Risk för konkursvåg när skulderna ska betalas
Runt 13 500 svenska aktiebolag är tillsammans skyldiga 30 miljarder kronor i uppskjutna skattebetalningar från pandemin.
Nu ska de återbetalas.
– Många inser nog att de inte kommer ur gropen som de sitter i, utan blir tvingade att ansöka om konkurs, säger Karl Stjerna, vd på Kreditupplysningsföretaget Syna, till TT.
Många av företagen som utnyttjade anstånd för arbetsgivaravgifter och moms har inte återhämtat sig ekonomiskt, då inflation, energikris och kriget i Ukraina påverkat deras lönsamhet.
Nu riskerar en stor del av dem att försättas i konkurs.
– När möjligheten till anstånd infördes så fanns en tro på att ekonomin skulle ta fart igen efter pandemin, men så blev det inte. Då kom i stället inflation, elkris och Rysslands krig i Ukraina. Många företag har fortfarande svårt att betala sina skulder, säger Karl Stjerna till TT.
Enligt Stjerna har så gott som alla de skuldsatta bolagen upprättat avbetalningsplaner. Runt en fjärdedel av dem har inte påbörjat återbetalningen och kommer göra sin första avbetalning i mars nästa år.
Enligt Nikolay Angelov, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, hade många av företagen som beviljades tillfälliga skatteanstånd en högre konkursrisk redan före pandemin.
– Systemet med skatteanstånd genomfördes på ett sådant sätt att det blev lockande för företag som, oavsett pandemin, befann sig i en ganska svår finansiell situation och som kanske inte hade överlevt i en vanlig ekonomi, säger han till TT.
Enligt Angelov var åtgärden befogad när den infördes, samtidigt anser han att möjligheten till uppskjuten betalning inte borde ha förlängts på det sätt som har skett. Nu är det mycket som står på spel.
Förutom att staten går miste om miljarder i skatteskulder så kan det här få andra samhällsekonomiska konsekvenser. Om leverantörer till företagen inte får sina betalningar så uppstår ju kedjeeffekter, säger Angelov.