Tuffare tider väntar förmögna svenskar i Storbritannien

Stefan Gullgren skrattar till åt frågan som är vilken av Sveriges ambassadörer i ordningen han är i London.

Det är besvärande dagar för förmögna svenskar i ö-riket. Budgetsläpp från Labour ger vid handen utlovade högre skatter som inte skonar de med tjocka plånböcker och mycket mark.

Samma dag vi träffas publiceras en insändare av en Jane Moth från Staffordshire som kanske sammanfattar britternas budgetoro med deras egna berömda wittiness:

”I had not realized that the Government’s interest in assisted dying extended to the economy.”

Enligt Gullgren har dock inte de tunga svenska näringslivspersonerna som stämmer in på ovan beskrivning gått man ur huse.

Än.

Bubblar av oro

– Den brittiska regeringen har varit tydlig med att skatter som kapitalvinstskatt, arvsskatt, fastighetsskatt ska höjas för att finansiera underskottet och det är klart att svenskar som har bott här länge och har fast egendom i Storbritannien kommer att påverkas och planerar man då för ett generationsskifte så väcker det så klart frågor och det finns därför anledning för svenskar att följa den här regeringens ekonomiska politik mycket noga för man kan utgå från att de kommer bli påverkade. Den brittiska ekonomin har haft svårt att återhämta sig från finanskrisen 2008-2009.

Men det bubblar av oro i leden.

Gullgren själv har däremot tagit en promenad från residenset nu på morgonen, sägs för övrigt vara kungens favoritambassad, på 27 Portland Place till jobbet, ritat av bröderna Robert och James Adam som tillskrivs som två av 1700-talets främsta arkitekter. Det är fortfarande milt i London och därför ringlar kön av konsulära ärenden obekymrat vidare utomhus.

Men vilken ambassadör i ordningen är han?

Vem kan veta?

Så gammal är den här speciella relationen.

– Det har funnits en svensk församling i London sedan 1700-talet, Handelskammaren sedan 1906 och Svenska skolan sedan 1907. Det har funnits en svensk närvaro här under mycket lång tid och därmed också en beskickning väldigt länge.

Glöm EU

Det är onekligen en speciell relation och Storbritannien sägs vara den part i EU som stod Sverige närmast och att vi sedan deras uppmärksammade utträde nationellt saknat en storebror att luta oss mot.

– Både Storbritannien och Sverige har långa traditioner av att vara frihandelsvänliga länder och har därför alltid stått nära varandra. Vi hade en samsyn när det gällde hur den inre marknaden borde fungera med att försöka undanröja så många handelshinder som möjligt.

Men det var då.

Diskussion om Brexit menar Gullgren att det är hög tid att vi i Sverige lämnar bakom oss, precis som britterna själva har gjort.

– Vi måste förhålla oss till att brexit är ett faktum och att det är avslutat kapitel. Frågan existerar helt enkelt inte längre och det handlar nu om att gå vidare och hitta nya sätta att verka. Nu ligger en ny relation fast med ett nytt ramverk men den brittiska regeringen har varit tydlig med att de inte kommer söka sig tillbaka till EU. Det saken gäller är vad som kan åstadkommas inom det existerande ramverket, där den nya brittiska regeringen har uttalat att den vill ha en ”reset” av relationen med EU. Den har dock uteslutit att Storbritannien åter kommer söka medlemskap i EU, liksom ett återinträde i inre marknaden eller tullunionen och ett återinförande av fri rörlighet för personer Det måste vi acceptera och gå vidare.

Har EU och Sverige gått vidare?

– Frågan är ju om vi har gjort det och det återstår att se. Det var en smärtsam process men det är åtta år sedan.

Tuffare köer väntar

Av mer världslig natur är det en annan fråga som diskuteras i svenskkolonin. Hur länge ska svenskar få tillgång till EU-kön till passkontroll på flygplatserna till britterna inte får det i Sverige?

