Det är bara rom från siklöja som har trålats i Bottenvikens innersta del som får kallas Kalix löjrom. Men fiskare och myndigheter är inte överens om hur fångsten ska regleras.

Fisket har förvaltats gemensamt av myndigheter och fiskare. I fjol infördes ett tak för hur mycket siklöja som får tas upp under en säsong. 

Yrkesfiskaren Ingvar Lerdin på Seskarö i Haparanda skärgård är en av de 30-tal fiskare som har tillstånd att tråla efter siklöja. Han tycker att det ska vara mer regional självförvaltning och mindre inblandning av myndigheter.

Utredaren Martin Rydgren på Havs- och vattenmyndigheten menar att fångsttaket är viktigt.

”Forskarna som står för den biologiska rådgivningen flaggade för att beståndet förra året
 var i ett sådant skick att de rekommenderade att fisket skulle dras ner”, säger han. 

Rydgren berättar att beståndet av siklöja var riktigt i botten vid slutet av 90-talet. Det saknades regler och de var nära att helt stänga fisket. Dåvarande Fiskeriverket beslutade då om skärpta bestämmelser och särskilda tillstånd.

”Sedan dess har beståndet tuggat på uppåt”, säger Martin Rydgren.

Samtidigt blir antalet yrkesfiskare allt färre i Sverige. Ingvar Lerdin är orolig för återväxten. Han menar att regleringarna och myndigheternas krav gör att ungdomar drar sig för att satsa på fiske.

”Om inget händer kommer antalet yrkesfiskare att halveras inom en tioårsperiod”, bedömer Lerdin.

Reporter: Jonas Harrysson

Det är bara rom från siklöja som har trålats i Bottenvikens innersta del som får kallas Kalix löjrom. Men fiskare och myndigheter är inte överens om hur fångsten ska regleras.Fisket har förvaltats gemensamt av myndigheter och fiskare. I fjol infördes ett tak för hur mycket siklöja som får tas upp under en säsong. Yrkesfiskaren Ingvar Lerdin på Seskarö i Haparanda skärgård är en av de 30-tal fiskare som har tillstånd att tråla efter siklöja. Han tycker att det ska vara mer regional självförvaltning och mindre inblandning av myndigheter.Utredaren Martin Rydgren på Havs- och vattenmyndigheten menar att fångsttaket är viktigt.”Forskarna som står för den biologiska rådgivningen flaggade för att beståndet förra året
 var i ett sådant skick att de rekommenderade att fisket skulle dras ner”, säger han. Rydgren berättar att beståndet av siklöja var riktigt i botten vid slutet av 90-talet. Det saknades regler och de var nära att helt stänga fisket. Dåvarande Fiskeriverket beslutade då om skärpta bestämmelser och särskilda tillstånd.”Sedan dess har beståndet tuggat på uppåt”, säger Martin Rydgren.Samtidigt blir antalet yrkesfiskare allt färre i Sverige. Ingvar Lerdin är orolig för återväxten. Han menar att regleringarna och myndigheternas krav gör att ungdomar drar sig för att satsa på fiske.”Om inget händer kommer antalet yrkesfiskare att halveras inom en tioårsperiod”, bedömer Lerdin.Reporter: Jonas Harrysson

FTGI_HT20_010_Kalix_Lojrom_v5.mp4

https://6f782f08a17229428a0f75f72c0cead1-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/8a/8a1c048b-00090107/FTGI_HT20_010_Kalix_Lojrom_v5.srt

https://169ff29fd97dac9d68fd6d68e91c12c8-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/8a/8a1c048b-00090107/901071604398740175.vtt

Regleringar – hot eller möjlighet för Kalix löjrom?

Martin Rydgren

Haparanda

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Norrasverige

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

Ingvar Lerdin

Seskarö

När Polarbröds huvudfabrik i Älvsbyn brann ner till grunden var det förödande både för bygden och bolaget. Men koncernens vd Karin Bodin har en stark framtidstro trots tragedin.

För företaget handlar det nu om att se framåt. Kort efter branden fattades beslutet att investera 183 miljoner kronor i ett nytt bageri på samma plats.

”Det här företaget har rötter från 1879, då morfars farfar kom till Älvsbyn. Det känns viktigt för oss att vara verksamma just där”, berättar Bodin.

Den svåraste delen för henne är alla människor som blivit lidande. Månaden efter olyckan tvingades Bodin varsla 131 anställda i Älvsbyn. 

