Börsen verkar tro på Kinas uttalanden

Kina har i grova drag två riktigt stora problem i sin ekonomi; den krisdrabbade fastighetsmarknaden och den låga konsumtionen. När Donald Trump kommer till makten väntar dessutom höga tullar. Med lågt kapacitetsutnyttjande och i princip noll inflation finns dock utrymme för den kinesiska staten att gasa.

Xi Jinping vill ha 5 procent tillväxt

President Xi Jinping har sagt vad han vill ha; 5 procents tillväxt i år. En av frågorna är ifall han vill behålla målet även 2025. Ett mål Kina lär få svårt att uppnå, enligt bedömarna. Och absolut inte om det inte blir ett rejält stimulanspaket.

Idag kom också uppgifter från Reuters om att Kina kommer låta yuanen försvagas för att motverka effekten av amerikanska handelshinder. En försvagning av yuanen lär knappast få Trump att mjukna i handelskriget.

Igår annonserades ett skifte i den finans- och penningpolitiska inriktningen. Man kan fundera på vad skillnaden mellan ”återhållsam” och ”försiktigt mjuk” är. De kinesiska marknaderna tolkade i alla fall uppmjukningen positivt.

Kinesiska börser steg kring 3 procent på beskedet. Golden dragon-indexet, ett index med de största kinesiska aktierna i USA, steg över 8 procent. Globalt klättrade metallpriser och råvaruaktier.

Första förändringen sedan finanskrisen

Det var första gången på 14 år som den kinesiska politibyrån ändrade inriktningen på penningpolitiken. De utspel om stimulanser som kommit under hösten har dock inte satt särskilt mycket fart på den kinesiska ekonomin mer än på ett psykologiskt plan, eftersom de inte resulterat i några åtgärder att tala om. Således är det lite av ett ”upp till bevis”-läge nu.

Kinas styrande har inte likt centralbanker och politiker i Europa haft någon hög inflation att ta hänsyn till, tvärtom. De kan däremot behöva parera risker för kapitalflykt och ökad skuldsättning i fastighetsbranschen. En försvagning av yuanen ökar förstås också risken för kapitalflykt.

Kina är världens näst största ekonomi

För några år sedan var det Kina som skulle driva tillväxten i den globala ekonomin. I stället blev det USA. Sedan dess har Kinas ekonomi handlat om pandeminedstängningar, fastighetskriser och handelskrig. Frågan är då vad den mer expansiva ekonomiska politiken får för följder globalt – och hur offensiv den blir.

För att sätta de väntade stimulanserna i perspektiv så var storleken på paketet som kom efter finanskrisen 2008 motsvarande 10 procent av BNP. Det var 4 000 miljarder yuan. Då var det mycket infrastrukturprojekt. Stora satsningar gjordes på utbudssidan, till exempel genom att satsa på solceller och elbilar.

Konsumenten ska stimuleras

Nu handlar det om att öka framför allt inhemsk efterfrågan för att parera handelshinder. Den kinesiska konsumenten ska handla mer och spara mindre. En viktig del blir att återställa förtroendet för den hårt pressade fastighetssektorn.

Förväntan på paketet är i runda slängar mer än tre gånger större nu än senast, men eftersom Kinas ekonomi är så pass mycket större är det relativt sett ändå mindre. Pengarna lär spridas ut mer över tid och olika områden. Därav blir effekterna kanske heller inte lika tydliga som senast.

Det är lätt att få en överdriven bild av ”on-shoring”-trenden, att bolagen flyttar produktionen från Kina och närmare sig. Kinas handelsbalansöverskott är trots allt på rekordnivåer. Inte minst i Tyskland, där ekonomin går minst sagt trögt. Kina är på det viset också en viktig marknad inte bara direkt, som en handelspartner till Sverige, utan även indirekt.

Vad och när som kommer ut från den pågående konferensen är svårt att veta. Den pågår bakom stängda dörrar och det är inte ens officiellt när den börjar och slutar. Förväntningarna är i alla fall stora på att president Xi Jinping lär göra vad som än krävs för att få den kinesiska ekonomin på fötter igen.

LÄS MER: USA inför tullar mot Kinas techsektor

LÄS MER: Fitch sänker BNP-prognosen för Kina