<h1> Vad är finanspolitik? </h1>
 Finanspolitik är ett begrepp som förklarar hur regeringen kan använda statens budget för att styra ekonomin och uppfylla sina ekonomiska mål. Tillsammans med penningpolitik, som styrs av Riksbankens räntesättning, är finanspolitik ett av två sätt att stimulera ekonomin.

Statens kassa fylls på via skatter. Vid en högkonjunktur är inkomsterna större vilket kan ge ett budgetöverskott. Vid en lågkonjunktur minskar inkomsterna och utgifterna ökar. Det kan ge mindre överskott eller ett underskott i budgeten. 

 Både vid hög- och lågkonjunktur använder regeringen olika stimulansmedel för att se till att ekonomin inte svänger för kraftigt. Stimulansmedlen kan exempelvis vara reformer, investeringar eller sänka skatter. 

Varje höst lägger regeringen fram en höstbudget som förklarar hur finanspolitiken för det kommande året ska se ut. På våren presenteras en budget för resten av det påbörjade året. 

Budgeten arbetas fram av hela Regeringskansliet men leds av Finansdepartementet. Det finns också regler för hur finanspolitiken får se ut och budgeten ska arbetas fram. De kallas för det finanspolitiska ramverket. 
 

<iframe width='380' height='216' src='//efn.se/embed/custom/single?id=105268&size=medium' frameborder='0' allowfullscreen='' seamless='seamless' scrolling='no'></iframe>

Finanspolitik

När det gäller ekonomisk politik pratar man om två olika grenar: finanspolitik och penningpolitik. 

Finanspolitik innebär att staten försöker påverka den ekonomiska utvecklingen genom att justera skatter, bidrag, investeringar med mera.

Penningpolitik innebär att ett lands centralbank försöker påverka den ekonomiska utvecklingen bland annat genom att justera räntan.

Ara Mustafa förklarar mer i denna video.

När det gäller ekonomisk politik pratar man om två olika grenar: finanspolitik och penningpolitik. Finanspolitik innebär att staten försöker påverka den ekonomiska utvecklingen genom att justera skatter, bidrag, investeringar med mera.Penningpolitik innebär att ett lands centralbank försöker påverka den ekonomiska utvecklingen bland annat genom att justera räntan.Ara Mustafa förklarar mer i denna video.

ET_VT22_016_penningpolitik_finanspolitik

https://7a1f0ed9e8cb5a7150e44843bbc4cec4-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/08/080a89fb-4d76-44e4-8047-3fcdce030ea7/ET_VT22_016_penningpolitik_finanspolitik.srt

https://f8f19414e407dafda10bfacb290a63af-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/08/080a89fb-4d76-44e4-8047-3fcdce030ea7/901071652708862998.vtt

Den ekonomiska politikens två grundstenar

Penningpolitik

Rappa förklaringar och tips när det gäller privatekonomi och sparande. Lär dig mer om placeringsstrategier, aktier, fonder och andra sparformer.

EFN tipsar

Program som EFN Marknad och EFN tipsar handlar om sparande och privatekonomi. Programmen ger dig kunskaper och tips som du har nytta av när du sparar i fonder och aktier.

Sparande

Riksdagens arbete med kommande års statsbudget börjar i april. Först i december fattas de sista besluten. EFN beskriver det svenska budgetåret.

Riksdagens arbete med kommande års statsbudget börjar i april. Först i december fattas de sista besluten. EFN beskriver det svenska budgetåret.

DEI_HT21_011_hostbudget.mp4

Från vårpropp till höstbudget

Regeringen

Höstbudget

Vårpropositionen

Erik Åsbrink, svensk finansminister mellan 1996 till 1999, är aktuell med en biografi om sin ministerföreträdare: Gunnar Sträng. I en intervju med EFN:s Johan Schück beskriver han bilden av Gunnar Sträng, både i sin egen tid och efteråt, och prägeln han satt på den svenska finanspolitiken.

”Han var med och formade det svenska välfärdssamhället. Han har kanske spelat en större roll där än någon annan”, säger han.

Dessutom berättar han om sin barndoms koppling till Gunnar Sträng, hur ministern fick rykte om sig att vara restriktiv i sin politik och samtidigt upplevde resan från fattig-Sverige till en välutvecklad välfärdsstat genom sin livstid. Erik Åsbrink beskriver också relationen mellan de statsministrar som ledde Sverige under Gunnar Strängs rekordlånga tid på posten och hur han surfade på en allmän tillväxtvåg i Europa under 50- och 60-talen.

