Name: Startade hälsoappen när han hade gått in i väggen
Uploaded: 2021-04-29T10:57:45+0000
Duration: 7 min 33 s
Description: Göteborgsbolaget Remente visade vinst för första gången 2019. Bolaget ligger bakom en välbefinnandetjänst i form av en app.

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

Den 3D-printade filén av laxtyp som nyligen började säljas av den tyska livsmedelskedjan Rewe är enligt företagen bakom produkten historisk eftersom det är den första 3D-printade maten i världen som når butikshyllorna. Råvaran i produkten är ett svampprotein som tillverkas av det göteborgska foodtech-bolaget Mycorena.

Proteinet tillverkas i reaktorer och det är en tillverkningsprocess som fått uppmärksamhet långt utanför livsmedelsindustrin.

”Vi har till exempel vunnit ett pris av Nasa för att vi skulle kunna producera det här i rymden. Det är inte nödvändigtvis så att vi fokuserar på rymden men det säger mycket om vår produktionsprocess, att den är så resurseffektiv”, säger Ebba Fröling, operativ chef på Mycorena.

När det gäller den 3D-printade “laxen” så är en fördel att den kan minska belastningen på fiskbestånden i haven, men det finns fler fördelar, enligt Ebba Fröling.

”När det kommer till veganska alternativ till lax så finns det inte så många bra i dag på marknaden och det är för att man har väldigt många utmaningar med att få till den här texturen”, säger hon.

Med hjälp av 3D-printningen går det till exempel att återskapa de olika lager som en laxfilé består av.

Man kan ta det ett steg till när det gäller smak och textur, är det så man ska se det?

”Jag precis och främst texturen då är en väldigt stor styrka med 3D-printningen.”

Frågan är vilken roll 3D-printad mat kan få på en framtida global matmarknad. Ebba Fröling tror att helt nya typer av matapplikationer kan komma fram inom några år.

”Inom fem, tio år handlar det inte så mycket om att ersätta eller efterlikna kött, fisk eller kyckling utan om att göra helt nya produkter som bara handlar om munkänsla och smaksensation.”

Reporter: Jonas Frändén

Den 3D-printade filén av laxtyp som nyligen började säljas av den tyska livsmedelskedjan Rewe är enligt företagen bakom produkten historisk eftersom det är den första 3D-printade maten i världen som når butikshyllorna. Råvaran i produkten är ett svampprotein som tillverkas av det göteborgska foodtech-bolaget Mycorena.Proteinet tillverkas i reaktorer och det är en tillverkningsprocess som fått uppmärksamhet långt utanför livsmedelsindustrin.”Vi har till exempel vunnit ett pris av Nasa för att vi skulle kunna producera det här i rymden. Det är inte nödvändigtvis så att vi fokuserar på rymden men det säger mycket om vår produktionsprocess, att den är så resurseffektiv”, säger Ebba Fröling, operativ chef på Mycorena.När det gäller den 3D-printade “laxen” så är en fördel att den kan minska belastningen på fiskbestånden i haven, men det finns fler fördelar, enligt Ebba Fröling.”När det kommer till veganska alternativ till lax så finns det inte så många bra i dag på marknaden och det är för att man har väldigt många utmaningar med att få till den här texturen”, säger hon.Med hjälp av 3D-printningen går det till exempel att återskapa de olika lager som en laxfilé består av.Man kan ta det ett steg till när det gäller smak och textur, är det så man ska se det?”Jag precis och främst texturen då är en väldigt stor styrka med 3D-printningen.”Frågan är vilken roll 3D-printad mat kan få på en framtida global matmarknad. Ebba Fröling tror att helt nya typer av matapplikationer kan komma fram inom några år.”Inom fem, tio år handlar det inte så mycket om att ersätta eller efterlikna kött, fisk eller kyckling utan om att göra helt nya produkter som bara handlar om munkänsla och smaksensation.”Reporter: Jonas Frändén

FTGI_HT23_005_Mycorena_v3

https://efd757ce6b653f9f3ecd8babe07f8b91-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/c2/c24a3b33-693b-40d0-8c8e-014ed893a301/2a3c946b-065e-41cd-a24c-6e52c4e145e8.srt

https://d7455da365ba469b8740f789d97fe1f6-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/c2/c24a3b33-693b-40d0-8c8e-014ed893a301/901071700670085101.vtt

Göteborgs-startup bakom historisk ”lax” 

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Björn Wallin ärvde Hånsta gård utanför Uppsala av sin far och har nu drivit gården i över 30 år. När det blir dags för honom att själv lägga bondekepsen på hyllan ska någon annan ta över – och en given kandidat finns i sonen Malte.

