EMU:s kombinerade PMI över tillväxtgränsen
Ett snabbestimat över euroområdets kombinerade inköpschefsindex steg till 50,2 i januari, jämfört med 49,6 föregående månad.
Det visar preliminär statistik. Enligt Trading Economics konsensusprognos väntades ett utfall på 49,7.
Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg till 46,1, väntat var 45,1.
Inköpschefsindex för tjänstesektorn sjönk till 51,4 jämfört med 51,6 föregående månad, väntat var 51,6.
Cyrus de la Rubia, chefekonom på Hamburg Commercial Bank, noterar att inledningen på det nya året är "lite uppmuntrande", med den privata sektorn tillbaka i ett försiktigt tillväxtläge efter två månaders nedgång. Nedgången i tillverkningssektorn har lättat något, medan tjänstesektorn fortsätter att växa måttligt.
Han konstaterar att Tyskland spelade en viktig roll för att förbättra euroområdets ekonomi, medan Frankrikes ekonomi däremot fortsatte att krympa.
"I en överraskande vändning ökade sysselsättningen inom tjänstesektorn mer robust än i december, då den knappt växte", enligt chefekonomen som också tycker det är uppmuntrande att
inkommande nya affärer i tjänstesektorn åter ökar.
Situationen förblir dock bräcklig eftersom utestående affärer krympte igen, och detsamma gäller för ny exportverksamhet, som inkluderar turism.
Tillverkningssektorn är fortfarande i recession, men nedgångstakten avtog lite. Sektorn fortsätter att avskeda personal snabbt, och nya order faller också. Å andra sidan är företagen mycket mer optimistiska om framtiden, och föreställer sig högre produktion om ett år.
"Detta kan vara en oväntad Trump-effekt eller på grund av uppfattningen att botten har nåtts efter en nästan tvåårig lågkonjunktur", säger de la Rubia.
Samtidigt lyfter han fram att nyheter på prisfronten inte är uppmuntrande inför ECB-mötet nästa vecka och pekar på att kostnadsinflationen har ökat i tjänstesektorn, något som ECB-chefen Christine Lagarde har sagt sig övervaka noga. Försäljningspriserna i sektorn har stigit med samma takt som föregående månad.
Prisuppgångar på insatsvaror inom industrin kan bero på den svagare euron och den höjda CO2-skatten i Tyskland.
"I tjänstesektorn beror det sannolikt på löneökningar, som steg i euroområdet i den högsta takten sedan eurons start under tredje kvartalet 2024, enligt Eurostat. Men med tanke på det svaga läget i ekonomin, ECB kommer sannolikt att hålla fast vid sin gradvisa takt med att sänka räntorna tills vidare", enligt chefekonomen.