EFN 10 årEFN 10 år

Drömmen om rymden lever

Det kallas ”new space”. Rymden har blivit kommersiell och näringslivet kan ha stor nytta av den potential som finns där. Satellittjänster utgör den största delen av marknaden och tekniken kan användas till bland annat internetuppkoppling på ett mer heltäckande sätt.

Industrihandläggaren Christer Nilsson på Rymdstyrelsen förklarar det som ett mobilnät, med fördelen att satelliterna flyger över glesbefolkade områden i stället för dyra master som företagen drar sig för att bygga.

Satelliter kan i dagsläget skjutas upp i rymden på 13 platser på jorden, men få av dem är anpassade för små satelliter. Swedish Space Corporation (SSC) har planer på att bygga EU:s första uppskjutningsplats där aktörer kan få rymdfärden skräddarsydd för just sin farkost. Lennart Poromaa,  Head of Esrange Space Center, tror att behovet av satellituppskjutningar kommer att öka.

”Teknikutvecklingen går så fort. Har en satellit flugit i två år kan det vara dags för nästa generation”, säger han.

Sverige är ett av få länder som har en rymdlag. Den skrevs på 80-talet, då satellituppskjutningar gjordes uteslutande av stater. Nu har kommersiella spelare tagit sig in på marknaden och för dem utgör lagarna ett hinder. Rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) har meddelat att rymdlagen ska ses över för att förenkla privata investeringar i den svenska rymdverksamheten.

Mathias Sundin är medgrundare Warp Institute och han hoppas på att människor i framtiden ska kunna bo och leva i rymden i stor skala. Han menar att det finns två typer av rymdföretag; de som är bra på det mekaniska och de som leds av visionärerna.

Redaktör: Elina Tyskling