Men hoppet lever och många är beredda att ställa upp: ”Vi har fått ett starkt stöd och en respons från konsumenter – men också från regeringen, partner i branschen och alla möjliga håll”, säger hon.

Trots att Polarbröd har fullt fokus på att ta sig tillbaka ser Bodin ödmjukt på framtiden: "Vi kanske inte klarar det här, men jag kommer att göra mitt bästa – det får vara tillräckligt.”

Reporter: Jonas Harrysson

När Polarbröds huvudfabrik i Älvsbyn brann ner till grunden var det förödande både för bygden och bolaget. Men koncernens vd Karin Bodin har en stark framtidstro trots tragedin.För företaget handlar det nu om att se framåt. Kort efter branden fattades beslutet att investera 183 miljoner kronor i ett nytt bageri på samma plats.”Det här företaget har rötter från 1879, då morfars farfar kom till Älvsbyn. Det känns viktigt för oss att vara verksamma just där”, berättar Bodin.Den svåraste delen för henne är alla människor som blivit lidande. Månaden efter olyckan tvingades Bodin varsla 131 anställda i Älvsbyn. Men hoppet lever och många är beredda att ställa upp: ”Vi har fått ett starkt stöd och en respons från konsumenter – men också från regeringen, partner i branschen och alla möjliga håll”, säger hon.Trots att Polarbröd har fullt fokus på att ta sig tillbaka ser Bodin ödmjukt på framtiden: "Vi kanske inte klarar det här, men jag kommer att göra mitt bästa – det får vara tillräckligt.”Reporter: Jonas Harrysson

FTGI_HT20_010_polarbrod_v2.mp4

https://31f456c737f68f0a13bff5e04a66999c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/c9/c90794a7-00090107/FTGI_HT20_010_polarbrod_v2.srt

https://0e4b89b2cd43fe4ce22a5ed6b6b03ba5-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/c9/c90794a7-00090107/901071603887344617.vtt

Efter branden: Polarbröd bryter ihop och kommer igen

Karin Bodin

Umeå

Polarbröd

Älvsbyn

Umeå kommun har nyligen lanserat en webbportal med öppna data. Det bäddar för nya affärsmöjligheter. 

”I ett smart samhälle så behövs mer och mer data för att kunna styra och reglera samhället”, säger kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg. 

”Det här är en möjlighet att öppna upp men också att hitta nya tjänster, att också näringslivet kan utvecklas”, fortsätter han. 

Maria Söderlind, projektledare Umeå kommun, uppger att en viktig faktor är att tjänsten ska vara lätt att använda och förstå. 

”Vi har satsat mycket på visualiseringar för att portalen är till för alla”, säger hon. 

Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick.

Umeå kommun har nyligen lanserat en webbportal med öppna data. Det bäddar för nya affärsmöjligheter. ”I ett smart samhälle så behövs mer och mer data för att kunna styra och reglera samhället”, säger kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg. ”Det här är en möjlighet att öppna upp men också att hitta nya tjänster, att också näringslivet kan utvecklas”, fortsätter han. Maria Söderlind, projektledare Umeå kommun, uppger att en viktig faktor är att tjänsten ska vara lätt att använda och förstå. ”Vi har satsat mycket på visualiseringar för att portalen är till för alla”, säger hon. Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick.

200204-LOK-Umeatransparens-ver1.mp4

https://87b8616b08b30dc76d2690265014199a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/9a/9a33ab8d-00090107/200204-LOK-Umeatransparens-ver1.srt

https://500d694b871ba17f24ceb3d42448ede6-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/9a/9a33ab8d-00090107/901071589812139772.vtt

Öppna data ska skapa företagsmöjligheter

På Ericsson Research i Luleå forskas det på 5G och förhoppningen är att det ska kunna rullas ut i Sverige redan till hösten berättar Mats Nordberg, forskningsledare Ericsson Research. 

Redan nu finns en fungerande 5G sajt i Luleå som Ericsson Research tillsammans med Luleå tekniska universitet har satt upp. Hit kan företag komma för att testa och utveckla tekniken berättar Arne Gylling, programansvarig Luleå tekniska universitet. 

Tanken med 5G är att det ska fungera och användas i större utsträckning inom industriella processer inom exempelvis gruvsektorn. Men siktet är redan inställt på nästa steg. 

”Vi börjar ju också att rampa upp mot det som då kommer att bli 6G, vad nu det blir. Där är vi i den initiala fasen”, säger Mats Nordberg.

Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick

På Ericsson Research i Luleå forskas det på 5G och förhoppningen är att det ska kunna rullas ut i Sverige redan till hösten berättar Mats Nordberg, forskningsledare Ericsson Research. Redan nu finns en fungerande 5G sajt i Luleå som Ericsson Research tillsammans med Luleå tekniska universitet har satt upp. Hit kan företag komma för att testa och utveckla tekniken berättar Arne Gylling, programansvarig Luleå tekniska universitet. Tanken med 5G är att det ska fungera och användas i större utsträckning inom industriella processer inom exempelvis gruvsektorn. Men siktet är redan inställt på nästa steg. ”Vi börjar ju också att rampa upp mot det som då kommer att bli 6G, vad nu det blir. Där är vi i den initiala fasen”, säger Mats Nordberg.Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick

200228-LOK-LTU5G-ver3.mp4

https://0dd73d9368b4261a4dc507ad83179af0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6d/6d96d381-00090107/200228-LOK-LTU5G-ver3.srt

https://8b5411f5c74256182935521422b9abae-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6d/6d96d381-00090107/901071589197033902.vtt

Därför är 5G viktigt för svensk industri 

Luleå

Arctic Falls utanför Piteå är en av världens största testbäddar för vinterväglag. Hit kommer flera av de globala däcktillverkarna och bilproducenterna för att testköra sina produkter i vinterklimat. 

”Den här testregionen som vi finns inom är väldigt populär. Jag skulle säga att 30 procent av den globala vintertesten sker här”, berättar Arctic Falls vd Jonas Jalar. 

Trots coronakrisen har årets vintersäsong klarat sig relativt väl. Men när sommaren närmar sig kan det ändras. Uppemot en fjärdedel av företagets omsättning sker på sommarhalvåret, något som nu hotas av pandemins hårda reserestriktioner. 

Redaktör: Anders Frick 

Arctic Falls utanför Piteå är en av världens största testbäddar för vinterväglag. Hit kommer flera av de globala däcktillverkarna och bilproducenterna för att testköra sina produkter i vinterklimat. ”Den här testregionen som vi finns inom är väldigt populär. Jag skulle säga att 30 procent av den globala vintertesten sker här”, berättar Arctic Falls vd Jonas Jalar. Trots coronakrisen har årets vintersäsong klarat sig relativt väl. Men när sommaren närmar sig kan det ändras. Uppemot en fjärdedel av företagets omsättning sker på sommarhalvåret, något som nu hotas av pandemins hårda reserestriktioner. Redaktör: Anders Frick

200227_LOK_DemoNorth_Testbadd_v5.mp4

https://a64255ee5da43cbd0a25cc05c103fce3-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/38/38a2b992-00090107/200227_LOK_DemoNorth_Testbadd_v5.srt

https://b3901a61c226e2ee1f0fcd7c7ba4d04e-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/38/38a2b992-00090107/901071588597222384.vtt

Evigt vinterväglag mer svåråtkomligt 

Piteå

Hybrit är en metod där kolet ska fasas ut ur tillverkningen av stål och i stället ersättas med vätgas. 

”Då kan vi få bort koldioxidutsläpp från stålproduktionen och det är ett stort projekt”, berättar Martin Pei, ordförande Hybrit. 

Nu byggs pilotanläggningen i Luleå som ska vara klar till sommaren och redo för testning i höst. Martin Pei uppger att läget är bra eftersom det finns tillgång till förnybar el, kompetens och närhet till LKAB och Vattenfall som också deltar i projektet.  

Målet är att det ska finnas en fossilfri stålprodukt på marknaden till 2026. 

Projektet har stor inverkan på inte bara de svenska koldioxidutsläppen utan även de globala, där stålproduktionen står för 7 procent av alla utsläpp. 

”Lyckas vi med det här kan vi göra stor nytta”, säger Martin Pei. 

Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick 

Hybrit är en metod där kolet ska fasas ut ur tillverkningen av stål och i stället ersättas med vätgas. ”Då kan vi få bort koldioxidutsläpp från stålproduktionen och det är ett stort projekt”, berättar Martin Pei, ordförande Hybrit. Nu byggs pilotanläggningen i Luleå som ska vara klar till sommaren och redo för testning i höst. Martin Pei uppger att läget är bra eftersom det finns tillgång till förnybar el, kompetens och närhet till LKAB och Vattenfall som också deltar i projektet. Målet är att det ska finnas en fossilfri stålprodukt på marknaden till 2026. Projektet har stor inverkan på inte bara de svenska koldioxidutsläppen utan även de globala, där stålproduktionen står för 7 procent av alla utsläpp. ”Lyckas vi med det här kan vi göra stor nytta”, säger Martin Pei. Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick

200226_LOK_Lulea_Hybrit_v3.mp4

Fossilfritt stål snart verklighet för SSAB

Företagsinkubatorn Arctic Business Incubator hjälper bolag i nordligaste Sverige att komma igång.

