Putin om rubelns kollaps: ”Under kontroll”
Ryska myndigheter gör sitt yttersta för att dämpa oron över rubelns kraftiga fall.
– Situationen är under kontroll. Det finns absolut ingen anledning till panik, säger president Vladimir Putin till reportrar i Kazakstans huvudstad Astana.
Samtidigt anser ekonomer att det ”verkar vara en riktig valutakris på gång i Ryssland”.
Den ryska rubeln fortsatte att falla under onsdagen och nådde en bottennotering på 114 mot dollarn, den lägsta nivån sedan mars 2022.
Något som fick den ryska centralbanken att agera. I ett försök att stabilisera valutan meddelades det att man stoppar alla utländska köp på den inhemska valutamarknaden under resten av året.
– Det är ett försök att dämpa volatiliteten på de finansiella marknaderna. Rubeln har fallit med 35 procent sedan augusti, medan inflationen skapar kaos i den inhemska ekonomin och Kreml tvingas göra det ödesdigra valet mellan ”vapen och smör”, säger Joseph Brusuelas, chefsekonom på RSM, till CNBC.
En åtgärd som ser ut att ha hjälpt en aning då rubeln handlades för 110 mot dollarn redan under torsdagsmorgonen.
Räntan har höjts till 21 procent
Kreml avfärdar den rådande oron som ”onödig panik” och skyller på sanktionerna. Samtidigt beskriver Timothy Ash, strateg för tillväxtmarknader på BlueBay Asset Management, rubeln som ”i fritt fall” och menar att det ”verkar vara en riktig valutakris på gång i Ryssland”, i en intervju med CNBC.
Rubelns kollaps kopplas till nya amerikanska sanktioner mot Gazprombank, som Vita huset annonserade förra veckan, samt till den krigsfokuserade ekonomin som drivit upp inflationen. Centralbanken har redan höjt styrräntan till 21 procent, men detta har inte lyckats bromsa de kraftiga prisökningarna. Inflationen låg på 8,5 procent i oktober, med kraftigt ökade priser på basvaror som smör och potatis under det senaste året.
Ökade lönekostnader
Regeringen har lagt skulden för de höga levnadskostnaderna på sanktioner från ”ovänliga” länder, vilket ses som ett försök att avleda fokus från kriget i Ukraina. Samtidigt har konflikten lett till arbetskrafts- och leveransbrist samt ökade löne- och produktionskostnader.
Trots att stigande priser sker i samband med en kraftigt ökad försvarsbudget och intensifierad vapenproduktion på hemmaplan har Rysslands president Vladimir Putin avfärdat påståenden om att han skulle prioritera ”vapen framför smör”.
Den ryska ekonomin har trots detta vuxit under kriget, främst tack vare olje- och gasexport till ett fåtal länder som valt att blunda för konflikten. Internationella valutafonden (IMF) höjde nyligen sin BNP-prognos för Ryssland och förutspår en tillväxt på 3,6 procent under 2024, delvis tack vare exportintäkter. Dock pekar IMF på en förväntad ekonomisk avmattning med endast 1,3 procents tillväxt 2025.
”Handelsbalansen är stark”
Ekonomer som CNBC pratat med är eniga om att kriget och de västerländska sanktionerna för att straffa Ryssland för invasionen nu börjar få allvarliga konsekvenser för landets ekonomi. Maxim Reshetnikov, chef för Rysslands ministerium för ekonomisk utveckling, hävdar å andra sidan att rubelns växelkurs inte styrs av ”fundamentala faktorer”.
– Den nuvarande försvagningen av växelkursen är inte relaterad till fundamentala faktorer. Vi ser att handelsbalansen är stark, säger han till ryska medier enligt CNBC och fortsätter:
– De främsta orsakerna till försvagningen är dollarns förstärkning mot världens valutor och ännu en skärpning av sanktionerna mot Ryska federationen. Dessutom finns det, som ofta är fallet i sådana situationer, en överdriven känslomässig komponent på valutamarknaden just nu. Erfarenheten visar att efter en period av ökad volatilitet stabiliseras kursen alltid.