Västra Sverige

Lilla Labäck utanför Lidköping i Västergötland är gården som levererar ekologiska grönsaker till ett flertal av de svenska stjärnkrogarna.

Lantbruket röstades fram till kockarnas favoritbonde när hundratals stjärnkrögare fick rösta. EFN åkte dit för att ta reda på vad hemligheten bakom populariteten är. 

Mia Jonsson, som har drivit gården i 17 år, berättar:

”Allting handlar om den goda jorden, det är där hemligheten ligger”.

Totalt odlas runt 400 olika grönsaker, rotfrukter, örter och blommor på gården.

Vem som helst får inte bli kund hos Lilla Labäck. Mia Jonsson känner alla kunder personligen och den som inte vill vara långsiktig får köpa sina grönsaker någon annanstans. Krogar belönade med stjärnor i Guide Michelin har fått nej tack på sina förfrågningar.

Stjärnkrogen Gastrologik i Stockholm med två stjärnor i Guide Michelin är en av kunderna. Krögaren Jacob Holmström berättar om hur Lilla Labäck passar in i deras sätt att arbeta. Ett sätt som innebär att menyn styrs av råvarorna och inte av kocken.

Reporter: Jonas Frändén

Lilla Labäck utanför Lidköping i Västergötland är gården som levererar ekologiska grönsaker till ett flertal av de svenska stjärnkrogarna.Lantbruket röstades fram till kockarnas favoritbonde när hundratals stjärnkrögare fick rösta. EFN åkte dit för att ta reda på vad hemligheten bakom populariteten är. Mia Jonsson, som har drivit gården i 17 år, berättar:”Allting handlar om den goda jorden, det är där hemligheten ligger”.Totalt odlas runt 400 olika grönsaker, rotfrukter, örter och blommor på gården.Vem som helst får inte bli kund hos Lilla Labäck. Mia Jonsson känner alla kunder personligen och den som inte vill vara långsiktig får köpa sina grönsaker någon annanstans. Krogar belönade med stjärnor i Guide Michelin har fått nej tack på sina förfrågningar.Stjärnkrogen Gastrologik i Stockholm med två stjärnor i Guide Michelin är en av kunderna. Krögaren Jacob Holmström berättar om hur Lilla Labäck passar in i deras sätt att arbeta. Ett sätt som innebär att menyn styrs av råvarorna och inte av kocken.Reporter: Jonas Frändén

Mia Jonsson

Lidköping

FTGI_VT21_015_lilla_laback_v4.mp4

https://8d50e2ce1f41b08d3c92aae927cb6215-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/32/3211a00c-00090107/FTGI_VT21_015_lilla_laback_v3.srt

https://360b0642ac33a6a2ec24543c96e6cf5b-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/32/3211a00c-00090107/901071620984652649.vtt

Stjärnkockarnas favoritbonde avslöjar sina hemligheter

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

Lilla Labäck

Gastrologik

Lantbruk

Göteborgsbolaget Remente visade vinst för första gången 2019. Bolaget ligger bakom en välbefinnandetjänst i form av en app.

Appen har beskrivits som en antiångest-app och ska med preventiva metoder bidra till att minska psykisk ohälsa. 

Grundaren David Brudö kom på idén efter att han själv gått in i väggen för tio år sedan. I dag har appen två miljoner användare.

En stark digitaliseringsvåg i kombination med ökad psykisk ohälsa gör att efterfrågan för Rementes tjänst ser god ut.

”Det har väl aldrig sett så ljust ut för oss som nu”, säger David Brudö.

Remente är inte det enda e-hälsoföretaget i Sverige som visar framfötterna. Margareta Wallentén, projektledare på branschorganisationen Healthtech Nordic, vittnar om att svenska och nordiska bolag ligger bra till. Den höga tekniska kunskapen både bland företagen och användarna bidrar till detta.

Reporter: Jonas Frändén

Göteborgsbolaget Remente visade vinst för första gången 2019. Bolaget ligger bakom en välbefinnandetjänst i form av en app.Appen har beskrivits som en antiångest-app och ska med preventiva metoder bidra till att minska psykisk ohälsa. Grundaren David Brudö kom på idén efter att han själv gått in i väggen för tio år sedan. I dag har appen två miljoner användare.En stark digitaliseringsvåg i kombination med ökad psykisk ohälsa gör att efterfrågan för Rementes tjänst ser god ut.”Det har väl aldrig sett så ljust ut för oss som nu”, säger David Brudö.Remente är inte det enda e-hälsoföretaget i Sverige som visar framfötterna. Margareta Wallentén, projektledare på branschorganisationen Healthtech Nordic, vittnar om att svenska och nordiska bolag ligger bra till. Den höga tekniska kunskapen både bland företagen och användarna bidrar till detta.Reporter: Jonas Frändén