Inkubatorn finns i norrbottniska Luleå, Piteå och Kiruna samt i västerbottniska Skellefteå. Varje år processar man runt 200 idéer och det landar i att man hjälper tio till tolv bolag att komma igång.

Jens Lundström, vd för Arctic Business Incubator, berättar att inkubatorn sedan den startade 2005 har hjälpt runt 160 bolag att komma igång. Man har i dag en tyngdpunkt på branscherna rymd och energi samtidigt som skog, mineral och stål alltid har varit stora i regionen. 

Jens Lundström berättar även att även entreprenörer från andra delar av Sverige och från utlandet väljer att etablera sig i regionen.

I inslaget intervjuas även Marcus Friman, medgrundare till Netrounds, Magnus Karlsson, vd på Exeri, Sara Grundström, affärsutvecklare på Hydro66 och Dariusz Kominiak, vd på Field Robotix.

Inslaget spelades in innan coronakrisen slog till på allvar mot Sverige.

Företagsinkubatorn Arctic Business Incubator hjälper bolag i nordligaste Sverige att komma igång.Inkubatorn finns i norrbottniska Luleå, Piteå och Kiruna samt i västerbottniska Skellefteå. Varje år processar man runt 200 idéer och det landar i att man hjälper tio till tolv bolag att komma igång.Jens Lundström, vd för Arctic Business Incubator, berättar att inkubatorn sedan den startade 2005 har hjälpt runt 160 bolag att komma igång. Man har i dag en tyngdpunkt på branscherna rymd och energi samtidigt som skog, mineral och stål alltid har varit stora i regionen. Jens Lundström berättar även att även entreprenörer från andra delar av Sverige och från utlandet väljer att etablera sig i regionen.I inslaget intervjuas även Marcus Friman, medgrundare till Netrounds, Magnus Karlsson, vd på Exeri, Sara Grundström, affärsutvecklare på Hydro66 och Dariusz Kominiak, vd på Field Robotix.Inslaget spelades in innan coronakrisen slog till på allvar mot Sverige.

200414_Lok_Arctic_Businesslncubator_v7.mp4

Rymd och energi lockar entreprenörer norrut

Skellefteå

Kiruna

Omställningsakuten är ett samarbete mellan kommunerna i Västernorrland, region Västernorrland och Tillväxtverket. 

”Det är ett speciellt framtaget program för att hjälpa det befintliga näringslivet i Västernorrland som nu genomgår alla sorters kriser på grund av covid-19”, berättar Matts Nyman, vd Bizmaker. 

Han beskriver att läget just nu är ansträngt i flera branscher. Det har gjort att den regionala inkubatorn Bizmaker nu ställt om till att hjälpa små och medelstora företag genom att bland annat erbjuda gratis affärscoachning. 

Hittills har intresset varit stort. 

”Många tror att den här ekonomiska krisen kommer att pågå ett tag. Jag tror att behovet av omställning kommer att fortgå i flera år faktiskt”, säger Matts Nyman. 

Redaktör: Petra Bergman  

Omställningsakuten är ett samarbete mellan kommunerna i Västernorrland, region Västernorrland och Tillväxtverket. ”Det är ett speciellt framtaget program för att hjälpa det befintliga näringslivet i Västernorrland som nu genomgår alla sorters kriser på grund av covid-19”, berättar Matts Nyman, vd Bizmaker. Han beskriver att läget just nu är ansträngt i flera branscher. Det har gjort att den regionala inkubatorn Bizmaker nu ställt om till att hjälpa små och medelstora företag genom att bland annat erbjuda gratis affärscoachning. Hittills har intresset varit stort. ”Många tror att den här ekonomiska krisen kommer att pågå ett tag. Jag tror att behovet av omställning kommer att fortgå i flera år faktiskt”, säger Matts Nyman. Redaktör: Petra Bergman

200423_Bizmaker_Nyman.mp4

Omställningshjälp ska klara företag genom krisen 

Timrå

Göran Widén och Johan Björklund driver tillsammans Brändön Lodge norr om Luleå. Deras kundbas består av äventyrslystna turister som vill uppleva det arktiska klimatet. Aktiviteterna är allt från hundspann till skoterturer, turer ut i skärgården och middagar ute i det fria under norrsken. 

