Här är finansministerns krav på landets skuldtyngda regioner

Landets kommuner och regioner går back med mångmiljardbelopp, men det räcker inte med de pengar som staten skjuter till. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sätter nu press och menar att verksamheterna behöver bli effektivare för att medborgarna ska få ut mer av varje skattekrona. Förra året visade Sveriges regioner ett underskott på 12 miljarder kronor, på grund av urholkade skatteintäkter. I år beräknas regionernas resultat falla till -16 miljarder kronor, trots höjda statsbidrag. Samtidigt beräknas Sveriges kommuner i år att göra ett minusresultat på 14 miljarder kronor. Det visar den senaste Ekonomirapporten från Sveriges kommuner och regioner, SKR. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger i en intervju med EFN Ekonomikanalen att uppgiften från statens sida visserligen är stötta i en svår tid, men att pengarna är begränsade i tider av hög inflation. Kommuner och regioner kan därmed inte vara hur expansiva som helst, trots de miljarder som regeringen redan har skjutit till hittills i år. – Jag tänker att man kan stötta inte bara genom pengar, utan också genom att man effektiviserar. Det handlar ju inte om att göra sig av med personal först och främst, utan att jobba på ett sätt som gör att sjukvården är stark och bra, men gör att man får ut mer av varje skattekrona, säger Elisabeth Svantesson till EFN. Hon har tidigare sagt att 2024 kommer att bli ett tufft år, men gläds nu åt en sjunkande inflation. – Våra prognoser visar att inflationen äntligen har kommit ner ganska ordentligt, och det är ju bra. Det visar att det vi har gjort har varit rätt. Men vi är i en lågkonjunktur, och vi beräknar att den ska pågå under det här året, säger hon. Hur ser du på riskerna att inflationen kanske sticker iväg uppåt igen? – Man ska hålla ögonen på det. Jag brukar säga att den sista ronden inte är vunnen än. Det kan hända saker, såsom utbudsstörningar. Fraktkostnaderna kan öka på grund av geopolitiska osäkerheter. Just nu ser vi ändå att det är ganska stabilt, men jag håller ögonen på det och jag tar inte för givet att den nu är nere för alltid, säger hon. Elisabeth Svantesson har haft kontakt med Sveriges banker om deras historiska rekordvinster. Men frågan är om hon verkligen har fått gehör för sina budskap? – Jag tycker att det har stuckit ganska ordentligt i mina och väldigt många bankkunders ögon när många har haft det enormt tufft med höga bolånekostnader samtidigt som bankerna har gjort enorma vinster, säger hon, och fortsätter: – Jag upplever att bankerna förstår vad jag menar, men jag har ju velat se ännu mer av verklig lyhördhet mot bankkunderna. Det är inte mig de behöver lyssna på, utan de borde lyssna mer på sina bankkunder, säger hon. Underhållet av järnväg och väg har minskat med 2 procent både förra året och i år också enligt budget, något som Elisabeth Svantesson menar måste åtgärdas. – Sverige har en enorm stor underhållsskuld just nu gällande infrastruktur. Regeringen har sagt och lagt in mycket i planen men inte skjutit till pengar, nu måste vi se till att en del av det här underhållet verkligen kommer i kapp. Det är ju väldigt centralt. Hur då – hur ska detta ske? – Genom prioriteringar. Jag lägger en infrastrukturproposition i höst och där kommer vi också att göra tydliga prioriteringar. Nu ska vi först förhandla såklart, men från mitt perspektiv så är det viktigt att vi ser till att den regionala pendlingen funkar, att man kan komma i tid till jobb och till affärsmöten, men också att godset faktiskt från norr till söder kan också fraktas utan att det är stora problem, säger hon. Har du någon tanke om vilka nivåer, antal miljarder kronor, eller ambitioner som det handlar om? – Just det kommer jag inte att avslöja här och nu, utan vi kommer såklart att förhandla om detta. Men Sverige kommer under lång tid framöver lägga stora resurser på investeringar i infrastruktur. Det är så vi kan bygga Sverige starkare och rikare för framtiden, säger Elisabeth Svantesson. Reporter: Anders Frick