Winsth: Inte förvånad – lär komma fler varsel

De högre styrräntorna i Sverige börjar nu verkligen sätta sitt spår hos bolagen. Högre styrräntor betyder högre bolånekostnader för hushållen och därmed mindre pengar att spendera på annat.

Det syns nu hos bolag som är beroende av inhemsk efterfrågan; till exempel inom restaurangbranschen där bland annat hamburgerkedjan Brödernas nyligen har fått lägga ned flera restauranger.

I dag kom också beskedet att Eon varslar 200 tjänster och lägger ned flera verksamheter i Sverige. Bolaget skyller bland annat på konjunkturen.

"Jobbigt att vara företagare nu"

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, säger att hon inte är förvånad och att banken ser att antalet varsel och även konkurser kan öka i närtid.

– Det är jobbigt att vara företagare nu och speciellt om man är beroende av inhemsk efterfrågan, säger hon.

Annika Winsth berättar att redan i början på året gick hon ut och sa att Riksbanken borde börja sänka räntan i snabb takt. Under hösten har den sänkningen dragit igång på allvar med bland annat en dubbelsänkning vid det senaste beskedet i början på november.

– Det var uppenbart att det blev bråttom för Riksbanken, eftersom man valde att ta en paus och inte sänka räntan i juni. Det var väldigt förvånande och jag kan inte förstå att man tog en paus då.

Riksbankens senaste prognos visar på en styrränta på 2,25 procent till sommaren, medan Nordea tror på 2,0 procent.

– Vi behöver få igång efterfrågan och om räntan kommer ned till 2 procent så kommer det synas betydligt. Svenska hushåll är väldigt räntekänsliga och en sänkning ned till två procent skulle betyda mycket.

Förutom hög styrränta som ställer till det för bolag i Sverige så pekar Annika Winsth också ut skatteuppskoven. Uppskjutna skatter som blev möjligt under pandemin, men som förr eller senare ska betalas. Och det kan bli tufft för många.

– Det ligger som en våt filt över ett antal bolag. Många bolag som är beroende av hushållen har redan svaga balansräkningar och när man ska betala de här skatteuppskoven så blir det svårt att få ihop pengar. Då kan det bli konkurs.

Värsta är bakom oss

Annika Winsth tror dock att det värsta är bakom oss och att vi har passerat botten. Men att vägen tillbaka kan bli utdragen.

Chefsekonomen säger att under det andra kvartalet i år var många bolag optimistiska, just för att Riksbanken börjat tala om kommande räntesänkningar. Men en sådan process tar tid innan det slår igenom fullt ut.

– Vi sa då att det fortfarande är dyrt att leva i Sverige. Och nu syns det i Q3 att många bolag är besvikna på läget och att det inte blev som man hade tänkt sig. Vi tror på en gradvis återhämtning, men då måste Riksbanken sänka räntan i snabb takt nu, så det inte blir ännu värre.

Nordea tror på en BNP-tillväxt på 0,9 procent för Sverige under 2024, vilket är ganska svagt.

Förutom räntesänkningar tror Annika Winsth också på att finanspolitiken måste göra sitt.

– När regeringen la den senaste budgeten så kallade de den för en "budget för tillväxt". De la 60 miljarder på åtgärder och det är ganska mycket för en svensk budget.

Just för att svensk ekonomi är så räntekänslig så tror Annika Winsth att det finns goda förutsättningar för Sverige att vara snabbt ut när konjunkturen väl vänder.

– De svenska hushållen har ett högt sparande i dag, vilket är en signal om att man är orolig. Den dagen hushållen känner att de är lite mer bekväma så har de också en buffert som de kan använda, och då lär efterfrågan öka.

Konkurssiffra som inte syns sedan 90-talskrisen

I början på veckan kom kreditupplysningsföretaget Creditsafe med nya siffror som visade att över 900 bolag gick i konkurs i Sverige i november. Det var något mindre än samma månad förra året, men fortfarande en av de högsta siffrorna på cirka 30 år.

Sedan årsskiftet har 9 197 aktiebolag gått i konkurs, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med samma period 2023. För hela 2024 räknar Creditsafe med att över 10 000 aktiebolag kommer att ha försatts i konkurs, en siffra som inte synts till i Sverige sedan 90-talskrisen.