uttalande. Samarbetet är ett joint venture tillsammans med Erik Selin Fastigheter AB och alltså inte med Fastighets AB Balder. 
 
Reporter: Anders Frick

Ola Serneke

Erik Selin

Göteborg

2024-07-Idre-ver3

https://7418e40bfa787814d796efac13277fdf-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cr/cr86td6j3hlc73a3mhs0/3122ece2-d1ea-4dde-b37c-24f46df3b4f7.srt

https://fbbae9f8a2b8bd5501949d17c20f991e-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cr/cr86td6j3hlc73a3mhs0/901071725256011528.vtt

Ola Serneke och Erik Selin satsar miljarder på varsin fjälltopp

I Sverige har sju av tio biografer stängt sedan 90-talet, idag finns cirka 350 biografer kvar. Medan filmindustrin växer explosionsartat globalt tynar de traditionella biograferna i Sverige. För att överleva på marknaden tvingas biograferna vidga sina koncept. Trubaduraftnar, företagsevent och vinbarer är vad som numera ska rädda biokulturen. 

De senaste fem åren har varit brutala mot biobranschen med stängda biografer under pandemin, filmstrejk i Hollywood och nu- lågkonjunktur. Biobesökssiffrorna från 2010 redovisar 16 miljoner besök. Under pandemin dök de till fyra miljoner och fortfarande 2023 hade inte biograferna lyckats komma tillbaka med full kraft och stannade på 11 miljoner besök.

I Uppsala har Filmstaden nyligen invigt sin senaste storsatsning där biosängar och mat är en del i att ge besökaren mersmak för att lämna tv-soffan.

Samtidigt, fem mil därifrån, har 22-åriga Tilde Edin tagit över biografen i Tierp sedan den annars skulle läggas ned.

Reporter: Cecilia Adolfsson 

I Sverige har sju av tio biografer stängt sedan 90-talet, idag finns cirka 350 biografer kvar. Medan filmindustrin växer explosionsartat globalt tynar de traditionella biograferna i Sverige. För att överleva på marknaden tvingas biograferna vidga sina koncept. Trubaduraftnar, företagsevent och vinbarer är vad som numera ska rädda biokulturen. De senaste fem åren har varit brutala mot biobranschen med stängda biografer under pandemin, filmstrejk i Hollywood och nu- lågkonjunktur. Biobesökssiffrorna från 2010 redovisar 16 miljoner besök. Under pandemin dök de till fyra miljoner och fortfarande 2023 hade inte biograferna lyckats komma tillbaka med full kraft och stannade på 11 miljoner besök. 
 
I Uppsala har Filmstaden nyligen invigt sin senaste storsatsning där biosängar och mat är en del i att ge besökaren mersmak för att lämna tv-soffan. 
 
Samtidigt, fem mil därifrån, har 22-åriga Tilde Edin tagit över biografen i Tierp sedan den annars skulle läggas ned.Reporter: Cecilia Adolfsson

Cecilia Adolfsson

Madelene Linderstam

Tilde Edin

Christian Lindberg

Uppsala

biografer_long_version

Tilde har tagit över biografen i Tierp

Filmstaden

Biografer

Under de senaste åren har Väderstad, som tillverkar lantbruksmaskiner, expanderat stark. Omsättningen har gått från tre miljarder för tre år sedan, till sju miljarder ifjol. Men nu är det slut med det.
Innan sommaren lade företaget flera sparpaket och varslade 45 personer. Nu har ytterligare 100 personer varslats, och bolaget rustar för ett tuff framtid.

– Nedgången i vår produktion beror på sjunkande spannmålspriser, höga räntor och stora lager, säger vd Henrik Gilstring.

– Men vi arbetar i en volatil bransch, vi är vana vid att det går upp och ner.

I Väderstads anläggning, som ligger i just Väderstad i södra Östergötland, befinner man sig just nu som i två parallella världar. Å ena sidan är man mitt i en tung investering för att öka produktionskapaciteten i fabriken, å andra sidan skär man alltså samtidigt ner. Totalt är det ett 70-tal arbetare och lika många tjänstemän som nu får gå.

– Vi går från en kapacitet på 6 000 maskiner om året till 10 000 och investerar totalt en miljard under 5-6 år. Vi befinner oss mitt i den perioden nu, samtidigt som vi är i den här sättningen i marknaden och måste anpassa oss efter det.

Väderstad är ett familjeföretag som startade 1962. De senaste årens starka expansion har kommit bland annat genom uppköp i Nordamerika. Henrik Gilstring, som är tredje generationen att leda företaget, tror på en vändning tidigast hösten 2025.