Erik Åsbrink passar också på att ge nuvarande finansminister Magdalena Andersson tips om hur den svenska välfärden kan bevaras. Och det i sann Gunnar Sträng-anda. 

”För min del så har jag svårt att se att det går att göra om vi inte är beredda att höja skatterna lite.”

Erik Åsbrink, svensk finansminister mellan 1996 till 1999, är aktuell med en biografi om sin ministerföreträdare: Gunnar Sträng. I en intervju med EFN:s Johan Schück beskriver han bilden av Gunnar Sträng, både i sin egen tid och efteråt, och prägeln han satt på den svenska finanspolitiken.”Han var med och formade det svenska välfärdssamhället. Han har kanske spelat en större roll där än någon annan”, säger han.Dessutom berättar han om sin barndoms koppling till Gunnar Sträng, hur ministern fick rykte om sig att vara restriktiv i sin politik och samtidigt upplevde resan från fattig-Sverige till en välutvecklad välfärdsstat genom sin livstid. Erik Åsbrink beskriver också relationen mellan de statsministrar som ledde Sverige under Gunnar Strängs rekordlånga tid på posten och hur han surfade på en allmän tillväxtvåg i Europa under 50- och 60-talen.Erik Åsbrink passar också på att ge nuvarande finansminister Magdalena Andersson tips om hur den svenska välfärden kan bevaras. Och det i sann Gunnar Sträng-anda. ”För min del så har jag svårt att se att det går att göra om vi inte är beredda att höja skatterna lite.”

Magdalena Andersson

191127_EFN_Moter_Asbrink.mp4

https://e59eaf032a672543ec5a1c1ed7303446-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/54/54059b70-00090107/901071575018792538.vtt

Gunnar Sträng – retoriker, reformatör och rikshushållare

EFN:s intervjuprogram som går på djupet i ekonomiska frågor. Katrine Marçal möter bland annat Nassim Taleb, Steve Eisman, Kenneth Rogoff, Magdalena Andersson och Anna Kinberg Batra.

EFN Möter

Politik är ett väldigt brett ämne. EFN fokuserar på den ekonomiska politiken.

Politik

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag för makro- och omvärldsintresserade. Vi vänder oss till er som vill veta mer av hur aktuella nyheter påverkar eller förväntas påverka ekonomin. Ni hittar djupgående analyser samt intervjuer och inslag som förklarar begrepp som inflation, moms och världshandel.

Makro och omvärld

Finanspolitiska rådet menar att finanspolitiken i Sverige är förenlig med det finanspolitiska ramverket och att den aktiva finanspolitiken är väl avvägd. Samtidigt har de stabiliseringspolitiska riskerna ökat.

Men problem kan komma framöver när konjunkturen viker och regeringen måste stötta den med aktiva åtgärder. Med en riksbank som fortfarande har en minusränta kan inte regeringen räkna med något stöd därifrån.

EFN:s ekonomiska kommentator Johan Schück kommenterar den årliga rapporten från finanspolitiska rådet. Rådet som består av sex ledamöter har i uppgift att stå för en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

Programledare: Petra Bergman

Finanspolitiska rådet menar att finanspolitiken i Sverige är förenlig med det finanspolitiska ramverket och att den aktiva finanspolitiken är väl avvägd. Samtidigt har de stabiliseringspolitiska riskerna ökat.Men problem kan komma framöver när konjunkturen viker och regeringen måste stötta den med aktiva åtgärder. Med en riksbank som fortfarande har en minusränta kan inte regeringen räkna med något stöd därifrån.EFN:s ekonomiska kommentator Johan Schück kommenterar den årliga rapporten från finanspolitiska rådet. Rådet som består av sex ledamöter har i uppgift att stå för en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.Programledare: Petra Bergman

Johan Schück

efnk_190502_047_finanspolitiska_radet.mp4

https://72071cd94d141cec9fbbd72dfed7358b-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/59/5983fc28-00090107/901071557304658788.vtt

Finanspolitiken får godkänt men stora utmaningar väntar

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Regeringen fick en hel del kritik för sin ekonomiska politik i Finanspolitiska rådets senaste rapport. Bland annat handlar det om inkomstskatten, fastighetsskatt och ränteavdraget.

Annika Creutzer, privatekonomisk expert, kommenterar kritiken mot regeringen. Är den rimlig eller inte?