”Jag tror att han var sju, åtta år när ni kom hit första gången och nu är han 18 och sitter och harvar där borta”, säger han pekar mot en traktor långt ute på ett fält.

EFN Ekonomikanalen har besökt gården minst en gång per år de senaste 10 åren men i år var första gången som Malte Wallin deltog i arbetet.

”På något vis är det väldigt mycket därför man är bonde, att man ska få någon att ta över”, säger Björn Wallin.

Generationsskiftet är inget de pratat speciellt mycket om men det är i alla fall tydligt hur Malte Wallin tänker sig sin yrkesbana. Han går sedan ett par år tillbaka på naturbruksgymnasiet i Ballerup i Skåne.

”Jag tyckte väl det var kul att hålla på, att jobba tillsammans, och jag tycker att det är intressant. Man kan gräva ner sig ganska djupt och försöka samla kunskap för att få det att gå bra. Det finns mycket att lära. Jag vet inget annat som jag hellre skulle hålla på med”, säger Malte Wallin.

Och pappa Björn märker att sonen lär sig mer och mer.

”Han börjar redan tycka att jag gör en massa saker fel. Det är bra, man vill ju inte ha någon som tycker lika i allt.”

Se och hör mer av Björn och Malte Wallin i EFN:s sista reportage från Hånsta gård.

Reporter: Jonas Frändén

Björn Wallin ärvde Hånsta gård utanför Uppsala av sin far och har nu drivit gården i över 30 år. När det blir dags för honom att själv lägga bondekepsen på hyllan ska någon annan ta över – och en given kandidat finns i sonen Malte.”Jag tror att han var sju, åtta år när ni kom hit första gången och nu är han 18 och sitter och harvar där borta”, säger han pekar mot en traktor långt ute på ett fält.EFN Ekonomikanalen har besökt gården minst en gång per år de senaste 10 åren men i år var första gången som Malte Wallin deltog i arbetet.”På något vis är det väldigt mycket därför man är bonde, att man ska få någon att ta över”, säger Björn Wallin.Generationsskiftet är inget de pratat speciellt mycket om men det är i alla fall tydligt hur Malte Wallin tänker sig sin yrkesbana. Han går sedan ett par år tillbaka på naturbruksgymnasiet i Ballerup i Skåne.”Jag tyckte väl det var kul att hålla på, att jobba tillsammans, och jag tycker att det är intressant. Man kan gräva ner sig ganska djupt och försöka samla kunskap för att få det att gå bra. Det finns mycket att lära. Jag vet inget annat som jag hellre skulle hålla på med”, säger Malte Wallin.Och pappa Björn märker att sonen lär sig mer och mer.”Han börjar redan tycka att jag gör en massa saker fel. Det är bra, man vill ju inte ha någon som tycker lika i allt.”Se och hör mer av Björn och Malte Wallin i EFN:s sista reportage från Hånsta gård.Reporter: Jonas Frändén

FTGI_HT23_001_EFN-bonden_Del2

https://93a26070e36c014cc533ba8454e8efe8-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/8c/8cbdd902-199d-4648-8217-f75af79fa33f/1e8e6ca2-5393-4020-8a0c-51e5d6d1cf50.srt

https://14d7ad2edbb34f843ef7070f43740409-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/8c/8cbdd902-199d-4648-8217-f75af79fa33f/901071700549873263.vtt

”Jag vet inget annat som jag hellre skulle hålla på med”

En av svensk ishockeys allra största stjärnor och profiler de senaste 20 åren, Joel Lundqvist, har lagt skridskorna på hyllan. I stället för klubba, puck och svettiga omklädningsrum är det numera expertjobb i TV4:s hockeystudio och föreläsningar om ledarskap för näringslivet som gäller.