Reporter: Thomas Arnroth 

Under de senaste åren har Väderstad, som tillverkar lantbruksmaskiner, expanderat stark. Omsättningen har gått från tre miljarder för tre år sedan, till sju miljarder ifjol. Men nu är det slut med det. 
Innan sommaren lade företaget flera sparpaket och varslade 45 personer. Nu har ytterligare 100 personer varslats, och bolaget rustar för ett tuff framtid. 
 
– Nedgången i vår produktion beror på sjunkande spannmålspriser, höga räntor och stora lager, säger vd Henrik Gilstring. 
 
– Men vi arbetar i en volatil bransch, vi är vana vid att det går upp och ner. 
 
I Väderstads anläggning, som ligger i just Väderstad i södra Östergötland, befinner man sig just nu som i två parallella världar. Å ena sidan är man mitt i en tung investering för att öka produktionskapaciteten i fabriken, å andra sidan skär man alltså samtidigt ner. Totalt är det ett 70-tal arbetare och lika många tjänstemän som nu får gå. 
 
– Vi går från en kapacitet på 6 000 maskiner om året till 10 000 och investerar totalt en miljard under 5-6 år. Vi befinner oss mitt i den perioden nu, samtidigt som vi är i den här sättningen i marknaden och måste anpassa oss efter det. 
 
Väderstad är ett familjeföretag som startade 1962. De senaste årens starka expansion har kommit bland annat genom uppköp i Nordamerika. Henrik Gilstring, som är tredje generationen att leda företaget, tror på en vändning tidigast hösten 2025.Reporter: Thomas Arnroth

Henrik Gilstring

Väderstad

240827_Vaderstad_long

Tvärstopp för Väderstad som varslar personal

Entreprenören och techmiljardären Dan Olofsson har rötterna i jämtländska Kaxås och bygden ligger honom varmt om hjärtat. När avfolkning hotade att knäcka byn och kommunen ville lägga ner skolan, reagerade han. 

Lösningen blev Projekt Kaxås, med det uttalade målet att attrahera unga barnfamiljer genom att erbjuda trygghet, riktiga vintrar och natur. Ett 40-tal tal hus uppfördes under några hektiska år. Projektet avslutades sommaren 2024 när samtliga hus sålts och familjerna flyttat in.

Dan Olofssons plan lyckades, han säger att han har stor respekt för inflyttarnas livsbeslut och uppbrott. Orten har vuxit från 100 till 260 invånare, varav 60 barn, sedan projektet sjösattes. 
I snitt har elva barn fötts per år – och skolan är räddad.

Reporter: Ossian Grahn

Entreprenören och techmiljardären Dan Olofsson har rötterna i jämtländska Kaxås och bygden ligger honom varmt om hjärtat. När avfolkning hotade att knäcka byn och kommunen ville lägga ner skolan, reagerade han. Lösningen blev Projekt Kaxås, med det uttalade målet att attrahera unga barnfamiljer genom att erbjuda trygghet, riktiga vintrar och natur. Ett 40-tal tal hus uppfördes under några hektiska år. Projektet avslutades sommaren 2024 när samtliga hus sålts och familjerna flyttat in.Dan Olofssons plan lyckades, han säger att han har stor respekt för inflyttarnas livsbeslut och uppbrott. Orten har vuxit från 100 till 260 invånare, varav 60 barn, sedan projektet sjösattes. 
I snitt har elva barn fötts per år – och skolan är räddad.Reporter: Ossian Grahn

Ossian Grahn

Dan Olofsson

Kaxås

240819_Kaxas

Malmömiljardär räddade by i Jämtland från utflyttningsdöden

Projekt Kaxås

Volvo Pentas nya drivsystem kommer att ge motorbåtar bättre grepp i vattnet, vilket resulterar i högre hastigheter och bättre bränsleeffektivitet. Systemet går under namnet IPS40 och lanseras på marknaden nästa år. EFN har testat det tillsammans med Volvo Pentas vd Anna Müller på testanläggningen i Göteborg. Bilar, lastbilar, motorcyklar – nästan alla vanliga fordon elektrifieras inom den elektrifieringstrend som pågår i samhället. Men hur är det på sjön?

– Det pågår också en stark dialog runt detta för båtmotorer. Precis som inom alla andra branscher så är det inte en lösning utan flera olika teknologilösningar som diskuteras. Vi jobbar med flera olika alternativ, både helel, hybrid och alternativa bränslen, säger Anna Müller, vd för Volvo Penta till EFN Ekonomikanalen.
Hon skulle dock gärna se att det gick ännu snabbare och menar att det också måste finnas en bättre laddinfrastruktur för båtar.