Regeringen fick en hel del kritik för sin ekonomiska politik i Finanspolitiska rådets senaste rapport. Bland annat handlar det om inkomstskatten, fastighetsskatt och ränteavdraget.Annika Creutzer, privatekonomisk expert, kommenterar kritiken mot regeringen. Är den rimlig eller inte?

John Hassler

Annika Creutzer

EFNK_160518_10A220_DE

https://5895cd91e8e9ee6ac24d87559bca1538-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/97/9747D082/efnk_160518_10a220_de.sv-SE.xml

Den ekonomiska politiken: Ska regeringen lyssna på ekonomerna?

Nyheter med en klar koppling till ekonomi, såsom ekonomisk politik, entreprenörer, makroekonomi, trender inom världsekonomin med mera.

Nyhetsrummet

Sveriges ekonomi

Inslag och intervjuer om räntor på sparande, lån, krediter och bolån.

Bolån och räntor

Debatt

Hela tiden händer saker som behöver kommenteras och förklaras. EFN ger dig dessa kommentarer och fördjupningar. Dessutom är EFN på plats när bolag släpper delårsrapporter, politiker presenterar nya satsningar och så vidare.

Intervjuer

Experter och analytiker

Stat och kommun

Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler kritiserade på dagens presskonferens bland annat regeringen för att bedriva en finanspolitik som är för expansiv. Rådet menade även att regeringen tar för lättsinnigt på att låna pengar.

Felaktiga prioriteringar, som till exempel satsningen på höghastighetsjärnväg, är ett annat område som Rådet kritiserar.

Den viktigaste samhällsfrågan just nu, enligt Finanspolitiska rådet, är integrationen och här bör en expertkommission tillsättas menar man.

Lägre löner borde tillåtas, men det borde inte lagstiftas om det, anser Rådet vidare.

Dessutom är det ett bra läge att se över både ränteavdragen och fastighetsskatten säger John Hassler.

Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler kritiserade på dagens presskonferens bland annat regeringen för att bedriva en finanspolitik som är för expansiv. Rådet menade även att regeringen tar för lättsinnigt på att låna pengar.Felaktiga prioriteringar, som till exempel satsningen på höghastighetsjärnväg, är ett annat område som Rådet kritiserar.Den viktigaste samhällsfrågan just nu, enligt Finanspolitiska rådet, är integrationen och här bör en expertkommission tillsättas menar man.Lägre löner borde tillåtas, men det borde inte lagstiftas om det, anser Rådet vidare.Dessutom är det ett bra läge att se över både ränteavdragen och fastighetsskatten säger John Hassler.

INS_160516_FINANSPOLITISKARÅDET

https://ffb8704fbb055979f2a88a1c8b0d9806-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/85/85BBB6FF/Ins_160516_finanspolitiskaraadet.sv-SE.xml

John Hassler: Regeringen bryter mot överskottsmålet

Seniorekonomen om statsskulden:  “35 procent verkar vara väldigt bra”

I dagens avsnitt av EFN Direkt gästas vi av Jesper Hansson, seniorekonom på Swedbank och tidigare chef på avdelningen för penningpolitik vid Riksbanken. Vi pratar om det finanspolitiska ramverket, om det fungerar bra och om hur stor den svenska statsskulden borde vara.

“Om det blir en djup kris ska man kunna höja skulden kraftigt”, säger Jesper Hansson.

Programledare: Samantha Coard

I dagens avsnitt av EFN Direkt gästas vi av Jesper Hansson, seniorekonom på Swedbank och tidigare chef på avdelningen för penningpolitik vid Riksbanken. Vi pratar om det finanspolitiska ramverket, om det fungerar bra och om hur stor den svenska statsskulden borde vara.“Om det blir en djup kris ska man kunna höja skulden kraftigt”, säger Jesper Hansson.Programledare: Samantha Coard

Samantha Coard

Jesper Hansson

EFN_direkt_240604_0745_intervju

https://44a21251cb49d545a0247af21533c733-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cp/cpfb1o5e16qs739ub4j0/ea6ee125-97dd-4e9f-aabd-bc61e1aac2c8.srt

https://bf1785150dbf474e7aa1b05f39da4bfd-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cp/cpfb1o5e16qs739ub4j0/901071717492830863.vtt

Seniorekonomen om statsskulden: “35 procent verkar vara väldigt bra”

Relaterade ämnen

Personer

Samantha Coard

Jesper Hansson

Följ oss på sociala medier