Uranpriset slår rekord – drivs på av AI
Uranpriset har ökat med 240 procent på tre år och är uppe på ny rekordnivå, rapporterar Financial Times. Bland annat är det energikrävande AI-datacenter som gör att konkurrensen om det knappa uran-utbudet trappas upp.
Microsoft och Amazon tillhör de företag som är på jakt efter råvaran för att driva sina serverhallar. Uran används också i kärnkraft, och uppsvinget av det i flera västländer drar också upp efterfrågan. Samtidigt har utbudet blivit mindre på grund av sanktioner och ryskt exportstopp, efter invasionen av Ukraina, och det finns en tydlig brist på anläggningar för omvandling och berikning av uran i väst vilket bidrar ytterligare till prisökningarna.
Enligt analysföretaget UxC har priserna för berikat uran nått 190 dollar per SWU (separative work unit), jämfört med 56 dollar för tre år sedan och prognoser tyder på att priserna kommer att fortsätta stiga. För att möta framtidens behov måste nya anläggningar byggas, vilket tar många år och kräver stora investeringar. I USA kom 27 % av de berikade uranimporterna under 2023 från Ryssland. Efter 2027 kommer det flödet kraftigt minskas då ett amerikanskt undantag från import av ryskt uran löper ut.
Kazakiska Kazatomprom är världens största uranproducent och står för en femtedel av den globala produktionen. De varnar för lägre produktion än väntat, och mycket av det som utvinns kommer att gå till Kina och Ryssland istället för västerut, vilket kan leda till en försörjningskris för många energibolag.