Näringslivets skifte i inställning till Trump

Trump talade knappast inför ett hav av röda kepsar. Det intressanta är att han talade ungefär som om han hade gjort det – till näringslivets busvissel.

Malin Ekman
Malin EkmanUSA-korrespondent EFN
Donald Trump frågades ut av Bloomberg vid Economic Club of Chicago 15 oktober 2024
Donald Trump frågades ut av Bloomberg om sin ekonomiska plan på tisdagen. Foto: AP / TT NYHETSBYRÅN
Publicerad: 16 okt. 2024, 20:39Uppdaterad: 17 okt. 2024, 07:29

NEW YORK. Om det inte var synligt tidigare är det tydligt nu. Näringslivets skifte i inställning till Donald Trump. Om den förr växlat mellan att vara fientlig och agnostisk – mellan att markera avstånd till hans personlighet och bedöma hans politik utan att värdera denna personlighet – så intar den nu en varmare position.

Tecknen har funnits en längre tid. När Jamie Dimon, JP Morgans vd och kanske landets mest uppburna kapitalist, sa att Trump hade rätt om Nato, migrationen, skatterna och ekonomin och varnade för slätstruken kritik mot Maga-anhängare, berättade det något större.

Ett slags etablissemangets uppbrutna konsensus. Även om många, som Finansmagasinet berättat om tidigare, upplever att det finns en social kostnad av att vara öppen med sitt stöd, så har flera höjdare tagit bladet från munnen. Från Wall Street till Silicon Valley. Ställningstaganden som sänder signaler i båda världar.

Donationerna till Harris är fortfarande större än de till Trump. Expresidentens politik och person är fortfarande kontroversiell. Något som är tydligt när Donald Trump medverkar i en intervju med Bloombergs chefredaktör John Micklethwait på anrika Economic club of Chicago.

På plats i Chicago grillar Micklethwait Trump på kritiska teman som skulle kunna utgöra en presidentkandidats död. Tullarna som han planerar införa, och handelskrisen de kan generera. Underskottet som hans politik beräknas medföra. Enligt en studie omskriven i Wall Street Journal, dubbelt så stort som Harris.

Trump utnyttjar den oppositionella hållningen, utifrån strategin att anfall är bästa försvar. Han svarade att hans plan till skillnad från Harris skapar tillväxt, och anmärkte:

“Wall Street Journal har haft fel om allt. Det har förresten du också. Du har haft fel hela ditt liv om de här sakerna.”

Trump förvandlade intervjun till en blandning av en debatt och ett valmöte.

Han talade knappast inför ett hav av röda kepsar. Det intressanta är att han talade ungefär som om han hade gjort det - och att publiken biföll.

Trump sa att ordet “tull” är det vackraste han vet. Drev med Federal Reserve, vars ledare enligt Trump bara behöver dyka upp en gång i månaden och “flip a coin”. Kritiserade Kaliforniens guvernör Gavin “Newscum” (Newsom).

Publiken uppskattade hans rättframhet. Få tvivlar om att Trumps handelspolitik kommer att ställa till det för andra nationer, inklusive allierade. Trump förnekar det inte, och motiverar sina planer med att tidigare administrationers handelsavtal slutits till USA:s nackdel. Säger att de som skrivit under dem antingen måste ha varit dumma eller köpta.

Hans plan är helt sonika att införa så stora hinder att företag i andra nationer finner den mest lönsamma utvägen att flytta tillverkning till USA.

Den sortens resonemang renderade applåder från publiken. Redan när Trump gjorde entré reste den sig upp, och välkomnade honom med en stående ovation och spridda busvisslingar. En inställning som verkade hålla i sig. När Trump lämnade scenen reste sig publiken och gav honom applåder igen.

Amerikanska, och även svenska, medier vinklade på en sekvens där Trump inte svarar på frågan. I stället för att bemöta om Google bör styckas upp börjar han prata om justitiedepartementets stämning av Virginia, som rensat i sina röstlängder. “Trumps absurda svar - programledaren får avbryta”, rubricerar Expressen. Som beskrivning av intervjun är rubriken vilseledande. Det han i huvudsak gör är att redogöra för en politik som intervjuaren invänder emot.

Utan att dra för stora växlar går det inte att bortse från att Trump så tydligt opponerade sig mot Micklethwait under intervjun. Från att publikens gunst blir en sorts markering mot en ekonomisk syn som ännu dominerar men som inte längre står oemotsagd.

Delvis lär det också handla om att publiken uppskattar Trumps stil, som står i kontrast mot Harris. Medan Demokraternas kandidat ändrat sina positioner och därmed gjort det otydligt för väljarna var hon står, försvarar Trump sina, även när de är impopulära.

“Jag vet att du är en “anti tariff guy”, men jag är raka motsatsen”, säger han till Micklethwait och rakt ut i ett rum där man kan vänta sig att många deltagare i varje fall känner sig ambivalenta inför MAGA.

Harris har förresten, berättar Micklethwait på scen, ännu avböjt att låta sig intervjuas om sin ekonomiska politik. Med tre veckor kvar till valdagen kritiseras hon fortfarande för att inte förmå svara på grundläggande frågor om sin politik.

I söndags drog mångmiljonären Dave Portnoy till sig uppmärksamhet när han på X gjorde ett utspel om att han är trött på att “gaslightas om Kamala Harris av vänstern som får det att låta som att hon är en jättebra, banbrytande kandidat”. Hennes insatser hittills, menar Portnoy, visar snarare att hon varken har en vision eller förmåga att uttrycka sig.

Med sådana stämningar i luften vinner Trump på att ställa upp.

MakroekonomiDonald TrumpKamala HarrisUSA
Malin Ekman
Malin EkmanEFN, USA-korrespondent[email protected]

Tack för din anmälan!

Tack för att du har anmält dig till EFN:s nyhetsbrev! Du kommer nu att regelbundet få de senaste ekonomiska nyheterna, analyserna och insikterna direkt till din e-post.

Vill du ha tillgång till de senaste ekonominyheterna från EFN? - Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig

Nästa Artikel
;