Extramöte i S efter budgetkritik: "Fegar ur"
En majoritet av riksdagspartierna vill gå ifrån ett överskottsmål till ett balansmål.
Att Socialdemokraterna följer regeringens linje leder till ett extramöte inom S efter omfattande intern kritik, enligt Expressen.
– Jag hade hellre sett att man gått mot ett underskottsmål och därmed kunnat investera mer för framtida generationer, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Att Sverige ska ha ett överskottsmål infördes efter 90-talskrisen och innebar att staten alltid ska gå plus. Tidigare målet har legat på 1 procent av BNP, men sänktes senare till 0,33 procent.
Nu vill alla partier förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet att målet sänks ned till noll, ett så kallat balansmål.
Inom Socialdemokraterna har besked väckt kraftig intern kritik och enligt uppgifter till Expressen har partiets riksdagsgrupp tvingats kalla till ett extramöte. En rad inflytelserika socialdemokrater har under en längre tid velat frångå balansmålet och möjliggöra statliga investeringar även om det leder till ett underskott.
– S gör ett stort misstag genom att låsa fast vid balansmål. Man frångår också kongressbeslut, säger S-debattören Daniel Suhonen på tankesmedjan Katalys till Expressen.
Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman:
– Man började med det här för att spara pengar inför kommande demografiska utmaningar eftersom man såg att vi får en allt äldre befolkning. Men nu börjar vi närma oss dit då färre ska försörja fler, så nu kan det va dags att börja använda pengarna för att rusta upp välfärden till exempel.
Väldig låg statsskuld i Sverige
På 90-talet hade Sverige en högre statsskuld och i och med överskottsmålet så amorterade man på den statsskulden. Nu har Sverige en statsskuld på cirka 33 procent av BNP, vilket är väldigt lågt. EU har till exempel ett mål på att skulden hos länder inte ska ligga över 60%.
– Nu slutar vi då att amortera på den här skulden för att i stället använda pengarna. Det står fortfarande inte klart vad pengarna ska gå till, men jag hade gärna sett att man skulle sätta skuldankaret på 45 procent av BNP och under ett antal år ligga på ett underskottsmål. Då skulle vi kunna genomföra fler investeringar för framtiden och som gynnar kommande generationer, säger Nyman.
Tidigare har Finanspolitiska rådets beräkningar visat att ett underskottsmål på minus 0,5 procent skulle ge en offentlig skuld på 35 procent i slutet av nästa ramverksperiod, vilket är 2034.
Svenskt Näringslivs chefekonom Sven-Olov Daunfeldt säger i en kommentar till Nyhetsbyrån Direkt att ett balansmål är "ett steg i rätt riktning", men att det krävs mer för att få fart på Sverige.
– Det bästa vore att övergå till ett mål för statsskulden på 40 procent av BNP. Vi har råd att gå med underskott under en kortare period för att möjliggöra alla de investeringar som behövs de närmaste åren, säger han.
Under eftermiddagen höll finansministern Elisabeth Svantesson en pressträff där hon bland anant sa att ett balansmål ger förbättrade möjligheter att klara kommande kriser.
– För mig och för oss Moderater har vi landat väldigt bra. Det ger oss möjlighet att både fortsätta att ha en låg statsskuld, men ändå med de stora behov som Sverige har, få möjligheter till ytterligare investeringar i det som Sverige nu så väl behöver", sade finansministern.
Kritiken: "Saknas sjukdomsinsikt"
Tobias Brännemo, chefekonom på Sverige största fackförbund Unionen, är inte lika positiv.
– Att politiken nöjer sig med ett balansmål visar att det saknas sjukdomsinsikt. Parterna på arbetsmarknaden, tillsammans med svenska folket, har i det närmaste samsyn gällande skuldmålet. Vi vill ha en ambitiös ekonomisk politik där Sverige tar täten. Sverige har med sin närmast extremt låga statsskuld möjligheter att göra det. Det finns inga skäl att vänta, säger han till Nyhetsbyrån direkt.
– Att då Tidöpartierna och Socialdemokraterna väljer att vara en bromskloss för investeringar och fegar ur när behoven av mod och styrning är som störst är häpnadsväckande, fortsätter han.
