Norra Sverige

Nu inleds ett försök med pant på take away-muggar. Testet pågår i sommar på kaféer i Örnsköldsvik. 

Målet är att se om pant är en bra sporre för att minska nedskräpning och återvinna engångsartiklar.

Nu inleds ett försök med pant på take away-muggar. Testet pågår i sommar på kaféer i Örnsköldsvik. Målet är att se om pant är en bra sporre för att minska nedskräpning och återvinna engångsartiklar.

Örnsköldsvik

DEI_VT21_084_panta_muggar.mp4

Miljösatsningen: En tvåkrona mot en engångsmugg

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Återvinning

Här hittar du tv-inslag om bland annat hållbarhet, miljö och hållbara fonder.

Hållbarhet

Både efterfrågan och priser på fritidshus i fjällen har ökat den senaste tiden. Det visar siffror som Svensk Mäklarstatistik tagit fram åt EFN. Då jämfördes de senaste sex månaderna med samma period föregående år.

I Sälen har antalet sålda stugor ökat mest, hela 135 procent. Den största prisökningen hittar vi i Idre, där stugorna blivit 30 procent dyrare. 

Mäklaren Ronja Renheim från Skandiamäklarna är baserad i just Sälen. Hon berättar om läget på marknaden ur sitt perspektiv och har några tips till dig som vill köpa fjällstuga.

”Det är stora affärer, för många sina livs affärer, och jag tycker verkligen att man ska ta sig hit”, säger hon. 

Reporter: Petra Bergman



Undersökningen   

Undersökningen om priserna på fritidshus och bostadsrätter i fjällorter gjordes av Svensk Mäklarstatistik. Mätperioden var oktober 2020 till mars 2021. Jämförelseperiod var oktober 2019 till mars 2020. 

Bostadsrätter

Vemdalen-Tänndalen:

Antal sålda (förändring) 160 (+84 %) 

Medelpris (prisutveckling) 2 800 000 (+14 %)

Idre:

Antal sålda (förändring) 64 (+178 %)

Medelpris (prisutveckling) 2 800 000 (+4 %)

Sälen:

Antal sålda (förändring) 281 (+33 %)

Medelpris (prisutveckling) 2 8000 000 (-3 %)

Hemavan-Tärnaby:

Antal sålda (förändring) 15 (+50 %)

Medelpris (prisutveckling) 1 600 000 (+9 %)

Åre:

Antal sålda (förändring) 288 (-6 %)

Medelpris (prisutveckling) 3 1000 000 (+16 %)

  

Fritidshus

Vemdalen-Tänndalen:

Antal sålda (förändring) 72 (+18 %)

Medelpris (prisutveckling) 3 100 000 (+9 %)

Lofsdalen:

Antal sålda (förändring) 24 (-27 %)

Medelpris (prisutveckling) 3 200 000 (+16 %)

Idre:

Antal sålda (förändring) 24 (-20 %)

Medelpris (prisutveckling) 2 500 000 (+30 %)

Sälen:

Antal sålda (förändring) 87 (+135 %)

Medelpris (prisutveckling) 4 500 000 (+12 %) 

Hemavan-Tärnaby:

Antal sålda (förändring) 37 (-5 %)

Medelpris (prisutveckling) 2 700 000 (+7 %)