– Jag tror att britterna kommer att fortsätta att se EU-länderna tillsammans som en kategori där man kan ha ett litet smidigare system därför att vi har pass som håller sådan kvalité att det går att läsa av dem maskinellt. Ett nytt system kommer införas där det kommer krävas förhandsgodkännande innan inresa och det kommer innebära en avgift för att ansöka om det men om du väl beviljas räcker det i två år.

Stefan Gullgren har inte bott i Storbritannien tidigare. Sedan cirka 14 månader är han vår man i Storbritannien. Med sig har han en gedigen erfarenhet från öst som ambassadör både i Kiev och Warzawa samt totalt tio år i Moskva med två olika posteringar.

– Jag tycker det är en relevant bakgrund inte minst nu med vårt medlemskap i Nato eftersom en mycket viktig del av vår relation handlar om säkerhetspolitik, försvarspolitik och stödet till Ukraina. Sedan har jag tidigare också arbetat aktivt med att bistå svenskt näringsliv men den brittiska marknaden skiljer sig från den Ukrainska och ryska där tidigare som jag verkat på eftersom svenskt näringsliv är mycket mer etablerat här.

Ambassaderna behövs fortfarande

Hur ska han beskrivas?

Sann diplomat i bemärkelsen att han väger varje ord på guldvåg och inte låter sig provoceras. När han av misstag låter formuleringen ”frågan om koranbränningen var väldigt brännande men drunknade i 7 oktober” noterar han det direkt och rättar sig själv. Till utseendet inte alls olik Gary Oldmans tolkning av John Le Carrés Smiley i Alfredssons tappning.

Slarvigt brukar man säga att London är Sveriges största stad utanför våra egna gränser. Men det visar sig att den sanningen faktiskt är svår att verifiera.

– Vi vet inte exakt. Vi har ju inget register över hur många svenskar som bor här och det har inte britterna heller. Vi brukar anta att det bor mellan 120 000 och 150 000 svenska medborgare i det här landet och säg att det är uppskattningsvis cirka 60-70 000 i London och då är vi i storleken som Örebro. 1 500 svenska företag finns på den här marknaden och den här närvaron är en enorm tillgång i våra bilaterala relationer. Det här är vår sjätte största exportmarknad för varor. London är världens näst största finanscentrum. Klart att de bedömningar som görs i den här staden får påverkan på omvärlden och som ambassadör är det min uppgift att med diplomatiskt hantverk förstå och uttolka det. Trots att det blir allt enklare att få en digital närhet till både människor och länder är inte ambassaderna överspelade.

Finns det någon sådan diskussion att ambassaderna skulle vara överspelade?

– Nej, det är inte en diskussion inom vår egen organisation men jag tror att det är en diskussion som är rätt naturlig att ställa med det enorma informationsflöde som vi har idag. Men då blir den fysiska närvaron faktiskt än mer viktig för att verkligen skapa kontakter och få den bästa informationen.

Vad har du för knep?

– Knepet är att förstå vad de vill veta om Sverige och se till att de får rätt information om vårt land som därför kan underlätta processer eller affärer. Sedan gäller det att ha breda kontaktnät och bli en person som andra vill prata med.

Nya prioriteringar

Cirka 14 månader in i jobbet har Stefan Gullgren listat några områden som han vill prioritera.

– Det är säkerhets- och försvarssamarbetet och att vi fortsätter att ha ett bra samarbete också mellan dessa industrier. Energifrågan där det gäller att se hur vi kan samarbete mer vid omställningen till ett mer el-intensivt samhälle. Forskningsintensiv delar av näringslivet att mötas på.

På UD i Stockholm går ett rykte att Håkan Juholts inträde som ambassadör spräckt ackordet för övriga. Sedan den tidigare partiledaren för Socialdemokraterna blev ambassadör, först på Island, och nu i Sydafrika har hans omvittnade engagemang och arbetstakt blivit en snackis i korridorerna. 

Nja. Gullgren låter sig inte rubbas.

– Vi låter oss inspireras och lär oss av varandras arbete och sedan måste man komma ihåg att arbetet som ambassadör skiljer sig väsentligt åt länder emellan och beroende på vilket uppdraget är och vilka resurser som står till förfogande.