– Det var en hel del funderingar i våras. Jag visste att det var mycket att hantera när man lägger av efter en så lång karriär. Jag har levt extremt fokuserat på en sak, att spela hockey, så det är klart att nu börjar ju livet om, säger han.

När det gäller föreläsningsbiten är tanken att han ska dela med sig av sina erfarenheter från den mycket framgångsrika hockeykarriären. Han har vunnit tre VM-guld, fyra SM-guld, har spelat tre säsonger i NHL och har hela tiden varit känd som en stark ledare både på och utanför isen. Frågan är hur hockeyerfarenheterna översätts till en annan typ av organisation, som ett företag.

– De viktiga bitarna skulle jag säga är samma egentligen, hur man får en grupp att prestera tillsammans.

Många framgångsrika idrottare väljer att jobba vidare inom sin idrott när de lägger av, ofta i en ledarroll. Men Joel Lundqvist kände att han ville något annat. Han jobbar nu med en annan hockeyhjälte, Peter “Foppa” Forsberg, och hans delägda bolag Next Level Group.

– Jag kände väl under våren att jag behövde ta lite distans till Frölunda, jag har varit så extremt närvarande i deras verksamhet sedan jag var ung. Jag kände att jag behövde lära mig lite nya grejer, träffa lite nytt folk och bredda mig i livet.

Han berättar att han bland annat pratat med sin tvillingbror Henrik Lundqvist – som avslutade sin extremt framgångsrika karriär för några år sedan – om hur det är att ta steget från hockeyn.

– Man har försökt lyssna av och lära sig saker för att vara lite förberedd på vad som kommer efter. För egen del så ville jag spela hela vägen ut och sedan visste jag att efter karriären så kommer jag att behöva jobba med mig själv, sätta en ny plan och en ny riktning och där har jag haft hjälp av tankar och idéer från Henrik inte minst, säger han.

I inslaget ger Joel Lundqvist sina tre bästa tips på hur man bygger ett framgångsrikt team.

En av svensk ishockeys allra största stjärnor och profiler de senaste 20 åren, Joel Lundqvist, har lagt skridskorna på hyllan. I stället för klubba, puck och svettiga omklädningsrum är det numera expertjobb i TV4:s hockeystudio och föreläsningar om ledarskap för näringslivet som gäller.– Det var en hel del funderingar i våras. Jag visste att det var mycket att hantera när man lägger av efter en så lång karriär. Jag har levt extremt fokuserat på en sak, att spela hockey, så det är klart att nu börjar ju livet om, säger han.När det gäller föreläsningsbiten är tanken att han ska dela med sig av sina erfarenheter från den mycket framgångsrika hockeykarriären. Han har vunnit tre VM-guld, fyra SM-guld, har spelat tre säsonger i NHL och har hela tiden varit känd som en stark ledare både på och utanför isen. Frågan är hur hockeyerfarenheterna översätts till en annan typ av organisation, som ett företag.– De viktiga bitarna skulle jag säga är samma egentligen, hur man får en grupp att prestera tillsammans.Många framgångsrika idrottare väljer att jobba vidare inom sin idrott när de lägger av, ofta i en ledarroll. Men Joel Lundqvist kände att han ville något annat. Han jobbar nu med en annan hockeyhjälte, Peter “Foppa” Forsberg, och hans delägda bolag Next Level Group.– Jag kände väl under våren att jag behövde ta lite distans till Frölunda, jag har varit så extremt närvarande i deras verksamhet sedan jag var ung. Jag kände att jag behövde lära mig lite nya grejer, träffa lite nytt folk och bredda mig i livet.Han berättar att han bland annat pratat med sin tvillingbror Henrik Lundqvist – som avslutade sin extremt framgångsrika karriär för några år sedan – om hur det är att ta steget från hockeyn.– Man har försökt lyssna av och lära sig saker för att vara lite förberedd på vad som kommer efter. För egen del så ville jag spela hela vägen ut och sedan visste jag att efter karriären så kommer jag att behöva jobba med mig själv, sätta en ny plan och en ny riktning och där har jag haft hjälp av tankar och idéer från Henrik inte minst, säger han.I inslaget ger Joel Lundqvist sina tre bästa tips på hur man bygger ett framgångsrikt team.

