Industrifacken kräver fortsatt ökade reallöner

Det skriver företrädare för fem fackförbund inom industrin i DN debatt.

Avtalsrörelsen 2023 har beskrivits som den tuffaste på länge, med stora utmaningar på grund av pandemin och den efterföljande inflationschocken. Trots det lyckades industrins parter enas i mars 2023 om ett tvåårigt avtal med en löneökning om 7,4 procent. Enligt fackförbunden har avtalet bidragit till att stabilisera svensk arbetsmarknad och samtidigt stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.

"Lönebildningen har varit central och avgörande för att bibehålla svensk konkurrenskraft och för att minska inflationen. Riksbanken har nått sitt inflationsmål, och löntagarnas reallöner stiger återigen," skriver fackrepresentanterna i ett gemensamt uttalande. De ser positivt på att en fortsatt stabil löneutveckling kan bidra till reallöneökningar kommande år, samtidigt som den ligger i linje med inflationsmålet.

Utöver löneökningar lyfter facken fram behovet av en fortsatt arbetstidsförkortning. Fackförbunden ser det som viktigt att förstärka de modeller för arbetstidsförkortning som redan finns, exempelvis tidbanker och deltidspensioner.

Fackförbunden skriver även att ansvaret nu vilar tungt på arbetsgivarna inför kommande förhandlingar efter årsskiftet. De skriver att en alltför låg löneökningstakt riskerar hota den stabilitet som byggts upp på arbetsmarknaden. För att säkerställa att reallönerna kan fortsätta öka utan att hota inflationsmålet eller konkurrenskraften, uppmanar facken arbetsgivarna att ta sitt ansvar i förhandlingarna, fortsätter de.

"Det är avgörande att vi håller fast vid en modell som visat sig gynna Sverige, svenska företag och svenska löntagare. Facken inom industrin är beredda att ta sitt ansvar för en fortsatt god löneutveckling," avslutar de.