Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Med riskkapital i ryggen ska Hidden Dreams sjösätta 50 bolag på fem år. Men hur ska det gå till? Startskottet är projektet Dream Catcher Academy – där fyra personer ska bilda fyra företag på fem månader.

Från början var målet 15 nya bolag. ”Men då vi startat några bolag som gick bra tyckte våra ägare och investerare att vi skulle växla upp”, berättar Maria Norberg som tillsammans med Fabian Assarsson och Johan Lindblad ligger bakom Hidden Dreams.

Deras nisch är att hitta dolda problem hos företag. Något de sedan presenterar mjukvarubaserade lösningar på.

Idén till Dream Catcher föddes i våras. Under fem månader ska fyra deltagare starta varsitt bolag utifrån de dolda problemen. De får 300 000 kronor var som de får disponera fritt.

Johanna Kindbom, Love Gerklev och Alfred Samuelsson är tre av deltagarna. De går in i projektet med höga förväntningar och mål.

Men exakt hur de ska jobba – och med vad – är inte bestämt. Något som är en del av tanken med Dream Catcher Academy.

”De har fria tyglar att testa och experimentera”, säger Maria Norberg. 

Hon delar också med sig av sina bästa råd – bland annat vikten av att våga försöka, vara nyfiken och fråga. För att sedan så snabbt som möjligt identifiera vad som funkar.

Redaktör: Jonas Frändén

Med riskkapital i ryggen ska Hidden Dreams sjösätta 50 bolag på fem år. Men hur ska det gå till? Startskottet är projektet Dream Catcher Academy – där fyra personer ska bilda fyra företag på fem månader.Från början var målet 15 nya bolag. ”Men då vi startat några bolag som gick bra tyckte våra ägare och investerare att vi skulle växla upp”, berättar Maria Norberg som tillsammans med Fabian Assarsson och Johan Lindblad ligger bakom Hidden Dreams.Deras nisch är att hitta dolda problem hos företag. Något de sedan presenterar mjukvarubaserade lösningar på.Idén till Dream Catcher föddes i våras. Under fem månader ska fyra deltagare starta varsitt bolag utifrån de dolda problemen. De får 300 000 kronor var som de får disponera fritt.Johanna Kindbom, Love Gerklev och Alfred Samuelsson är tre av deltagarna. De går in i projektet med höga förväntningar och mål.Men exakt hur de ska jobba – och med vad – är inte bestämt. Något som är en del av tanken med Dream Catcher Academy.”De har fria tyglar att testa och experimentera”, säger Maria Norberg. Hon delar också med sig av sina bästa råd – bland annat vikten av att våga försöka, vara nyfiken och fråga. För att sedan så snabbt som möjligt identifiera vad som funkar.Redaktör: Jonas Frändén

FTGI_HT21_007_hiddendreams.mp4

https://d418049489e6a34f2a4e27a1eca93a50-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cd/cd51717f-00090107/FTGI_HT21_007_hiddendreams.srt

https://981fd7aa8c8b13f4444b0d6a52c5458e-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cd/cd51717f-00090107/901071632406754725.vtt

Så ska de starta 50 bolag på fem år

Riskkapital

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

Hidden Dreams

Maria Norberg 

Efterfrågan på att flytta har varit stark under pandemin och bostadspriserna har ökat rejält. Men vad händer framöver och vad är viktigt att hålla koll på? Handelsbankens makroekonom Helena Bornevall berättar om sina framtidsutsikter.

Bornevall tror på en avmattning i prisrusningen i höst, men också att det finns utrymme för ytterligare ökningar under 2022. Det beror bland annat på det låga ränteläget och den stora efterfrågan.

På några års sikt oroar höjda räntor och en förändrad befolkningstillväxt. 

Reporter: Petra Bergman

Efterfrågan på att flytta har varit stark under pandemin och bostadspriserna har ökat rejält. Men vad händer framöver och vad är viktigt att hålla koll på? Handelsbankens makroekonom Helena Bornevall berättar om sina framtidsutsikter.Bornevall tror på en avmattning i prisrusningen i höst, men också att det finns utrymme för ytterligare ökningar under 2022. Det beror bland annat på det låga ränteläget och den stora efterfrågan.På några års sikt oroar höjda räntor och en förändrad befolkningstillväxt. Reporter: Petra Bergman

BOI_HT21_005_bornevall.mp4

https://e6371c471bca8f964cf640b0f1fde3a4-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/36/3689f0ec-00090107/BOI_HT21_005_bornevall.srt

https://0c4fd416244d8e66b2791706d5e16991-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/36/3689f0ec-00090107/901071631865547349.vtt

Normalisering på bostadsmarknaden i höst

EFN Ekonomikanalens material för dig som ska köpa, sälja eller renovera bostad hittar du här. Inslag och program som tar upp frågor som bostadspriser, bolån, räntor, budgivningar, pantbrev och lagfart.