FTGI_HT23_004_Joel_Lundqvist_v3

https://831b543ef4eb5facaa3184e15eef5aff-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/2d/2d8fc9e9-1d63-4849-a0ac-e420cfe9c83d/78f3d194-a16d-443d-b183-4fad19032cdd.srt

https://69a3b768d9485e45f50f9b3ec40b8231-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/2d/2d8fc9e9-1d63-4849-a0ac-e420cfe9c83d/901071699884445049.vtt

Vinnarskallen Joel Lundqvists nya karriär – skapa vinnare i näringslivet

Att starta en flygsökssajt är en ordentlig utmaning i sig. Branschen är ett getingbo med stenhård konkurrens. Men för Avionero har utmaningarna varit så många fler.

Från början handlade det om att lösa tekniska problem kopplade till visionen om att skapa en sajt med friare och bredare sökmöjligheter än vad som funnits så långt. Men sedan kom även en rad världshändelser att med närmast kirurgisk precision skjuta ner alla försök att lansera tjänsten.

För grundarna Lars Kristensson och den i exil varande ryssen Anton Tyulenev har det varit en åtta år lång kamp för överlevnad sedan bolaget bildades i Malmö 2015.

”Jag har gått genom depressioner, separationer och misslyckanden på vägen”, säger Lars Kristensson, som inte ens ser sig själv som entreprenör i grunden.

”Det var något jag blev av nödvändighet”, säger han.

Efter att Avionero vid ett flertal tillfällen varit nära konkurs har 2023 varit det hittills ljusaste året för bolaget. En vändpunkt blev när en av de anställda lyckades hitta ett sätt att fånga upp ressugna internetsurfare betydligt tidigare än vad som varit möjligt så långt.

”Det har varit ett fullständigt genombrott”, säger Lars Kristensson.

Nu är planen att vända till vinst nästa år.

”Nästa steg nu är att säkra upp den sista finansieringen som behövs för att vi ska kunna ta oss till att bli ett profitabelt bolag.”

Det är en uppsluppen och optimistisk Lars Kristensson som EFN träffar på kontoret i Malmö hösten 2023 men samtidigt konstaterar han att hur det än går har det inte varit värt det personliga priset han fått betala.

”Jag hade inte gjort om det”, säger han.

Redaktör: Jonas Frändén

Att starta en flygsökssajt är en ordentlig utmaning i sig. Branschen är ett getingbo med stenhård konkurrens. Men för Avionero har utmaningarna varit så många fler.Från början handlade det om att lösa tekniska problem kopplade till visionen om att skapa en sajt med friare och bredare sökmöjligheter än vad som funnits så långt. Men sedan kom även en rad världshändelser att med närmast kirurgisk precision skjuta ner alla försök att lansera tjänsten.För grundarna Lars Kristensson och den i exil varande ryssen Anton Tyulenev har det varit en åtta år lång kamp för överlevnad sedan bolaget bildades i Malmö 2015.”Jag har gått genom depressioner, separationer och misslyckanden på vägen”, säger Lars Kristensson, som inte ens ser sig själv som entreprenör i grunden.”Det var något jag blev av nödvändighet”, säger han.Efter att Avionero vid ett flertal tillfällen varit nära konkurs har 2023 varit det hittills ljusaste året för bolaget. En vändpunkt blev när en av de anställda lyckades hitta ett sätt att fånga upp ressugna internetsurfare betydligt tidigare än vad som varit möjligt så långt.”Det har varit ett fullständigt genombrott”, säger Lars Kristensson.Nu är planen att vända till vinst nästa år.”Nästa steg nu är att säkra upp den sista finansieringen som behövs för att vi ska kunna ta oss till att bli ett profitabelt bolag.”Det är en uppsluppen och optimistisk Lars Kristensson som EFN träffar på kontoret i Malmö hösten 2023 men samtidigt konstaterar han att hur det än går har det inte varit värt det personliga priset han fått betala.”Jag hade inte gjort om det”, säger han. 
 