Både efterfrågan och priser på fritidshus i fjällen har ökat den senaste tiden. Det visar siffror som Svensk Mäklarstatistik tagit fram åt EFN. Då jämfördes de senaste sex månaderna med samma period föregående år.I Sälen har antalet sålda stugor ökat mest, hela 135 procent. Den största prisökningen hittar vi i Idre, där stugorna blivit 30 procent dyrare. Mäklaren Ronja Renheim från Skandiamäklarna är baserad i just Sälen. Hon berättar om läget på marknaden ur sitt perspektiv och har några tips till dig som vill köpa fjällstuga.”Det är stora affärer, för många sina livs affärer, och jag tycker verkligen att man ska ta sig hit”, säger hon. Reporter: Petra BergmanUndersökningen Undersökningen om priserna på fritidshus och bostadsrätter i fjällorter gjordes av Svensk Mäklarstatistik. Mätperioden var oktober 2020 till mars 2021. Jämförelseperiod var oktober 2019 till mars 2020. BostadsrätterVemdalen-Tänndalen:Antal sålda (förändring) 160 (+84 %) Medelpris (prisutveckling) 2 800 000 (+14 %)Idre:Antal sålda (förändring) 64 (+178 %)Medelpris (prisutveckling) 2 800 000 (+4 %)Sälen:Antal sålda (förändring) 281 (+33 %)Medelpris (prisutveckling) 2 8000 000 (-3 %)Hemavan-Tärnaby:Antal sålda (förändring) 15 (+50 %)Medelpris (prisutveckling) 1 600 000 (+9 %)Åre:Antal sålda (förändring) 288 (-6 %)Medelpris (prisutveckling) 3 1000 000 (+16 %) FritidshusVemdalen-Tänndalen:Antal sålda (förändring) 72 (+18 %)Medelpris (prisutveckling) 3 100 000 (+9 %)Lofsdalen:Antal sålda (förändring) 24 (-27 %)Medelpris (prisutveckling) 3 200 000 (+16 %)Idre:Antal sålda (förändring) 24 (-20 %)Medelpris (prisutveckling) 2 500 000 (+30 %)Sälen:Antal sålda (förändring) 87 (+135 %)Medelpris (prisutveckling) 4 500 000 (+12 %) Hemavan-Tärnaby:Antal sålda (förändring) 37 (-5 %)Medelpris (prisutveckling) 2 700 000 (+7 %)

Ronja Renheim

Sälen

BO_VT21_010_rekordforsaljning_fjallen.mp4

https://1d35d9a496f7607f67b46d6955d06049-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/f7/f7724b3a-00090107/BO_VT21_010_rekordforsaljning_fjallen.srt

https://ee601cf123df51ecd0a4da491cd28c86-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/f7/f7724b3a-00090107/901071618462476239.vtt

Marknaden för fjällstugor är stekhet

EFN Ekonomikanalens material för dig som ska köpa, sälja eller renovera bostad hittar du här. Inslag och program som tar upp frågor som bostadspriser, bolån, räntor, budgivningar, pantbrev och lagfart.

Boendeekonomi

<h1>Här hittar du allt om bostadsmarknaden</h1>
Våra inslag och intervjuer om bostadsmarknaden omfattar allt från bostadspriser, politik och lagförändringar till hur makroekonomin förväntas att påverka bostadsmarknaden. Våra inslag och intervjuer riktar sig till privatpersoner som vill förbättra sin förståelse och hålla sig uppdaterade om det senaste inom bostadsmarknaden. Ni kan hitta allt ifrån hur bostadsutvecklingen förändras på mindre orter till hur Sveriges bostadsmarknad går som helhet. Vi har även en bostadspodd, Kvadrat, som finns både som podd och som tv-program. Där tar vi tempen på makroläget och diskuterar även hur nya innovativa bostadsformer tar mark och söker lösningar på dagens bostadsproblem. Där diskuteras exempelvis social housing, co-living och attefallshus. 
 
<h2>Information om svenska bopriser</h2>
Vi tillhandahåller Hox-index som innehåller bostadsprisutveckling för orter runt om i Sverige. Det är en förkortning för NASDAQ OMX Valueguard-KTH Housing Index. De används sedan i bostadsinslag som handlar om bostadspriser och dess utveckling på bostadsrätter och villor runt om i Sverige. 
 
<h3>Bostadsmarknaden för privatpersoner</h3>
I EFN:s inslag och program om bostadsmarknaden hittar ni information om utvecklingen på bostadsmarknaden, var man får mest bostad för pengarna, nya rön om bostadsmarknaden. EFN Ekonomikanalen har även gett ut ljudboksserien Bostadsskolan, en satsning med Storytel, för att komma med tips på hur unga lättare ska komma in på bostadsmarknaden.

Bostadsmarknaden

Fritidshus

Det är bara rom från siklöja som har trålats i Bottenvikens innersta del som får kallas Kalix löjrom. Men fiskare och myndigheter är inte överens om hur fångsten ska regleras.

Fisket har förvaltats gemensamt av myndigheter och fiskare. I fjol infördes ett tak för hur mycket siklöja som får tas upp under en säsong. 

Yrkesfiskaren Ingvar Lerdin på Seskarö i Haparanda skärgård är en av de 30-tal fiskare som har tillstånd att tråla efter siklöja. Han tycker att det ska vara mer regional självförvaltning och mindre inblandning av myndigheter.

Utredaren Martin Rydgren på Havs- och vattenmyndigheten menar att fångsttaket är viktigt.

”Forskarna som står för den biologiska rådgivningen flaggade för att beståndet förra året
 var i ett sådant skick att de rekommenderade att fisket skulle dras ner”, säger han. 

Rydgren berättar att beståndet av siklöja var riktigt i botten vid slutet av 90-talet. Det saknades regler och de var nära att helt stänga fisket. Dåvarande Fiskeriverket beslutade då om skärpta bestämmelser och särskilda tillstånd.

”Sedan dess har beståndet tuggat på uppåt”, säger Martin Rydgren.

Samtidigt blir antalet yrkesfiskare allt färre i Sverige. Ingvar Lerdin är orolig för återväxten. Han menar att regleringarna och myndigheternas krav gör att ungdomar drar sig för att satsa på fiske.

”Om inget händer kommer antalet yrkesfiskare att halveras inom en tioårsperiod”, bedömer Lerdin.

Reporter: Jonas Harrysson

Det är bara rom från siklöja som har trålats i Bottenvikens innersta del som får kallas Kalix löjrom. Men fiskare och myndigheter är inte överens om hur fångsten ska regleras.Fisket har förvaltats gemensamt av myndigheter och fiskare. I fjol infördes ett tak för hur mycket siklöja som får tas upp under en säsong. Yrkesfiskaren Ingvar Lerdin på Seskarö i Haparanda skärgård är en av de 30-tal fiskare som har tillstånd att tråla efter siklöja. Han tycker att det ska vara mer regional självförvaltning och mindre inblandning av myndigheter.Utredaren Martin Rydgren på Havs- och vattenmyndigheten menar att fångsttaket är viktigt.”Forskarna som står för den biologiska rådgivningen flaggade för att beståndet förra året 
 var i ett sådant skick att de rekommenderade att fisket skulle dras ner”, säger han. Rydgren berättar att beståndet av siklöja var riktigt i botten vid slutet av 90-talet. Det saknades regler och de var nära att helt stänga fisket. Dåvarande Fiskeriverket beslutade då om skärpta bestämmelser och särskilda tillstånd.”Sedan dess har beståndet tuggat på uppåt”, säger Martin Rydgren.Samtidigt blir antalet yrkesfiskare allt färre i Sverige. Ingvar Lerdin är orolig för återväxten. Han menar att regleringarna och myndigheternas krav gör att ungdomar drar sig för att satsa på fiske.”Om inget händer kommer antalet yrkesfiskare att halveras inom en tioårsperiod”, bedömer Lerdin.Reporter: Jonas Harrysson

Martin Rydgren

Ingvar Lerdin

Haparanda

Seskarö

FTGI_HT20_010_Kalix_Lojrom_v5.mp4

https://6f782f08a17229428a0f75f72c0cead1-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/8a/8a1c048b-00090107/FTGI_HT20_010_Kalix_Lojrom_v5.srt

https://169ff29fd97dac9d68fd6d68e91c12c8-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/8a/8a1c048b-00090107/901071604398740175.vtt

Regleringar – hot eller möjlighet för Kalix löjrom?

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

När Polarbröds huvudfabrik i Älvsbyn brann ner till grunden var det förödande både för bygden och bolaget. Men koncernens vd Karin Bodin har en stark framtidstro trots tragedin.

För företaget handlar det nu om att se framåt. Kort efter branden fattades beslutet att investera 183 miljoner kronor i ett nytt bageri på samma plats.

”Det här företaget har rötter från 1879, då morfars farfar kom till Älvsbyn. Det känns viktigt för oss att vara verksamma just där”, berättar Bodin.

Den svåraste delen för henne är alla människor som blivit lidande. Månaden efter olyckan tvingades Bodin varsla 131 anställda i Älvsbyn. 

Men hoppet lever och många är beredda att ställa upp: ”Vi har fått ett starkt stöd och en respons från konsumenter – men också från regeringen, partner i branschen och alla möjliga håll”, säger hon.

Trots att Polarbröd har fullt fokus på att ta sig tillbaka ser Bodin ödmjukt på framtiden: "Vi kanske inte klarar det här, men jag kommer att göra mitt bästa – det får vara tillräckligt.”

Reporter: Jonas Harrysson

När Polarbröds huvudfabrik i Älvsbyn brann ner till grunden var det förödande både för bygden och bolaget. Men koncernens vd Karin Bodin har en stark framtidstro trots tragedin.För företaget handlar det nu om att se framåt. Kort efter branden fattades beslutet att investera 183 miljoner kronor i ett nytt bageri på samma plats.”Det här företaget har rötter från 1879, då morfars farfar kom till Älvsbyn. Det känns viktigt för oss att vara verksamma just där”, berättar Bodin.Den svåraste delen för henne är alla människor som blivit lidande. Månaden efter olyckan tvingades Bodin varsla 131 anställda i Älvsbyn. Men hoppet lever och många är beredda att ställa upp: ”Vi har fått ett starkt stöd och en respons från konsumenter – men också från regeringen, partner i branschen och alla möjliga håll”, säger hon.Trots att Polarbröd har fullt fokus på att ta sig tillbaka ser Bodin ödmjukt på framtiden: "Vi kanske inte klarar det här, men jag kommer att göra mitt bästa – det får vara tillräckligt.”Reporter: Jonas Harrysson

Karin Bodin

Umeå

Älvsbyn

FTGI_HT20_010_polarbrod_v2.mp4

https://31f456c737f68f0a13bff5e04a66999c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/c9/c90794a7-00090107/FTGI_HT20_010_polarbrod_v2.srt

https://0e4b89b2cd43fe4ce22a5ed6b6b03ba5-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/c9/c90794a7-00090107/901071603887344617.vtt

Efter branden: Polarbröd bryter ihop och kommer igen

Polarbröd

Umeå kommun har nyligen lanserat en webbportal med öppna data. Det bäddar för nya affärsmöjligheter. 

”I ett smart samhälle så behövs mer och mer data för att kunna styra och reglera samhället”, säger kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg. 

”Det här är en möjlighet att öppna upp men också att hitta nya tjänster, att också näringslivet kan utvecklas”, fortsätter han. 

Maria Söderlind, projektledare Umeå kommun, uppger att en viktig faktor är att tjänsten ska vara lätt att använda och förstå. 

”Vi har satsat mycket på visualiseringar för att portalen är till för alla”, säger hon. 

Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick.

Umeå kommun har nyligen lanserat en webbportal med öppna data. Det bäddar för nya affärsmöjligheter. ”I ett smart samhälle så behövs mer och mer data för att kunna styra och reglera samhället”, säger kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg. ”Det här är en möjlighet att öppna upp men också att hitta nya tjänster, att också näringslivet kan utvecklas”, fortsätter han. Maria Söderlind, projektledare Umeå kommun, uppger att en viktig faktor är att tjänsten ska vara lätt att använda och förstå. ”Vi har satsat mycket på visualiseringar för att portalen är till för alla”, säger hon. Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick.

200204-LOK-Umeatransparens-ver1.mp4

https://87b8616b08b30dc76d2690265014199a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/9a/9a33ab8d-00090107/200204-LOK-Umeatransparens-ver1.srt

https://500d694b871ba17f24ceb3d42448ede6-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/9a/9a33ab8d-00090107/901071589812139772.vtt

Öppna data ska skapa företagsmöjligheter

På Ericsson Research i Luleå forskas det på 5G och förhoppningen är att det ska kunna rullas ut i Sverige redan till hösten berättar Mats Nordberg, forskningsledare Ericsson Research. 

Redan nu finns en fungerande 5G sajt i Luleå som Ericsson Research tillsammans med Luleå tekniska universitet har satt upp. Hit kan företag komma för att testa och utveckla tekniken berättar Arne Gylling, programansvarig Luleå tekniska universitet. 

Tanken med 5G är att det ska fungera och användas i större utsträckning inom industriella processer inom exempelvis gruvsektorn. Men siktet är redan inställt på nästa steg. 

”Vi börjar ju också att rampa upp mot det som då kommer att bli 6G, vad nu det blir. Där är vi i den initiala fasen”, säger Mats Nordberg.

Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick

På Ericsson Research i Luleå forskas det på 5G och förhoppningen är att det ska kunna rullas ut i Sverige redan till hösten berättar Mats Nordberg, forskningsledare Ericsson Research. Redan nu finns en fungerande 5G sajt i Luleå som Ericsson Research tillsammans med Luleå tekniska universitet har satt upp. Hit kan företag komma för att testa och utveckla tekniken berättar Arne Gylling, programansvarig Luleå tekniska universitet. Tanken med 5G är att det ska fungera och användas i större utsträckning inom industriella processer inom exempelvis gruvsektorn. Men siktet är redan inställt på nästa steg. ”Vi börjar ju också att rampa upp mot det som då kommer att bli 6G, vad nu det blir. Där är vi i den initiala fasen”, säger Mats Nordberg.Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick

Luleå

200228-LOK-LTU5G-ver3.mp4

https://0dd73d9368b4261a4dc507ad83179af0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6d/6d96d381-00090107/200228-LOK-LTU5G-ver3.srt

https://8b5411f5c74256182935521422b9abae-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6d/6d96d381-00090107/901071589197033902.vtt

Därför är 5G viktigt för svensk industri 

Arctic Falls utanför Piteå är en av världens största testbäddar för vinterväglag. Hit kommer flera av de globala däcktillverkarna och bilproducenterna för att testköra sina produkter i vinterklimat. 

”Den här testregionen som vi finns inom är väldigt populär. Jag skulle säga att 30 procent av den globala vintertesten sker här”, berättar Arctic Falls vd Jonas Jalar. 

Trots coronakrisen har årets vintersäsong klarat sig relativt väl. Men när sommaren närmar sig kan det ändras. Uppemot en fjärdedel av företagets omsättning sker på sommarhalvåret, något som nu hotas av pandemins hårda reserestriktioner. 

Redaktör: Anders Frick 

Arctic Falls utanför Piteå är en av världens största testbäddar för vinterväglag. Hit kommer flera av de globala däcktillverkarna och bilproducenterna för att testköra sina produkter i vinterklimat. ”Den här testregionen som vi finns inom är väldigt populär. Jag skulle säga att 30 procent av den globala vintertesten sker här”, berättar Arctic Falls vd Jonas Jalar. Trots coronakrisen har årets vintersäsong klarat sig relativt väl. Men när sommaren närmar sig kan det ändras. Uppemot en fjärdedel av företagets omsättning sker på sommarhalvåret, något som nu hotas av pandemins hårda reserestriktioner. Redaktör: Anders Frick

Piteå

200227_LOK_DemoNorth_Testbadd_v5.mp4

https://a64255ee5da43cbd0a25cc05c103fce3-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/38/38a2b992-00090107/200227_LOK_DemoNorth_Testbadd_v5.srt

https://b3901a61c226e2ee1f0fcd7c7ba4d04e-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/38/38a2b992-00090107/901071588597222384.vtt

Evigt vinterväglag mer svåråtkomligt 

Hybrit är en metod där kolet ska fasas ut ur tillverkningen av stål och i stället ersättas med vätgas. 

”Då kan vi få bort koldioxidutsläpp från stålproduktionen och det är ett stort projekt”, berättar Martin Pei, ordförande Hybrit. 

Nu byggs pilotanläggningen i Luleå som ska vara klar till sommaren och redo för testning i höst. Martin Pei uppger att läget är bra eftersom det finns tillgång till förnybar el, kompetens och närhet till LKAB och Vattenfall som också deltar i projektet.  

Målet är att det ska finnas en fossilfri stålprodukt på marknaden till 2026. 

Projektet har stor inverkan på inte bara de svenska koldioxidutsläppen utan även de globala, där stålproduktionen står för 7 procent av alla utsläpp. 

”Lyckas vi med det här kan vi göra stor nytta”, säger Martin Pei. 

Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick 

Hybrit är en metod där kolet ska fasas ut ur tillverkningen av stål och i stället ersättas med vätgas. ”Då kan vi få bort koldioxidutsläpp från stålproduktionen och det är ett stort projekt”, berättar Martin Pei, ordförande Hybrit. Nu byggs pilotanläggningen i Luleå som ska vara klar till sommaren och redo för testning i höst. Martin Pei uppger att läget är bra eftersom det finns tillgång till förnybar el, kompetens och närhet till LKAB och Vattenfall som också deltar i projektet. Målet är att det ska finnas en fossilfri stålprodukt på marknaden till 2026. Projektet har stor inverkan på inte bara de svenska koldioxidutsläppen utan även de globala, där stålproduktionen står för 7 procent av alla utsläpp. ”Lyckas vi med det här kan vi göra stor nytta”, säger Martin Pei. Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick

200226_LOK_Lulea_Hybrit_v3.mp4

Fossilfritt stål snart verklighet för SSAB

Turismen spirar i den svenska fjällvärlden

Midnattssol och fantastiska utsikter lockar såväl svenska som utländska besökare till Abisko. I år väntas den svenska fjällturismen slå rekord.

”Fjällturism och naturturism har varit en ökande trend under de senaste tio åren. Jag tror att det kommer fortsätta öka, famför allt med en stegrande internationell turism”, säger Jessica Milkéwitz, platschef på STF Abisko Fjällstation.

Den svaga kronan gör att de utländska vandrarna får extra mycket värde för sina pengar.

”I Abisko har vi turister från nästan hela världen”, säger fjällguiden Cecilia Thunborg.

Redaktör: Petra Bergman och Nicolina Söderqvist

Midnattssol och fantastiska utsikter lockar såväl svenska som utländska besökare till Abisko. I år väntas den svenska fjällturismen slå rekord.”Fjällturism och naturturism har varit en ökande trend under de senaste tio åren. Jag tror att det kommer fortsätta öka, famför allt med en stegrande internationell turism”, säger Jessica Milkéwitz, platschef på STF Abisko Fjällstation.Den svaga kronan gör att de utländska vandrarna får extra mycket värde för sina pengar.”I Abisko har vi turister från nästan hela världen”, säger fjällguiden Cecilia Thunborg.Redaktör: Petra Bergman och Nicolina Söderqvist

190705_abisko_turism_v2.mp4

https://765ffec975abcf87ccaeadb7d5007a65-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/fe/fef4214e-00090107/901071563532149788.vtt

Turismen spirar i den svenska fjällvärlden

Relaterade ämnen

Följ oss på sociala medier