STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna steg på onsdagen, främst i längre löptider efter nedgångar dagen före, euron tappade något mot dollarn och oljepriset steg efter att konflikten i Mellanöstern trappats upp. Dessutom tilltog oron för leveransstörningar och ökat pristryck inför presidentvalet i USA om en dryg månad, till följd av strejken i amerikanska hamnar.
På tisdagskvällen ökade de geopolitiska spänningarna i Mellanöstern efter att Iran avfyrat cirka 200 robotar mot Israel som svar på israeliska attacker mot Hizbollah i Libanon. Israel har utlovat hämnd och bedömare tror att den kan bli kraftfull.
Ipek Ozkardeskaya, senioranalytiker på Swissquote Bank, konstaterade i ett kundbrev att Irans inblandning "faktiskt skulle kunna leda till en bredare och allvarligare konflikt i hela regionen och hota oljeförsörjningen", vilket fick priset på amerikansk råolja att stiga 3,5 procent på tisdagen.
Hon noterade vidare att hamnstrejkerna i USA inte kommer att ta slut snabbt eftersom Biden-administrationen inte är villig att ingripa i tvisten.
USA-räntorna pekade också uppåt på onsdagen, med tvåårsräntan 6 punkter upp till 3,65 procent och tioåringen 11 punkter högre till 3,81 procent.
Enligt statistik på eftermiddagen steg sysselsättningen i privat sektor med 143.000 personer i september, enligt ADP-undersökningen. Väntat var en ökning med 120.000 personer, efter reviderade +103.000 månaden före.
I Europa var den tyska tioårsräntan vid svensk stängning 9 punkter högre på 2,12 procent, medan den svenska stängde 8 punkter upp på 2,00 procent.
Kronan stärktes 2 öre till 11:34 mot euron och försvagades drygt 1 öre till 10:26 mot dollarn.
Statistik från VDMA visade att orderingången på maskiner och anläggningar från tyska företag steg 7 procent i augusti, jämfört med motsvarande månad ett år tidigare. Inhemska order sjönk 7 procent, medan utländska order steg 13 procent.
Olaf Wortmann på VDMA konstaterade att fjolårets orderutfall var extremt svagt, vilket innebar att basen var mycket låg. Dessutom gynnades företagen av order för anläggningar utanför euroområdet, där en ökning på 18 procent registrerades, medan beställningarna från euroområdet stagnerade. Wortmann tillade att orderingången troligen inte nått sin bottennivå.
Annan data visade att arbetslösheten i euroområdet låg stilla på väntade 6,4 procent i augusti och Oxford Economics skrev i en kommentar att eurozonens arbetsmarknad ännu inte kyls av, trots ökade tecken på svaghet i andra delar av ekonomin. Men de ser inte detta som ett starkt argument emot en räntesänkning från ECB i oktober, givet den eftersläpning som arbetsmarknaden vanligtvis reagerar med.
Tillväxten i euroområdet kan bli svagare på kort sikt än vad ECB förväntar sig, men återhämtningen bör ta fart senare, sade ECB:s vice-chef Luis de Guindos på onsdagen, enligt Reuters.
I går, tisdag, sade ECB-rådsledamoten Martins Kazaks att det nu är tydligt att räntan kan sänkas vid mötet den 17 oktober. Han ses som en av de mer hökaktiga i rådet.
Löneökningarna har dämpats och vinstmarginalerna sjunkit medan återhämtningen är bräcklig i delar av euroområdet, vilket öppnar för en räntesänkning nu, enligt Kazaks, som samtidigt varnade marknaderna för att springa före sig själva eftersom det är "alltför tidigt att säga att vi är klara med inflationen" och "räntorna måste förbli något restriktiva".
Marknaden prisade på onsdagen in en 90-procentig sannolikhet för en räntesänkning med 25 punkter vid ECB:s oktobermöte, upp från 80 procent sent i fredags.
På valutamarknaden handlades euron runt 1:105 mot dollarn, ner från 1:108 vid tisdagens svenska stängning. Dollarn stärktes i sin tur kraftigt till 145:7 mot yenen (143).
Japans nyvalde premiärminister Shigeru Ishiba sade efter ett möte med BOJ-chefen Kazuo Ueda att landet inte befinner sig i ett läge för en ny räntehöjning från Bank of Japan.