Experten: Så blir elpriset i vinter

Tysklands motsträvighet höjer elpriserna för svenska elkunder – det förklarade Jens Nordberg för EFN:s läsare och tittare i oktober, med anledning av den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetod som skulle införas, och infördes, den 29 oktober.

Metoden är ett verktyg för att optimera och säkerställa en effektiv användning av överföringskapaciteten i det europeiska elnätet och syftar till att maximera handeln av el mellan olika områden utan att överbelasta nätet. Dessutom tar den hänsyn till hur elflöden faktiskt rör sig genom nätet. I teorin ska detta leda till mer konkurrenskraftiga elpriser och ett mer robust elsystem, men en konsekvens är samtidigt att svenska elkonsumenter får betala högre elpriser eftersom billig svensk el kan exporteras till exempelvis Tyskland.

Nu är frågan hur det har gått i praktiken sedan den flödesbaserade marknadskopplingen infördes, och vad konsekvenserna har blivit?

– De senaste veckorna har varit lite speciella av många orsaker. Först hade vi några dagar med väldigt låga elpriser i hela landet tack vare hög vindkraftsproduktion. Därefter följde en period först med kraftigt begränsad överföringskapacitet inom elområde 3, sedan en hel del strul med driften av både finska och svenska kärnkraftverk, vilket gjorde att de faktiska effekterna blev svårare att urskilja. Något som däremot märktes var att elen ibland tog nya vägar, exempelvis från ett lågprisområde som norra Sverige, via ett område med ännu lägre priser som norra och mellersta Norge, för att till slut hamna i områden med högre priser - till exempel elområde 3 i Sverige eller Oslo-regionen. Denna typ av "icke-intuitiva flöden" innebär att elen ändå rör sig från områden med överskott till områden med underskott i sin helhet. Men om man bara tittar på flödet mellan två områden kan det verka ologiskt, vilket gör spotpriserna något mer svårförutsägbara, säger Jens Nordberg, som till vardags är affärsområdeschef för energimarknad på Varberg Energi.

Vad säger kunderna – har de alls hört av sig?

– Det var ganska lugnt i början när elpriserna var låga. Men de senaste två veckorna har vi fått fler frågor eftersom elpriset har ökat rejält i elområde 3 och 4. Den här prisökningen berodde först på stora fysiska begränsningar i elöverföringen inom elområde 3 i Sverige, tillsammans med låg produktion av vindkraft, och sedan på begränsningar i kärnkraftsproduktionen. Men det handlar alltså inte främst om flödesbaserad kapacitetsberäkning i just det här fallet, säger han.

Vad skulle Sverige kunna göra för att sätta press på Tyskland för att få dem att införa fler elområden?

– De bästa argumenten för att dela upp Tyskland i fler elområden kommer från Polen, Tjeckien och Nederländerna. När Tyskland får flaskhalsar inom sitt elsystem hanterar deras stamnätsoperatörer det genom att omdirigera el och aktivt styra elnätsbelastningen. Men när el omdirigeras till grannländerna belastas istället deras elnät mer, vilket leder till ökade kostnader för deras energisystem. Det är därför dessa länder är de som mest kritiserar att Tyskland inte redan har delat upp sitt elsystem i flera områden, säger Jens Nordberg, och fortsätter:

– Man kan jämföra det med när danska elkonsumenter 2009 anmälde Svenska Kraftnät till EU-kommissionen för att bryta mot reglerna för frihandel av el. Då valde Svenska Kraftnät att dela upp Sverige i fyra elområden för att hantera flaskhalsarna inom landet, istället för att göra som Tyskland, säger han.

Skulle Sverige kunna göra som Tyskland och slå ihop alla fyra elområden till ett?

– Det är nog svårare för Sverige att gå tillbaka till ett enda elområde nu än det hade varit om vi 2009-2011 valt att behålla ett gemensamt elområde och hanterat flaskhalsarna på annat sätt, som Tyskland har gjort. I dagsläget skulle det troligtvis skapa friktion med våra grannländer, och de åtgärder som Svenska Kraftnät skulle behöva genomföra skulle bli mycket kostsamma. I slutändan skulle elkonsumenterna få betala i form av högre avgifter. Dessutom skulle våra grannländer få mindre kapacitet, vilket skulle försämra effektiviteten och motverka målet om en gemensam europeisk elmarknad. Vi skulle alltså vara tillbaka på ruta ett. Just detta är huvudargumentet för att dela upp Tyskland i fler elområden, säger han.

Elpriset i oktober var ju väldigt lågt - men vad tror du om priserna framöver i vinter?

– Just nu ser vattenresurserna bra ut, vilket gör att marknaden förväntar sig förhållandevis låga elpriser i vinter – runt 70-90 öre/kWh i södra Sverige och omkring 50 öre/kWh i norra Sverige. I resten av Europa ligger förväntningarna däremot över 1 kr/kWh, så det behövs inte mycket kyla eller andra problem för att vi snabbt ska hamna på samma nivåer, säger han.

Hur stora är marginalerna?

– Även om Sverige och Norden som helhet har ett ganska stort energiöverskott på årsbasis just nu, och förväntas ha det i ytterligare några år framöver, så är marginalerna i vår effektbalans fortfarande förhållandevis små. Kort sagt: Hur mycket el har vi tillgängligt under en kall och vindfattig vinterdag? Det krävs inte mycket störningar, som problem med kärnkraftverk, överföringskablar, begränsningar i vattenkraftsproduktion till följd av isläggning i älvarna eller bara en lång köldknäpp, för att elpriset snabbt ska stiga till flera kronor per kWh under vintern, särskilt i södra Sverige, säger han, och fortsätter:

– Spotprisutvecklingen i södra Sverige under de senaste två veckorna visar hur lite störningar som behövs för att vi snabbt ska nå kontinentala prisnivåer. Det innebär att det generellt kan vara bra för konsumenter att ta vara på de låga elpriserna under sommaren och bygga upp en liten buffert inför vinterhalvåret där enstaka elräkningar fortfarande kan bli väldigt höga. Detta gäller trots att vi just nu har generellt lägre elpriser jämfört med för några år sedan, säger Jens Nordberg.

Se den tidigare intervjun med Jens Nordberg på EFN:s Youtubekanal: