Mellansverige

Romme Alpin utanför Borlänge är Sveriges största alpina skidanläggning utanför fjällvärlden.

Anläggningen ägs inte av någon av de stora skidkoncernerna eller av något riskkapitalbolag. Ända sedan starten för 30 år sedan har det varit ett familjeföretag och så ska det förbli.

”Vi ser det här som ett otroligt långsiktigt projekt och tänker bibehålla det inom familjen. Anläggningen är med andra ord inte till salu”, säger Bo Funcke, vd för Romme Alpin.

Investerare har kommit med feta sedelbuntar men det är inget som har fallit Rommes ägare i smaken. Att driva skidanläggning har blivit en livsstil för familjen.

Det har genom åren investerats över en halv miljard i Romme Alpin och det är inte slut med det. Men det finns utmaningar. Den största är att tillverka snö. Det krävs 10 – 12 dygn med minusgrader för att tillverka all den snö som behövs under en vintersäsong.

”Får vi inte de här 10 – 12 dygnen då blir det kinkigt. Och det har vi varit med om några gånger”, säger Bo Funcke.

För att klara av att tillverka all snö som behövs har Romme 700 snökanoner, fler än någon annan skidanläggning i Norden. Men om inte klimatet är med på noterna är inte snökanonerna till någon nytta.

En annan utmaning som dykt upp är corona. 2020 blev Romme den första skidanläggningen i Sverige som stängde ned verksamheten. I år hoppas man slippa det.

Reporter: Jonas Frändén

Romme Alpin utanför Borlänge är Sveriges största alpina skidanläggning utanför fjällvärlden.Anläggningen ägs inte av någon av de stora skidkoncernerna eller av något riskkapitalbolag. Ända sedan starten för 30 år sedan har det varit ett familjeföretag och så ska det förbli.”Vi ser det här som ett otroligt långsiktigt projekt och tänker bibehålla det inom familjen. Anläggningen är med andra ord inte till salu”, säger Bo Funcke, vd för Romme Alpin.Investerare har kommit med feta sedelbuntar men det är inget som har fallit Rommes ägare i smaken. Att driva skidanläggning har blivit en livsstil för familjen.Det har genom åren investerats över en halv miljard i Romme Alpin och det är inte slut med det. Men det finns utmaningar. Den största är att tillverka snö. Det krävs 10 – 12 dygn med minusgrader för att tillverka all den snö som behövs under en vintersäsong.”Får vi inte de här 10 – 12 dygnen då blir det kinkigt. Och det har vi varit med om några gånger”, säger Bo Funcke.För att klara av att tillverka all snö som behövs har Romme 700 snökanoner, fler än någon annan skidanläggning i Norden. Men om inte klimatet är med på noterna är inte snökanonerna till någon nytta.En annan utmaning som dykt upp är corona. 2020 blev Romme den första skidanläggningen i Sverige som stängde ned verksamheten. I år hoppas man slippa det.Reporter: Jonas Frändén

Borlänge

FTGI_VT21_009_RommeAlpin.mp4

https://a031ff2d47baf44d90c48129d08eff24-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d5/d5896c19-00090107/FTGI_VT21_009_RommeAlpin.srt

https://7c5e9f90263b1093972e21734c5ca1ea-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d5/d5896c19-00090107/901071616590018364.vtt

Därför tackar Romme Alpin nej till de feta sedelbuntarna

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Romme Alpin

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

När coronapandemin slog till mot Sverige under våren drabbades besöksnäringen stenhårt.

På Högbo brukshotell utanför Sandviken tog vd Tomas Lindqvist ett antal tuffa beslut snabbt. 

”Jag sade upp alla 80 anställda på ett bräde, inklusive de som jobbade med mig i krisgruppen”, säger Tomas Lindqvist.

Nu sex månader senare gäller fortfarande uppsägningarna och personalstyrkan är betydligt mindre. Förhoppningarna är dock att kvarvarande varsel snart kan hävas.

”Jag har lärt mig mycket om krishantering. Det är nyttigt att vara i skarpt läge. Men det är inget jag gärna gör om”, säger Tomas Lindqvist.

Tomas Lindqvist ser en förändrad bransch framför sig, en bransch där privatkunder och hälsa och fritid blir allt viktigare för att kunna överleva.

På Högbo bruks marker skrevs för övrigt historia redan på i september 1967. Då startade Jimi Hendrix en världsturné där. Och inte nog med det, en av roddarna bakom scen var Sandvikensonen Tomas Ledin.

Ledin har i dag blivit förärad med en egen svit på Högbo brukshotell.

Reporter: Jonas Harrysson

När coronapandemin slog till mot Sverige under våren drabbades besöksnäringen stenhårt.På Högbo brukshotell utanför Sandviken tog vd Tomas Lindqvist ett antal tuffa beslut snabbt. ”Jag sade upp alla 80 anställda på ett bräde, inklusive de som jobbade med mig i krisgruppen”, säger Tomas Lindqvist.Nu sex månader senare gäller fortfarande uppsägningarna och personalstyrkan är betydligt mindre. Förhoppningarna är dock att kvarvarande varsel snart kan hävas.”Jag har lärt mig mycket om krishantering. Det är nyttigt att vara i skarpt läge. Men det är inget jag gärna gör om”, säger Tomas Lindqvist.Tomas Lindqvist ser en förändrad bransch framför sig, en bransch där privatkunder och hälsa och fritid blir allt viktigare för att kunna överleva.På Högbo bruks marker skrevs för övrigt historia redan på i september 1967. Då startade Jimi Hendrix en världsturné där. Och inte nog med det, en av roddarna bakom scen var Sandvikensonen Tomas Ledin.Ledin har i dag blivit förärad med en egen svit på Högbo brukshotell.Reporter: Jonas Harrysson

Sandviken

FTGI_HT20_003_Hogbo_200910_v4.mp4

https://ce773b14cdcfb78943ac94737e5eb1f3-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/7f/7f72370c-00090107/FTGI_HT20_003_Hogbo_200908_v2.srt

https://084592640d3cfdadc790fdfaf65de66f-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/7f/7f72370c-00090107/901071599730730313.vtt

Corona ledde till ofrivillig snabbkurs i krishantering

Högbo brukshotell

Med försäljning av hår- och skönhetsprodukter online är Lyko i Vansbro ett av Sveriges snabbast växande företag. Aktiekursen har rusat med över 600 procent på ett år. Men bolagets historia började redan för 75 år sedan.

Efter sex års fångenskap i nazisternas koncentrationsläger släpptes den polske frisören Frans Lyko fri 1945 och hamnade i det lilla samhället i Dalarna. Där öppnade han några år senare en herrfrisering. 

Hans son Stefan Lyko valde samma bana och startade själv en frisersalong på tidigt sjuttiotal. Strax efter millennieskiftet skaffade han en hemsida för att kunna sälja produkterna som fanns i salongen – och grunden för succéföretaget var lagd.

Affärerna började ta fart på riktigt 2008 när Stefan Lykos dotter Erika kommer in i bolaget och sonen Rickard tillträder som vd. 

Rickard Lyko hade höga ambitioner - målet var, och är fortfarande, att företaget ska bli lika stort som H&M och Ikea. 

Det tog Lyko tio år att gå från ett par frisörstolar, fyra anställda och en mindre e-handel till miljardomsättning och över 600 medarbetare.

Efter att ha invigt ett nytt mer effektivt jättelager i Vansbro februari 2020, är nu målet att år 2028 passera en omsättning på 10 miljarder kronor.

E-handelsjätten Amazons intåg i Sverige ser Rickard Lyko mest som positivt: ”Det skyndar på förflyttningen från fysisk handel till digital”, säger han. 

Reporter: Jonas Harrysson

Med försäljning av hår- och skönhetsprodukter online är Lyko i Vansbro ett av Sveriges snabbast växande företag. Aktiekursen har rusat med över 600 procent på ett år. Men bolagets historia började redan för 75 år sedan.Efter sex års fångenskap i nazisternas koncentrationsläger släpptes den polske frisören Frans Lyko fri 1945 och hamnade i det lilla samhället i Dalarna. Där öppnade han några år senare en herrfrisering. Hans son Stefan Lyko valde samma bana och startade själv en frisersalong på tidigt sjuttiotal. Strax efter millennieskiftet skaffade han en hemsida för att kunna sälja produkterna som fanns i salongen – och grunden för succéföretaget var lagd.Affärerna började ta fart på riktigt 2008 när Stefan Lykos dotter Erika kommer in i bolaget och sonen Rickard tillträder som vd. Rickard Lyko hade höga ambitioner - målet var, och är fortfarande, att företaget ska bli lika stort som H&M och Ikea. Det tog Lyko tio år att gå från ett par frisörstolar, fyra anställda och en mindre e-handel till miljardomsättning och över 600 medarbetare.Efter att ha invigt ett nytt mer effektivt jättelager i Vansbro februari 2020, är nu målet att år 2028 passera en omsättning på 10 miljarder kronor.E-handelsjätten Amazons intåg i Sverige ser Rickard Lyko mest som positivt: ”Det skyndar på förflyttningen från fysisk handel till digital”, säger han. Reporter: Jonas Harrysson

Vansbro

FTGI_HT20_002_Lyko_200901_v02.mp4

https://f6e42e137d8a0bb2b38f40155824749c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d8/d80a9fee-00090107/FTGI_HT20_002_Lyko_200901_v02.srt

https://85e434f907908b305f693c42a2fa97c0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d8/d80a9fee-00090107/901071599038246707.vtt

Amazon skrämmer inte Lyko

E-handel

Lyko

Mitt i pandemin har BGA slagit sitt försäljningsrekord. När många företag har svårt att navigera krisen berättar vd och grundare Björn Andersson att BGA:s strategi har varit att växla upp.

”Vi förstod inför påskhelgen att påsken skulle bli väldigt speciell och valde att försöka satsa så mycket vi kunde då”, säger han och uppger att de under annandagen sålde för nästan 700 000 kronor. 

Strategin innebar bland annat att satsa på marknadsföring genom influencers där kostnaden enligt Björn Andersson nu är mer stabiliserat. Företaget har också anställt fler för att klara det ökade trycket på e-handeln. 

Även fast de fysiska butikerna precis som många andra har en sjunkande försäljning finns enligt Björn Andersson inga planer på att avveckla dem. Och planen framöver är tydligt inställd på tillväxt. 

”Det är en utmaning men vi ska växa hårt, det är planen”, säger han. 

Redaktör: Jonas Harrysson 

Mitt i pandemin har BGA slagit sitt försäljningsrekord. När många företag har svårt att navigera krisen berättar vd och grundare Björn Andersson att BGA:s strategi har varit att växla upp.”Vi förstod inför påskhelgen att påsken skulle bli väldigt speciell och valde att försöka satsa så mycket vi kunde då”, säger han och uppger att de under annandagen sålde för nästan 700 000 kronor. Strategin innebar bland annat att satsa på marknadsföring genom influencers där kostnaden enligt Björn Andersson nu är mer stabiliserat. Företaget har också anställt fler för att klara det ökade trycket på e-handeln. Även fast de fysiska butikerna precis som många andra har en sjunkande försäljning finns enligt Björn Andersson inga planer på att avveckla dem. Och planen framöver är tydligt inställd på tillväxt. ”Det är en utmaning men vi ska växa hårt, det är planen”, säger han. Redaktör: Jonas Harrysson

Gävle

200505_LOK_BGA_Gavle_v2.mp4

https://ed8ac9c0b551c25e14e7843cef816273-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/63/63c80783-00090107/200505_LOK_BGA_Gavle_v2.srt

https://9d4e17b2cce55beb94d39d673a128a23-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/63/63c80783-00090107/901071588668845030.vtt

Så slog de säljrekord mitt i krisen 

Turistregionen Dalarnas besöksnäring har drabbats hårt av pandemins effekter. Här brukar besökarna flockas både sommar som vinter och intäkterna har i coronakrisen till stor del fallit bort. 

”Det slår väldigt hårt eftersom det är så många i Dalarna som jobbar inom besöksnäring och är beroende av en inkomst”, berättar Jonas Rosén, vd för Visit Dalarna. 

Flera stora aktörer på orten har permitterat, varslat och sagt upp personal. Dessutom börjar en del företag att gå i konkurs. Nu uppger Jonas Rosén att det dels krävs ytterligare likvida stöd för att det inte ska bli en massutslagning av företag i branschen. 

”Den andra delen är att vi tämligen snart får i gång verksamheten igen och kommer tillbaks till ett läge som liknar det normala. Så att vi får ekonomin att börja snurra i Dalarna.” 

Redaktör: Jonas Harrysson 

Turistregionen Dalarnas besöksnäring har drabbats hårt av pandemins effekter. Här brukar besökarna flockas både sommar som vinter och intäkterna har i coronakrisen till stor del fallit bort. ”Det slår väldigt hårt eftersom det är så många i Dalarna som jobbar inom besöksnäring och är beroende av en inkomst”, berättar Jonas Rosén, vd för Visit Dalarna. Flera stora aktörer på orten har permitterat, varslat och sagt upp personal. Dessutom börjar en del företag att gå i konkurs. Nu uppger Jonas Rosén att det dels krävs ytterligare likvida stöd för att det inte ska bli en massutslagning av företag i branschen. ”Den andra delen är att vi tämligen snart får i gång verksamheten igen och kommer tillbaks till ett läge som liknar det normala. Så att vi får ekonomin att börja snurra i Dalarna.” Redaktör: Jonas Harrysson

200424_LOK_Dalarna_Corona.mp4

https://edd4bf0005e77a99ee32c4bfd9f1baa8-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/ad/ad071e50-00090107/901071587734027683.vtt

Dalarnas turism på fallrepet

Sandviks fabrik för tillverkning av skär har funnits i uppländska Gimo sedan 1951 och har 1 400 anställda. Det är världens största hårdmetallfabrik och den enda i Sverige som blivit utnämnd till ”lighthouse” av World Economic Forum. 

”För ganska precis ett år sedan blev vi utnämnda som en av sexton lighthouses”, berättar Claes Nord, besöksansvarig Sandvik Coromant Gimo. 

Utmärkelsen är ett mått på hur digital fabriken är, något som ibland kallas den fjärde revolutionen. Just den digitala delen är något som fabriken länge arbetat med, ända sedan 80-talet, och både medarbetare och maskiner är uppkopplade. 

”Människorna är uppkopplade i form av att vi har kompetensmatriser”, säger Claes Nord och uppger att det är ett sätt att hålla koll på kompetensen som finns i företaget, vart styrkor och svagheter finns. 

Trots de många medarbetarna så gör den digitala satsningen att maskinerna i princip går av sig själva berättar Claes Nord. 

”Jag brukar alltid säga att framtidens produktion behöver inte så mycket muskler men däremot mycket hjärna.” 

Redaktör: Jonas Harrysson.  

 Intervjun inspelad innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar 

Sandviks fabrik för tillverkning av skär har funnits i uppländska Gimo sedan 1951 och har 1 400 anställda. Det är världens största hårdmetallfabrik och den enda i Sverige som blivit utnämnd till ”lighthouse” av World Economic Forum. ”För ganska precis ett år sedan blev vi utnämnda som en av sexton lighthouses”, berättar Claes Nord, besöksansvarig Sandvik Coromant Gimo. Utmärkelsen är ett mått på hur digital fabriken är, något som ibland kallas den fjärde revolutionen. Just den digitala delen är något som fabriken länge arbetat med, ända sedan 80-talet, och både medarbetare och maskiner är uppkopplade. ”Människorna är uppkopplade i form av att vi har kompetensmatriser”, säger Claes Nord och uppger att det är ett sätt att hålla koll på kompetensen som finns i företaget, vart styrkor och svagheter finns. Trots de många medarbetarna så gör den digitala satsningen att maskinerna i princip går av sig själva berättar Claes Nord. ”Jag brukar alltid säga att framtidens produktion behöver inte så mycket muskler men däremot mycket hjärna.” Redaktör: Jonas Harrysson. Intervjun inspelad innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar

Gimo

200327_SandvikGimo_v2.mp4

https://b198cff6936ae89c3c26d7a83c33265b-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/e6/e6fdd503-00090107/901071585316535013.vtt

Därför är Sandviks fabrik i Gimo en digital frontfigur 

Microsoft etablerar ett stort datacenter i Gävle som kommer innebära ett lyft för både arbetsmarknad och näringsliv i regionen. Det menar näringslivsdirektören Mattias Durnik.

”Microsofts starka varumärke kan positionera oss som en företagsplats och skapa jättefina möjligheter att sälja Gävle som en plats att bedriva verksamheter framöver”, säger han.

Dessutom berättar Durnik om företagsklimatet i regionen. Bland annat lyfter han närheten till Stockholm och goda infrastrukturförutsättningar.

Denna intervju gjordes 28 februari 2020, det vill säga innan coronautbrottet i Sverige blev allvarligt.

Programledare: Jonas Harrysson

Microsoft etablerar ett stort datacenter i Gävle som kommer innebära ett lyft för både arbetsmarknad och näringsliv i regionen. Det menar näringslivsdirektören Mattias Durnik.”Microsofts starka varumärke kan positionera oss som en företagsplats och skapa jättefina möjligheter att sälja Gävle som en plats att bedriva verksamheter framöver”, säger han.Dessutom berättar Durnik om företagsklimatet i regionen. Bland annat lyfter han närheten till Stockholm och goda infrastrukturförutsättningar.Denna intervju gjordes 28 februari 2020, det vill säga innan coronautbrottet i Sverige blev allvarligt.Programledare: Jonas Harrysson

200228_LOK_Gavle_Mattias_Durnik_v3.mp4

Så gynnas Gävle av Microsofts serverhall

Morgan Persson, vd Monitor ERP System, besöker studion i Gävle för att prata om kompetensförsörjningen i länet. 

”Om jag tittar på vårt företag så är det kompetensförsörjningen som är det stora problemet.” 

Ett problem som Monitor ERP System delar med många andra företag i Gävleborg. Morgan Persson uppger att det tvingat dem att bli kreativa i sin rekryteringsprocess. 

”Det gäller ju att marknadsföra företaget naturligtvis, men även använda olika instrument för att hitta rätt typ av personal.” 

En av de lösningarna är att ERP Monitor köpt namnrättigheterna till ishockeylaget Brynäs hemmaarena för att marknadsföra sig som arbetsgivare på orten. Dessutom har de ett vinstdelningssystem som innebär att personalen får en bit av företagets vinstkaka. Morgan Persson berättar att de delat ut 250 miljoner på åtta år och att systemet ska löpa på i minst åtta år till.

"Det har visat sig vara en väldigt effektiv metod för att uppnå målen."

Redaktör: Jonas Harrysson.  

UPPDATERING (11 mars): Sedan intervjun gjordes har Monitor ERP skärpt sina regler när det gäller corona. Bland annat har ett totalt reseförbud till drabbade områden som Italien och Kina införts. Dessutom har bolaget dragit ned på inhemska resor. 

Morgan Persson, vd Monitor ERP System, besöker studion i Gävle för att prata om kompetensförsörjningen i länet. ”Om jag tittar på vårt företag så är det kompetensförsörjningen som är det stora problemet.” Ett problem som Monitor ERP System delar med många andra företag i Gävleborg. Morgan Persson uppger att det tvingat dem att bli kreativa i sin rekryteringsprocess. ”Det gäller ju att marknadsföra företaget naturligtvis, men även använda olika instrument för att hitta rätt typ av personal.” En av de lösningarna är att ERP Monitor köpt namnrättigheterna till ishockeylaget Brynäs hemmaarena för att marknadsföra sig som arbetsgivare på orten. Dessutom har de ett vinstdelningssystem som innebär att personalen får en bit av företagets vinstkaka. Morgan Persson berättar att de delat ut 250 miljoner på åtta år och att systemet ska löpa på i minst åtta år till."Det har visat sig vara en väldigt effektiv metod för att uppnå målen."Redaktör: Jonas Harrysson. UPPDATERING (11 mars): Sedan intervjun gjordes har Monitor ERP skärpt sina regler när det gäller corona. Bland annat har ett totalt reseförbud till drabbade områden som Italien och Kina införts. Dessutom har bolaget dragit ned på inhemska resor.

200228_LOK_Gavle_Morgan_Persson.mp4

https://697c4dcc06fb5e9d6487eae8687aaca1-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/f9/f97f7de5-00090107/901071583839622074.vtt

Vd: Så attraherar du rätt personal 

Vinsten flödar ur snåla kranar

Frost Matts Mattsson tillverkade sin första vattenkran 1876. Nu är FM Mattsson en stor spelare på marknaden.

”Vi har en stor möjlighet att påverka med duschar och vattenkranar som är effektivare när det gäller vattenförbrukning, framför allt varmvattenanvändningen”, säger Fredrik Skarp, vd och koncernchef FM Mattsson Mora Group. 

Ikea är en stor konkurrent efter satsningen på hela badrumslösningar och FM Mattsson vill sticka ut med expertis och design. 

Redaktör: Cecilia Adolfsson

Frost Matts Mattsson tillverkade sin första vattenkran 1876. Nu är FM Mattsson en stor spelare på marknaden.”Vi har en stor möjlighet att påverka med duschar och vattenkranar som är effektivare när det gäller vattenförbrukning, framför allt varmvattenanvändningen”, säger Fredrik Skarp, vd och koncernchef FM Mattsson Mora Group. Ikea är en stor konkurrent efter satsningen på hela badrumslösningar och FM Mattsson vill sticka ut med expertis och design. Redaktör: Cecilia Adolfsson

Mora

190911_Gavle_FMMattsson_v5.mp4

https://0af753b8cf5a2e4122a6d1da96b56bd9-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/5c/5ceccf92-00090107/901071568819531999.vtt

Vinsten flödar ur snåla kranar

Relaterade ämnen

Följ oss på sociala medier