– Det kräver att vi alla går i takt, både myndigheter, våra kunder, båtbyggarna och vi själva, säger Anna Müller, som, liksom EFN:s reporter Anders Frick och fotograf Bill Watts, är på plats vid testanläggningen på Krossholmen i Torslanda på Hisingen, strax utanför Göteborg.

År 2005 introducerade Volvo Penta drivsystemet IPS, vilket står för Inboard Performance System. Det är ett poddrivsystem med framåtriktade propellrar som sitter under båten, vilket ger bättre grepp i vattnet och minskat drag. Resultatet blir högre hastigheter och bättre bränsleeffektivitet. Den nyaste versionen heter IPS40 och lanseras skarpt nästa år.

IPS40 är ett väldigt stort drev och på varje IPS40-podd är det kopplat två motorer. Dessa går att balansera så att man får en optimal belastning.

– När du är uppe i planing och inte behöver använda motorerna lika mycket kan man köra på en motor – samt alternera. Det gör att du får ner både CO2-utsläpp och bränsleförbrukningen, men också ett lägre underhåll eftersom man helt enkelt belastar motorerna mindre, säger Anna Müller.

Volvo Penta har även utvecklat en elhybridmotor som kan användas på turer i känsliga ställen. Det innebär att man kan köra ut båten på diesel, men när man går in i känsliga områden och vill komma nära naturen så kan man gå över helt till eldrift.
Anna Müller säger dock att det är utmanande att bli mer miljövänlig när det gäller båtmotorer.

– En utmaning är att vi har en väldigt bra dieselteknologi idag, det ska man inte bortse ifrån. En annan är adaptionsgraden i marknaden, säger hon.

Volvo Pentas affärsmodell har förändrats lite över tid, och bolaget har förändrat sin position i värdekedjan.

– Vi pratar ju om att vi ska leverera en hel upplevelse till kunden och det betyder ju att vi levererar ju mer än en motor och ett drev. Vi levererar ju från propeller hela vägen till styrenheten idag. Det är ett sätt för oss att leverera en större del av båtens värde, säger Anna Müller, och tillägger att konsekvensen blir att kunderna får färre leverantörer att förhålla sig till.

Volvo Penta är dock inte bara båtmotorer. Ett annat stort affärsområde för bolaget är motorer för industriella tillämpningar såsom gruvdrift, bygg och anläggning - men även motorer för generatoraggregat som används för att producera el.

– När man tänker på Volvo Penta tänker man ju spontant de flesta båtmotorer. Men vi har två starka ben. Det andra benet förutom marin det är ju industri. Vi säljer till offroad-segment och power generation. I många delar av världen så har man inte ett väl utbyggt elnät, så det är ett väldigt stort område för oss. Industri och marin idag är i princip omsättningsmässigt 50-50, säger Anna Müller.

Reporter: Anders Frick 

Volvo Pentas nya drivsystem kommer att ge motorbåtar bättre grepp i vattnet, vilket resulterar i högre hastigheter och bättre bränsleeffektivitet. Systemet går under namnet IPS40 och lanseras på marknaden nästa år. EFN har testat det tillsammans med Volvo Pentas vd Anna Müller på testanläggningen i Göteborg. Bilar, lastbilar, motorcyklar – nästan alla vanliga fordon elektrifieras inom den elektrifieringstrend som pågår i samhället. Men hur är det på sjön? 
 
– Det pågår också en stark dialog runt detta för båtmotorer. Precis som inom alla andra branscher så är det inte en lösning utan flera olika teknologilösningar som diskuteras. Vi jobbar med flera olika alternativ, både helel, hybrid och alternativa bränslen, säger Anna Müller, vd för Volvo Penta till EFN Ekonomikanalen. 
Hon skulle dock gärna se att det gick ännu snabbare och menar att det också måste finnas en bättre laddinfrastruktur för båtar. 
 
– Det kräver att vi alla går i takt, både myndigheter, våra kunder, båtbyggarna och vi själva, säger Anna Müller, som, liksom EFN:s reporter Anders Frick och fotograf Bill Watts, är på plats vid testanläggningen på Krossholmen i Torslanda på Hisingen, strax utanför Göteborg. 
 
År 2005 introducerade Volvo Penta drivsystemet IPS, vilket står för Inboard Performance System. Det är ett poddrivsystem med framåtriktade propellrar som sitter under båten, vilket ger bättre grepp i vattnet och minskat drag. Resultatet blir högre hastigheter och bättre bränsleeffektivitet. Den nyaste versionen heter IPS40 och lanseras skarpt nästa år. 
 