David Brudö

Margareta Wallentén

Göteborg

FTGI_VT21_013_Remente_v04.mp4

https://0f329bad714a5002beb2d1fe1230b541-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/3d/3d98bfaa-00090107/FTGI_VT21_013_Remente_v03.srt

https://edb47e82ac7b3a99e389aca6ba802069-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/3d/3d98bfaa-00090107/901071620026771750.vtt

Startade hälsoappen när han hade gått in i väggen

Hälsa

E-hälsa

Hos telekomjätten Ericsson får personal under fria former utveckla affärsidéer samtidigt som lönen rullar in som vanligt. På så sätt behålls kreativa medarbetare och innovationer inom koncernen.

Ericsson Garage är hubbar för innovation som drivs lokalt från olika Ericssonkontor. 

På kontoret i Göteborg bubblar det av idéer. Jonas Wilhelmsson som är Ericsson Garage Representative visar upp en rad olika prototyper. Allt från ett uppkopplat växthus till en självkörande cykelfärja.

”Man kan göra saker utöver det man är anställd för – som många brinner för ändå”, säger Wilhelmsson.

Sedan några år tillbaka driver företaget Ericsson One: ”Det är bolagets globala accelerator och inkubator för idéer som kan bli affärsmöjligheter för Ericsson”, förklarar Louise Hultén, innovation enabler på företaget.

En anställd som har drivit sin idé är Fredrik Flyrin. Han arbetade med tjänsteutveckling av mjukvarusystem när intresset för drönare väcktes.

”Jag tror att drönare är en stor affärsmöjlighet för Ericsson”, säger han och fortsätter: ”I framtiden måste man flyga bortom synhåll – där kommer telekomnätet till sin rätt och möjliggör detta”.

Flyrin började med sitt projekt på lokalnivå, för att sedan pitcha in den till Ericsson One. 

Avslutningsvis delar han med sig av sina bästa tips till den som vill bli intraprenör. 

Redaktör: Anders Frick

Hos telekomjätten Ericsson får personal under fria former utveckla affärsidéer samtidigt som lönen rullar in som vanligt. På så sätt behålls kreativa medarbetare och innovationer inom koncernen.Ericsson Garage är hubbar för innovation som drivs lokalt från olika Ericssonkontor. På kontoret i Göteborg bubblar det av idéer. Jonas Wilhelmsson som är Ericsson Garage Representative visar upp en rad olika prototyper. Allt från ett uppkopplat växthus till en självkörande cykelfärja.”Man kan göra saker utöver det man är anställd för – som många brinner för ändå”, säger Wilhelmsson.Sedan några år tillbaka driver företaget Ericsson One: ”Det är bolagets globala accelerator och inkubator för idéer som kan bli affärsmöjligheter för Ericsson”, förklarar Louise Hultén, innovation enabler på företaget.En anställd som har drivit sin idé är Fredrik Flyrin. Han arbetade med tjänsteutveckling av mjukvarusystem när intresset för drönare väcktes.”Jag tror att drönare är en stor affärsmöjlighet för Ericsson”, säger han och fortsätter: ”I framtiden måste man flyga bortom synhåll – där kommer telekomnätet till sin rätt och möjliggör detta”.Flyrin började med sitt projekt på lokalnivå, för att sedan pitcha in den till Ericsson One. Avslutningsvis delar han med sig av sina bästa tips till den som vill bli intraprenör. Redaktör: Anders Frick

FTG_VT_21_04_Ericsson_garage_v3.mp4

Så behåller Ericsson kreativiteten 

Intraprenör

Ericsson

Storbritanniens väg ut ur EU har varit lång och problemfylld. I sista minuten lyckades parterna komma överens om ett avtal. Nu brottas svenska bolag med nya regelverk och tuffare tullutmaningar.

Sedan 2017 har Anders Ekblad jobbat som Brexitsamordnare för Volvo Group. Han berättar att det har varit mycket jobb både inför och efter Brexit.

För deras del gäller det allt från hur olika interna organisationer som jobbar mot Storbritannien måste förändras till it-system som behöver byggas om och implementeras.
 
 Även mindre bolag påverkas av Brexit. Bertling Enviro i Göteborg importerar avfall till Sverige för förbränning.

Johan Strandner som är director för företaget förklarar att de har varit tvungna att skaffa samarbetspartner i England: ”Som svenskt företag får man inte utföra förtullningar i annat land som inte är med i EU”.

Men överlag tycker han att processen har gått bra. ”Vi har förberett oss tre gånger, så när det väl var dags var det skönt att det äntligen hände”, säger Strandner.

Tullexperten Peter Hellman på Västsvenska Handelskammaren fick besvara många frågor från företagare under 2020. Han menar att den största förändringen är att det nu krävs tullklarering. Vilket ställer stora krav på företagens administration.