Redaktör: Jonas Frändén

FTG_HT23_006_Avionero

https://deeda5585631fc7bef63b231950d7388-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d6/d6ad28de-86f0-4430-a98b-9a36b70fcc8a/7b694086-f23f-4cd0-8df0-3a7bf9a9f51a.srt

https://e9b0742455048031ab9627b0b3d34797-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d6/d6ad28de-86f0-4430-a98b-9a36b70fcc8a/901071699355245119.vtt

Den ofrivillige entreprenörens kamp

Nina Jönsson, vd på Ica Gruppen sedan januari 2023, har utsetts till Årets Ruter Dam. En utmärkelse som går till den kvinna som fått den mest inflytelserika positionen inom svenskt näringsliv under året.

I denna intervju berättar hon om varför jämställdhet och mångfald är viktiga på arbetsplatsen och om hur hon själv har lyckats ta sig fram till höga positioner i näringslivet.

Reporter: Isabella Ahmadi

Nina Jönsson, vd på Ica Gruppen sedan januari 2023, har utsetts till Årets Ruter Dam. En utmärkelse som går till den kvinna som fått den mest inflytelserika positionen inom svenskt näringsliv under året.I denna intervju berättar hon om varför jämställdhet och mångfald är viktiga på arbetsplatsen och om hur hon själv har lyckats ta sig fram till höga positioner i näringslivet.Reporter: Isabella Ahmadi

Ruterdam_v03

https://ccd00c7bebc31513de0b9da9bdd45228-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/b0/b09046f5-ca95-40d0-98bd-a51eb0ef5495/9bbf0c34-c81b-46db-ae85-dd73fc238763.srt

https://912e734b6622bd88f0df193d4c8f25e0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/b0/b09046f5-ca95-40d0-98bd-a51eb0ef5495/901071697630995175.vtt

”Vi vet att jämställda team levererar bättre”

Stigande drivmedelspriser, sjunkande spannmålspriser och till stora delar ogynnsamt väder har ställt till det för Sveriges spannmålsbönder.

När EFN gör ett återbesök hos lantbrukaren Björn Wallin i uppländska Vattholma är dock inte humöret alltför lågt.

”Det är inget synd om mig eller om oss här runt Uppsala, de som det är synd om är de som har översvämningar och inte kan tröska”, säger Björn Wallin.

Detta trots att Björn Wallin räknar med att hans skörd kommer bli lägre än den prognos som LRF gått ut med. En prognos som pekar på skördenivåer som ligger 20 procent under snittet.

Stigande drivmedelspriser, sjunkande spannmålspriser och till stora delar ogynnsamt väder har ställt till det för Sveriges spannmålsbönder.När EFN gör ett återbesök hos lantbrukaren Björn Wallin i uppländska Vattholma är dock inte humöret alltför lågt.”Det är inget synd om mig eller om oss här runt Uppsala, de som det är synd om är de som har översvämningar och inte kan tröska”, säger Björn Wallin.Detta trots att Björn Wallin räknar med att hans skörd kommer bli lägre än den prognos som LRF gått ut med. En prognos som pekar på skördenivåer som ligger 20 procent under snittet.

FTGI_HT23_001_EFN-bonden

https://5ecbf4035418adead57c3903403e1d12-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/e0/e0e79b5d-d11a-4ac2-b422-c734c4b45f0b/a5f71e40-dbb3-4718-8333-471758a228c6.srt

https://9c414ec1390bdab8058671e84223a42a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/e0/e0e79b5d-d11a-4ac2-b422-c734c4b45f0b/901071696513545074.vtt

”Fladdrande priser är det nya normala”

Therese Nyrén hade ett tryggt och välbetalt jobb på bank när hon valde att säga upp sig och starta eget. Sedan 2021 driver hon Lucy Global Fund, en fond som investerar i lyx- och livsstilsvarumärken.

Något hon lärde sig tidigt var att inte lyssna på nejsägare.

”Ju fler nej man får desto mer triggad blir man, för att bevisa att man verkligen kan leverera”, säger hon.