Jörgen Eriksson, vd Invest Norrbotten, beskriver att turisterna vill uppleva det exotiska i norr men ändå ha närheten och bekvämligheten av ett samhälle. 

Men det finns också ett intresse för livsstilen uppe i norr. 

”Också lite av det vi kallar vår arktiska vardag. Man är ganska fascinerad av hur vi lever här uppe och kan leva här uppe”, berättar Göran Widén. 

Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick 

Göran Widén och Johan Björklund driver tillsammans Brändön Lodge norr om Luleå. Deras kundbas består av äventyrslystna turister som vill uppleva det arktiska klimatet. Aktiviteterna är allt från hundspann till skoterturer, turer ut i skärgården och middagar ute i det fria under norrsken. Jörgen Eriksson, vd Invest Norrbotten, beskriver att turisterna vill uppleva det exotiska i norr men ändå ha närheten och bekvämligheten av ett samhälle. Men det finns också ett intresse för livsstilen uppe i norr. ”Också lite av det vi kallar vår arktiska vardag. Man är ganska fascinerad av hur vi lever här uppe och kan leva här uppe”, berättar Göran Widén. Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick

200226_LOK_TuristLuleaNorrsken_v3.mp4

https://8022781e1ead64fa5a7d4d2562e13f2a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/3e/3ec87380-00090107/901071587467751832.vtt

Norrsken och kyla lockar turister

Brändön

Max hamburgerrestauranger startades 1968 i Gällivare av Curt Bergfors och Britta Fredriksson. Redan tidigt fanns hållbarhetsarbetet med. 

Frida Sjödin, projektledare hållbarhet på Max, berättar att frityroljan började återvinnas redan på 70-talet och att bolaget använder sig av 100 procent förnybar el från vindkraft. 

”Men kanske det absolut bästa som vi gjort, och framförallt då i klimatfrågan, det är lanseringen utav våra goda gröna burgare”, säger hon och uppger att försäljningen av dem har ökat med 1 100 procent på fyra år. 

Max arbetar med hållbarhet inom tre fokusområden: hälsa, rättvisa och miljö. Där ingår allt från maten, till Max som arbetsplats, att få in utrikesföda i arbetslivet och klimatarbete. 

Ett klimatarbete som gett resultat. 2019 fick Max pris från FN:s klimatkonvention för att företaget blivit klimatpositivt; att de binder mer koldioxid än de släpper ut. 

”Det bästa vi kan göra för klimatet, för våra gäster, det är att få gröna burgare att smaka lika gott som röda. Och jag känner att vi gör”, säger Frida Sjödin. 

Intervjun inspelad innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick 

Max hamburgerrestauranger startades 1968 i Gällivare av Curt Bergfors och Britta Fredriksson. Redan tidigt fanns hållbarhetsarbetet med. Frida Sjödin, projektledare hållbarhet på Max, berättar att frityroljan började återvinnas redan på 70-talet och att bolaget använder sig av 100 procent förnybar el från vindkraft. ”Men kanske det absolut bästa som vi gjort, och framförallt då i klimatfrågan, det är lanseringen utav våra goda gröna burgare”, säger hon och uppger att försäljningen av dem har ökat med 1 100 procent på fyra år. Max arbetar med hållbarhet inom tre fokusområden: hälsa, rättvisa och miljö. Där ingår allt från maten, till Max som arbetsplats, att få in utrikesföda i arbetslivet och klimatarbete. Ett klimatarbete som gett resultat. 2019 fick Max pris från FN:s klimatkonvention för att företaget blivit klimatpositivt; att de binder mer koldioxid än de släpper ut. ”Det bästa vi kan göra för klimatet, för våra gäster, det är att få gröna burgare att smaka lika gott som röda. Och jag känner att vi gör”, säger Frida Sjödin. Intervjun inspelad innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick

200227_LOK_MAXhallbarhet_v2.mp4

https://d53287d6fffaa24cd8594844563f171c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/05/05381315-00090107/901071586240061402.vtt

Norrasverige

EFN - Ekonomikanalen

EFN:s fokusområden

Kontakta oss