IPS40 är ett väldigt stort drev och på varje IPS40-podd är det kopplat två motorer. Dessa går att balansera så att man får en optimal belastning. 
 
– När du är uppe i planing och inte behöver använda motorerna lika mycket kan man köra på en motor – samt alternera. Det gör att du får ner både CO2-utsläpp och bränsleförbrukningen, men också ett lägre underhåll eftersom man helt enkelt belastar motorerna mindre, säger Anna Müller. 
 
Volvo Penta har även utvecklat en elhybridmotor som kan användas på turer i känsliga ställen. Det innebär att man kan köra ut båten på diesel, men när man går in i känsliga områden och vill komma nära naturen så kan man gå över helt till eldrift. 
Anna Müller säger dock att det är utmanande att bli mer miljövänlig när det gäller båtmotorer. 
 
– En utmaning är att vi har en väldigt bra dieselteknologi idag, det ska man inte bortse ifrån. En annan är adaptionsgraden i marknaden, säger hon. 
 
Volvo Pentas affärsmodell har förändrats lite över tid, och bolaget har förändrat sin position i värdekedjan. 
 
– Vi pratar ju om att vi ska leverera en hel upplevelse till kunden och det betyder ju att vi levererar ju mer än en motor och ett drev. Vi levererar ju från propeller hela vägen till styrenheten idag. Det är ett sätt för oss att leverera en större del av båtens värde, säger Anna Müller, och tillägger att konsekvensen blir att kunderna får färre leverantörer att förhålla sig till. 
 
Volvo Penta är dock inte bara båtmotorer. Ett annat stort affärsområde för bolaget är motorer för industriella tillämpningar såsom gruvdrift, bygg och anläggning - men även motorer för generatoraggregat som används för att producera el. 
 
– När man tänker på Volvo Penta tänker man ju spontant de flesta båtmotorer. Men vi har två starka ben. Det andra benet förutom marin det är ju industri. Vi säljer till offroad-segment och power generation. I många delar av världen så har man inte ett väl utbyggt elnät, så det är ett väldigt stort område för oss. Industri och marin idag är i princip omsättningsmässigt 50-50, säger Anna Müller.Reporter: Anders Frick

Anna Müller

240819_VolvoPenta_Master

https://74a0a9bda73efd2f2b69f34725a4484c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cr/cr24b2ind9jc738e656g/3119e2e4-e5d4-45c4-aeb9-7a5333891ac9.srt

https://e8d66313a9e8157b66cb73586783c71d-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cr/cr24b2ind9jc738e656g/901071724223219502.vtt

Så trimmar Volvo båtarnas toppfart – och gör dem mer miljövänliga

Volvo

Trångt och trasigt på Malmbanan – urspårningarna kostar miljarder

I 120 år har järnmalm forslats längs Malmbanan, den 50 mil långa järnvägen mellan Riksgränsen och Luleå. Nu trängs malmtågen med persontåg och norska fisktåg på banan. Den senaste tiden har stora urspårningar och kortare trafikstopp avlöst varandra med miljardförluster för bolagen som är beroende av järnvägen.   

De många olyckorna och Natos krav på högfungerande infrastruktur har på nytt väckt frågan om det är dags för dubbelspår. EFN satte örat mot rälsen och pratade med dem som desperat vill se en förbättring.  

Reporter: Jonas Frändén

Se mer om Malmbanan och den norska miljardindustrin som också är beroende av rälsen i norr i vårt tidigare inslag ”Fisktågens miljardfrakt hotas” på EFN.se och Youtube.com/EFNEkonomikanalen.

I 120 år har järnmalm forslats längs Malmbanan, den 50 mil långa järnvägen mellan Riksgränsen och Luleå. Nu trängs malmtågen med persontåg och norska fisktåg på banan. Den senaste tiden har stora urspårningar och kortare trafikstopp avlöst varandra med miljardförluster för bolagen som är beroende av järnvägen. De många olyckorna och Natos krav på högfungerande infrastruktur har på nytt väckt frågan om det är dags för dubbelspår. EFN satte örat mot rälsen och pratade med dem som desperat vill se en förbättring. Reporter: Jonas FrändénSe mer om Malmbanan och den norska miljardindustrin som också är beroende av rälsen i norr i vårt tidigare inslag ”Fisktågens miljardfrakt hotas” på <a href="http://efn.se/">EFN.se</a> och Youtube.com/EFNEkonomikanalen.

Trångt och trasigt på Malmbanan – urspårningarna kostar miljarder

Relaterade ämnen

Personer

Jonas Frändén

Följ oss på sociala medier