Moderaternas svar: Därför blir det inte underskottsmål
Regeringens förslag om att gå från ett överskottsmål till ett balansmål får kritik. Flera ekonomer vill i stället se en direkt övergång till ett underskottsmål.
Men där sätter Moderaterna ned foten.
– Det har aldrig varit någonting som vi har velat acceptera, säger moderaten Edward Riedl, ordförande i finansutskottet, till Dagens industri.
I dag meddelade regeringen att man kommit överens med alla riksdagspartier förutom V och MP om att gå från ett överskottsmål till ett balansmål.
Men flera ekonomer tycker att det inte är tillräckligt - Sverige borde i stället gå direkt mot ett underskottsmål. Men det är något som regeringspartiet Moderaterna inte ställer sig bakom. Edward Riedl (M) är ordförande i finansutskottet, han listar två anledningar till varför man ser stora risker med ett sådant mål.
– Den första var att säkerställa att vi inte sätter i gång något låneexperiment med svensk ekonomi, utan att vi har stabila statsfinanser, säger han till Dagens industri.
– Det andra var att samla en bred parlamentarisk majoritet över blockgränserna för ramverket, så att det ska hålla över eventuella regeringsskiften. Och det har vi lyckats med.
M-toppen: Ekonomerna har fått saken om bakfoten
Sedan nämner han att flera ekonomer har fått saken om bakfoten. Till Dagens industri säger han att på slutet av 90-talet var de svenska räntebetalningarna på statsskulden en bra bit över 100 miljarder, men nu är de nere under 30.
– Det frigör årligen ett utrymme på över 70 miljarder som Sverige över tid har kunnat använda till välfärd och investeringar.
Det andra som ekonomerna missar, enligt Riedl, är att det är väldigt lätt att öka kostnaderna, både som privatperson och som land.
– Och det är väldigt svårt att stoppa när rullningen kommer igång.