”Livstilsvarumärken” betyder i det här fallet kända varumärken som många tycker om – som till exempel Ferrari, Phoenix Outdoor, Moncler och Hermès. Tanken är att inriktningen mot lyx och livsstil ska göra fonden mindre konjunkturkänslig. Samtidigt innebär det enligt Therese Nyrén en större trygghet för investeraren när det redan finns en stark relation till bolagen.

Men en stark vilja och en tydlig idé till trots har hon inte bara mötts av hejarop på vägen.

Redan från början möttes hon av motstånd: ”Ska du verkligen starta fond, det som är så svårt?”

Men det gjorde henne ännu mer triggad.

Efter ett tufft första år har fonden det senaste året haft en åtta procentenheter större ökning än Dow Jones globala index, som man jämför sig med.

”Jag tycker att det har gått bra. Vi är upp ungefär 20 procent i år så vi har klarat oss relativt bra.”

Redaktör: Jonas Frändén

Therese Nyrén hade ett tryggt och välbetalt jobb på bank när hon valde att säga upp sig och starta eget. Sedan 2021 driver hon Lucy Global Fund, en fond som investerar i lyx- och livsstilsvarumärken.Något hon lärde sig tidigt var att inte lyssna på nejsägare.”Ju fler nej man får desto mer triggad blir man, för att bevisa att man verkligen kan leverera”, säger hon.”Livstilsvarumärken” betyder i det här fallet kända varumärken som många tycker om – som till exempel Ferrari, Phoenix Outdoor, Moncler och Hermès. Tanken är att inriktningen mot lyx och livsstil ska göra fonden mindre konjunkturkänslig. Samtidigt innebär det enligt Therese Nyrén en större trygghet för investeraren när det redan finns en stark relation till bolagen.Men en stark vilja och en tydlig idé till trots har hon inte bara mötts av hejarop på vägen.Redan från början möttes hon av motstånd: ”Ska du verkligen starta fond, det som är så svårt?”Men det gjorde henne ännu mer triggad.Efter ett tufft första år har fonden det senaste året haft en åtta procentenheter större ökning än Dow Jones globala index, som man jämför sig med.”Jag tycker att det har gått bra. Vi är upp ungefär 20 procent i år så vi har klarat oss relativt bra.”Redaktör: Jonas Frändén

MOD_HT23_001_therese_nyren_16x9

https://ca8755fc5d9a25bb317940ecd2b4c54e-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/f9/f9b1b98b-773c-49a1-b235-4a634593db18/afe6e5f4-8929-4b67-8f8b-74a564f532e4.srt

https://1077d58103ad8830858eb890d6cb169b-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/f9/f9b1b98b-773c-49a1-b235-4a634593db18/901071695208880209.vtt

Hon trotsade nejsägarna och startade livsstilsfond

Modigt ledarskap

Ridklädesmärket Equestrian Stockholm har växt som en snöboll in rullning de senaste åren och omsätter åtta år efter starten över 150 miljoner kronor. En viktig anledning till succén är en framgångsrik sociala medier-strategi.

”Jag tror att vi är väldigt påhittiga”, säger grundaren Johanna von Sydow.

Idag har Equestrian Stockholm 440 000 följare på Instagram, enligt bolaget flest i hela världen bland ridklädesmärken på plattformen. Succén där har gjort att varumärket exponerats för väldigt många hästintresserade människor till en förhållandevis låg kostnad.

Men det är lättare sagt än gjort att nå ut. Johanna von Sydow tror att det varit en framgångsfaktor att Equestrian Stockholm i hög utsträckning rekryterat från sin egen målgrupp.

”Då blir det lättare att jobba mot målgruppen”, säger hon.

Innehållet som läggs ut på Instagram är blandat.

”Det är mycket det här med inspiration, man kanske lär sig något, det är övningar, man kanske blir inspirerad av tävlingsryttare till exempel och av färger och våra kollektioner.”

I inslaget berättar Johanna von Sydow också om hur framgångarna på Instagram kan omsättas i försäljning. Hon berättar även om en annan viktig kanal för kontakter med kunder och om hur man ska tänka när allt går i en hisnande fart.

Redaktör: Jonas Frändén

Ridklädesmärket Equestrian Stockholm har växt som en snöboll in rullning de senaste åren och omsätter åtta år efter starten över 150 miljoner kronor. En viktig anledning till succén är en framgångsrik sociala medier-strategi.”Jag tror att vi är väldigt påhittiga”, säger grundaren Johanna von Sydow.Idag har Equestrian Stockholm 440 000 följare på Instagram, enligt bolaget flest i hela världen bland ridklädesmärken på plattformen. Succén där har gjort att varumärket exponerats för väldigt många hästintresserade människor till en förhållandevis låg kostnad.Men det är lättare sagt än gjort att nå ut. Johanna von Sydow tror att det varit en framgångsfaktor att Equestrian Stockholm i hög utsträckning rekryterat från sin egen målgrupp.”Då blir det lättare att jobba mot målgruppen”, säger hon.Innehållet som läggs ut på Instagram är blandat.”Det är mycket det här med inspiration, man kanske lär sig något, det är övningar, man kanske blir inspirerad av tävlingsryttare till exempel och av färger och våra kollektioner.”I inslaget berättar Johanna von Sydow också om hur framgångarna på Instagram kan omsättas i försäljning. Hon berättar även om en annan viktig kanal för kontakter med kunder och om hur man ska tänka när allt går i en hisnande fart.Redaktör: Jonas Frändén

FTGI_VT23_006_johanna_von_sydow_v3

https://f34bd93deaeba7011b38ee98612f7c72-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/ed/ed8f14aa-e97e-40da-ad8a-86bd51e01d95/a6ebe092-fa3d-484e-894e-c868e5f077e6.srt

https://76352e64d4806fba5a0f21d66299a235-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/ed/ed8f14aa-e97e-40da-ad8a-86bd51e01d95/901071693484426548.vtt

Så vann ridsuccén slaget om Instagram

Startade hälsoappen när han hade gått in i väggen

Göteborgsbolaget Remente visade vinst för första gången 2019. Bolaget ligger bakom en välbefinnandetjänst i form av en app.

Appen har beskrivits som en antiångest-app och ska med preventiva metoder bidra till att minska psykisk ohälsa. 

Grundaren David Brudö kom på idén efter att han själv gått in i väggen för tio år sedan. I dag har appen två miljoner användare.

En stark digitaliseringsvåg i kombination med ökad psykisk ohälsa gör att efterfrågan för Rementes tjänst ser god ut.

”Det har väl aldrig sett så ljust ut för oss som nu”, säger David Brudö.

Remente är inte det enda e-hälsoföretaget i Sverige som visar framfötterna. Margareta Wallentén, projektledare på branschorganisationen Healthtech Nordic, vittnar om att svenska och nordiska bolag ligger bra till. Den höga tekniska kunskapen både bland företagen och användarna bidrar till detta.

Reporter: Jonas Frändén

Göteborgsbolaget Remente visade vinst för första gången 2019. Bolaget ligger bakom en välbefinnandetjänst i form av en app.Appen har beskrivits som en antiångest-app och ska med preventiva metoder bidra till att minska psykisk ohälsa. Grundaren David Brudö kom på idén efter att han själv gått in i väggen för tio år sedan. I dag har appen två miljoner användare.En stark digitaliseringsvåg i kombination med ökad psykisk ohälsa gör att efterfrågan för Rementes tjänst ser god ut.”Det har väl aldrig sett så ljust ut för oss som nu”, säger David Brudö.Remente är inte det enda e-hälsoföretaget i Sverige som visar framfötterna. Margareta Wallentén, projektledare på branschorganisationen Healthtech Nordic, vittnar om att svenska och nordiska bolag ligger bra till. Den höga tekniska kunskapen både bland företagen och användarna bidrar till detta.Reporter: Jonas Frändén

David Brudö

Margareta Wallentén

Göteborg

FTGI_VT21_013_Remente_v04.mp4

https://0f329bad714a5002beb2d1fe1230b541-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/3d/3d98bfaa-00090107/FTGI_VT21_013_Remente_v03.srt

https://edb47e82ac7b3a99e389aca6ba802069-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/3d/3d98bfaa-00090107/901071620026771750.vtt

Startade hälsoappen när han hade gått in i väggen

Relaterade ämnen

Personer

David Brudö

Margareta Wallentén

Följ oss på sociala medier