Boendeekonomi

Helena Bornevall

Bostadspriser

Europas största mobila grävmudderverk heter Lennart och ägs av Svenska Tungdykargruppen. De har satsat stort på projektet med ägarbolaget Storskogen i ryggen. Trots det finns ingen oro för att inte kunna räkna hem investeringen, bland annat med tanke på muddringsbehoven i de norrländska kraftverksälvarna.

Utmaningen med att bygga ett så stort mudderverk låg till stor del i proportionerna. Med facit i hand finns få saker att klaga på. Den nya konstruktionen har bland annat minskat bränsleförbrukningen med runt 60 procent.

Exakt hur mycket Lennart har kostat vill företaget inte avslöja, men de skulle inte kunnat göra investeringen utan tilliten från ägarbolaget Storskogen. 

”Skulle vi tjänat ihop de här pengarna först och sen satsat, så skulle vi fått vänta ett tag till”, säger Michael Bjurestam, chef för miljömuddring på Svenska Tungdykargruppen.

Till andra som ska utföra obeprövade projekt råder de att inte slarva med förberedelserna och att lägga lite extra tid på riskanalysen.

Medverkar gör också Gabriel Andersson, ISO-ansvarig på Svenska Tungdykargruppen samt arbetsledaren Anders Hansson och maskinisten Hans Tuomi som jobbar på mudderverket.

Redaktör: Jonas Frändén



Europas största mobila grävmudderverk heter Lennart och ägs av Svenska Tungdykargruppen. De har satsat stort på projektet med ägarbolaget Storskogen i ryggen. Trots det finns ingen oro för att inte kunna räkna hem investeringen, bland annat med tanke på muddringsbehoven i de norrländska kraftverksälvarna.Utmaningen med att bygga ett så stort mudderverk låg till stor del i proportionerna. Med facit i hand finns få saker att klaga på. Den nya konstruktionen har bland annat minskat bränsleförbrukningen med runt 60 procent.Exakt hur mycket Lennart har kostat vill företaget inte avslöja, men de skulle inte kunnat göra investeringen utan tilliten från ägarbolaget Storskogen. ”Skulle vi tjänat ihop de här pengarna först och sen satsat, så skulle vi fått vänta ett tag till”, säger Michael Bjurestam, chef för miljömuddring på Svenska Tungdykargruppen.Till andra som ska utföra obeprövade projekt råder de att inte slarva med förberedelserna och att lägga lite extra tid på riskanalysen.Medverkar gör också Gabriel Andersson, ISO-ansvarig på Svenska Tungdykargruppen samt arbetsledaren Anders Hansson och maskinisten Hans Tuomi som jobbar på mudderverket.Redaktör: Jonas Frändén

FTGI_HT21_005_Lennart_v2.mp4

Lennart bryter ny mark 

Svenska Tungdykargruppen

Reporäntan lämnas oförändrad

Riksbanken meddelar att reporäntan lämnas oförändrad och väntas ligga på samma nivå i åtminstone tre år till. Stödköpen av värdepapper utökas med 200 miljarder kronor fram till 31 december 2021.

Riksbanken meddelar att reporäntan lämnas oförändrad och väntas ligga på samma nivå i åtminstone tre år till. Stödköpen av värdepapper utökas med 200 miljarder kronor fram till 31 december 2021.

201126_DEI_HT20_057_rantebesked_v3.mp4

Riksbanken

Stefan Ingves

Reporäntan är Riksbankens styrränta och används som verktyg för att styra penningpolitiken, i första hand inflationen. Det är deras främsta penningpolitiska verktyg. Alla centralbanker har någon typ av styrränta. 

Reporäntan lämnas oförändrad

Ämnen

EFN - Ekonomikanalen

EFN:s fokusområden

Kontakta oss