Samtidigt kan avtalet innebära att bolag får betala dubbla tullavgifter, berättar Hellman. Först en summa vid import från ett land utanför EU. Sedan ytterligare en avgift när det exporteras vidare till Storbritannien som står utanför unionen.

Reporter: Anders Frick

Storbritanniens väg ut ur EU har varit lång och problemfylld. I sista minuten lyckades parterna komma överens om ett avtal. Nu brottas svenska bolag med nya regelverk och tuffare tullutmaningar.Sedan 2017 har Anders Ekblad jobbat som Brexitsamordnare för Volvo Group. Han berättar att det har varit mycket jobb både inför och efter Brexit.För deras del gäller det allt från hur olika interna organisationer som jobbar mot Storbritannien måste förändras till it-system som behöver byggas om och implementeras. 
 
 Även mindre bolag påverkas av Brexit. Bertling Enviro i Göteborg importerar avfall till Sverige för förbränning.Johan Strandner som är director för företaget förklarar att de har varit tvungna att skaffa samarbetspartner i England: ”Som svenskt företag får man inte utföra förtullningar i annat land som inte är med i EU”.Men överlag tycker han att processen har gått bra. ”Vi har förberett oss tre gånger, så när det väl var dags var det skönt att det äntligen hände”, säger Strandner.Tullexperten Peter Hellman på Västsvenska Handelskammaren fick besvara många frågor från företagare under 2020. Han menar att den största förändringen är att det nu krävs tullklarering. Vilket ställer stora krav på företagens administration.Samtidigt kan avtalet innebära att bolag får betala dubbla tullavgifter, berättar Hellman. Först en summa vid import från ett land utanför EU. Sedan ytterligare en avgift när det exporteras vidare till Storbritannien som står utanför unionen.Reporter: Anders Frick

Anders Ekblad

Göran Andersson

Peter Hellman

Johan Strandner

FTGI_VT21_001.mp4

https://9b89c574989d25c40746bfd8d453fdd2-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/83/83d39ae7-00090107/FTGI_VT21_001.srt

https://02e6c5cf276a7b578e9950e7fc9e2186-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/83/83d39ae7-00090107/901071610987251308.vtt

Tullproblem för svenska företag efter Brexit

Tullar

<h1>Här hittar du allt om Brexit</h1>
Ordet Brexit är en sammanslagning av Britain och Exit och begreppet innebär Storbritanniens utträde ur Europeiska Unionen (EU). Den 26 juni 2016 hade Storbritannien en folkomröstning och 52 procent av medborgarna röstade för ett utträde ur EU. EFN Ekonomikanalen kartlägger aktuella händelser inom Brexitprocessen och hur det kan komma att påverka ekonomin. EFN:s reporter Katrine Marçal kommenterar de senaste händelserna om Brexit. Sedan 25 september har EFN startat podden Brexitveckan med Katrine Marçal och Claes Måhlén, chefstrateg på Handelsbanken. Där tar de ett större grepp på hur Brexitprocessen påverkar eller förväntas påverka företagen, handeln, finansmarknaden samt din och min plånbok.

Brexit

Forskare på Chalmers har utvecklat en ny teknik för att återvinna dyra metaller i batterier. Ett samarbete har inletts med batterijätten Northvolt som bygger en stor forskningsanläggning i Västerås.

Redaktör: Anders Frick

Forskare på Chalmers har utvecklat en ny teknik för att återvinna dyra metaller i batterier. Ett samarbete har inletts med batterijätten Northvolt som bygger en stor forskningsanläggning i Västerås.Redaktör: Anders Frick

200505_LOK_GBG_Chalmers_Northvolt_v3.mp4

https://883ca3db1caf4007cc720f5b10253f9a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/ce/ce1809a6-00090107/200505_LOK_GBG_Chalmers_Northvolt_v3.srt

https://cae78d87a2692951f39b372626c7b386-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/ce/ce1809a6-00090107/901071593096053886.vtt

Batterier återvinns med unik teknik

Här hittar du tv-inslag om bland annat hållbarhet, miljö och hållbara fonder.

Hållbarhet

Trots coronapandemin fortsätter Linda Larsson att intervjua västsvenska näringslivsprofiler i Göteborgspodden. Sedan starten i februari 2018 har företagsledare delat med sig av både framgångsfaktorer och misslyckanden.

Programledare: Anders Frick

Trots coronapandemin fortsätter Linda Larsson att intervjua västsvenska näringslivsprofiler i Göteborgspodden. Sedan starten i februari 2018 har företagsledare delat med sig av både framgångsfaktorer och misslyckanden.Programledare: Anders Frick

200601_GBG_Goteborgspodden.mp4

https://2daa8084030c6601b50f55d6b9404b0b-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/e7/e7093182-00090107/200601_GBG_Goteborgspodden.srt

https://d893acc3d9d68e29d07f434f76c1a78a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/e7/e7093182-00090107/901071592809166618.vtt

Hon tar pulsen på Göteborgs näringsliv

På många fronter sticker näringslivet i Västsverige ut negativt när det gäller utvecklingen sedan coronapandemin bröt ut.

När det gäller korttidspermitteringar, varsel och konkurser är utvecklingen i Västsverige sämre än i många andra delar i Sverige.

Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren, förklarar att detta till stor del beror på att den hårt drabbade fordonsindustrin är så stor i Västsverige.

Men det finns ändå hopp och det visar sig bland annat i positivare tongångar från Volvo Cars.

Trouvé ser dock behov av nya statliga stöd då han förväntar sig att många företag kommer att få problem med likviditeten framåt augusti.

Redaktör: Anders Frick

På många fronter sticker näringslivet i Västsverige ut negativt när det gäller utvecklingen sedan coronapandemin bröt ut.När det gäller korttidspermitteringar, varsel och konkurser är utvecklingen i Västsverige sämre än i många andra delar i Sverige.Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren, förklarar att detta till stor del beror på att den hårt drabbade fordonsindustrin är så stor i Västsverige.Men det finns ändå hopp och det visar sig bland annat i positivare tongångar från Volvo Cars.Trouvé ser dock behov av nya statliga stöd då han förväntar sig att många företag kommer att få problem med likviditeten framåt augusti.Redaktör: Anders Frick

Johan Trouvé

200616_LOK_GBG_Johan_Trouve.mp4

https://f9ab56c22bf08f9dcc1be053bc60e83e-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/4d/4d847b51-00090107/200616_LOK_GBG_Johan_Trouve.srt

https://4ca678b9e5fa42805bc56016c234054b-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/4d/4d847b51-00090107/901071592377355286.vtt

Så har det västsvenska näringslivet klarat pandemin

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag för makro- och omvärldsintresserade. Vi vänder oss till er som vill veta mer av hur aktuella nyheter påverkar eller förväntas påverka ekonomin. Ni hittar djupgående analyser samt intervjuer och inslag som förklarar begrepp som inflation, moms och världshandel.

Makro och omvärld

När summan närmar sig fem miljoner kronor börjar det bli knepigt för företag att hitta riskkapital. Marcus Nordanstad, verksamhetsansvarig på Connect Väst, berättar om hur investerare och bolag ska matchas effektivt.  

”Det finns en hel del kapital, och det handlar mycket om hur vi synliggör bolag för att komma åt kapitalet”, säger han.

Dessutom delar Nordanstad med sig av några konkreta tips till entreprenörer som letar riskkapital.

Programledare: Anders Frick

När summan närmar sig fem miljoner kronor börjar det bli knepigt för företag att hitta riskkapital. Marcus Nordanstad, verksamhetsansvarig på Connect Väst, berättar om hur investerare och bolag ska matchas effektivt. ”Det finns en hel del kapital, och det handlar mycket om hur vi synliggör bolag för att komma åt kapitalet”, säger han.Dessutom delar Nordanstad med sig av några konkreta tips till entreprenörer som letar riskkapital.Programledare: Anders Frick

200601_LOK_GBG_Connect_Vast.mp4

Skapa nätverk för att synliggöra kapitalet

"Sårbarheten i Kina är större än de vill medge"

Industriplanen Made in China 2025 går ut på att Kina ska bli ledande inom flera olika sektorer innan 2025. Författaren Jojje Olsson menar att planen framför allt ska göra Kina mindre beroende av utländsk teknologi. 

"Det är en av anledningarna till att Kina är väldigt sårbart. I fjol importerade Kina 90 procent av alla mikrochip som man använde", säger han.

Olsson kommenterar dessutom de minskade utländska investeringarna i Kina och den kinesiska relationen till USA.

Industriplanen Made in China 2025 går ut på att Kina ska bli ledande inom flera olika sektorer innan 2025. Författaren Jojje Olsson menar att planen framför allt ska göra Kina mindre beroende av utländsk teknologi. "Det är en av anledningarna till att Kina är väldigt sårbart. I fjol importerade Kina 90 procent av alla mikrochip som man använde", säger han.Olsson kommenterar dessutom de minskade utländska investeringarna i Kina och den kinesiska relationen till USA.

181002_LOK_GBG_Madeinchina2025.mp4

https://1838f2bb1daf362dc2c068dcf1e55119-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/f5/f5b4b3f6-00090107/181002_LOK_GBG_Madeinchina2025.xml

"Sårbarheten i Kina är större än de vill medge"

Relaterade ämnen

Följ oss på sociala medier