Tysklands motsträvighet drabbar svenska elkunder

Nya effektavgifter, ett nytt system för elöverföring i Norden och en frekvensregleringsmarknad som prismässigt har kraschat. EFN har träffat energiexperten Jens Nordberg, affärsområdeschef för energimarknad på Varberg Energi, som berättar det senaste om den svenska elmarknaden, varför effektavgifter och flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod är ett nödvändigt ont och varför Tysklands motsträvighet höjer elpriserna för svenska elkunder.

EFN: Ska man ha fast eller rörligt elavtal?

Jens Nordberg: Historiskt har man sagt att om man har marginaler i sin ekonomi så har det oftast varit bättre att ligga med ett rörligt avtal. Det har legat en typ av riskpåslag på fasta avtal som har gjort att de har blivit dyrare över tid. Lyckas man optimera tajmingen på fastprisavtal så är det bättre. Annars är generellt rörliga avtal bättre.

EFN: Vad styr elpriset?

Jens Nordberg: Vi har tre komponenter som påverkar elpriset väldigt kraftigt; Hydrologin här i Norden. Vi har så mycket vattenkraft i systemet. Det är superviktigt om vi har ett överskott i hydrologin eller ett underskott. Sedan har vi den makroekonomiska bilden; Hur är det konjunkturella läget? Det påverkar råvarupriser och energiråvaror. Vi har fortfarande mycket oljebaserat, kolbaserat och gasbaserat i Europa. Via import- och exportkablar påverkas det mycket av makrobilden i ekonomin.

Det som har kommit som en tydlig trend de sista fem åren framför allt är hur mycket det blåser och solen lyser. Det har kommit så mycket vind och sol in i systemet.

I och med att priserna är så väderberoende så påverkas en stor del av komponenterna av vädret. Det gör att det blir väderprognoser. Vädret i morgon blir ganska likt vädret i dag, men jag vet ganska lite vad vädret blir om två veckor. Jag vet ännu mindre vad vädret blir om ett år. Lite så kan man tänka runt elpriserna också.

Däremot komponenten kring konjunkturläget eller makrobilden, där kan man ha en känsla för utifrån vad man har för syn på den globala ekonomin eller ekonomin i Europa över tid.

EFN: Varför är det ibland minuspriser på elen?

Jens Nordberg: Det är ju ett överskott på el i systemet där och då. Någonstans har marknaden inte hunnit i kapp att skapa den flexibla förmågan. Är det minuspriser så vill du inte sälja eftersom det kostar att producera. Men tekniken finns inte fullt ute i systemet för att reglera för det. Så även om man inte vill det så producerar man och säljer till minuspriser. Det gäller framför allt den här förnybara tekniken, som vind, som kanske bara har funnits i 10-15 år i systemet. Med modern vindkraft så har du de reglersystemen insatta redan från början, men det är mycket svårare att få till det på 15 år gamla vindkraftverk. Detsamma gäller solenergi.

EFN: Hur ska man tänka kring batterier?

Jens Nordberg: All flexibilitet behövs. Vi har en enorm utmaning i elektrifieringen som sker i transportsektorn. Vi ska elektrifiera industrin och få bort industriella processer som är fossilfria. Prognoserna talar för att vi kanske dubblerar elkonsumtionen på 20-25 år. Då kommer det behöva byggas otroligt mycket produktion. Vi kan släppa kraftslagsdebatten. Det spelar ingen roll om det är kärnkraft eller solparker. Det är massor av produktion som behövs. Om vi ska göra det så behövs det mycket havsvind och stora solparker. Till dem behövs det föras mycket flexibilitet i systemet.

Batterilager är jättebra att utgöra en del av den flexibiliteten. Framför allt den som behövs inom dygnet. Att jämna ut millisekunder, minuter och timmar. Vi behöver också flexibilitet mellan veckor, säsonger och år. Men där har vi andra saker som kanske är bättre lämpade, som reglerbar vattenkraft, på sikt vätgaslagring och sådana saker.

EFN: Ska man helst ha ett batteri hemma eller är det bättre att centralisera batterilagringen?

Jens Nordberg: Jag tror att som med allt annat så är kombinationen bäst. Många olika typer av kraftslag och flexibilitet är alltid bra. Vi behöver både storskaliga lager för vissa syften och småskaliga i form av hembatterier för andra syften. Glöm inte bort det som kallas för vehicle-to-grid, det vill säga våra elbilar som rullar runt och faktiskt kommer att kunna hjälpa till att även föra el till nätet. Det kommer att vara en jätteviktig komponent på sikt.

EFN: Frekvenshållningsreserven. Hur ser trenden ut där?

Jens Nordberg: Det beror på vilken trend du menar. Svenska kraftnät, SVK, har ett behov av att upphandla tjänsten att hjälpa till att hålla frekvensen i nätet. Där har man haft en plan. Man har köpt mer och mer för varje kvartal. När man går in i nästa år ska man köpa ungefär 550 Megawatt i just den här FCR-tjänsten. Samtidigt kommer det till mycket mer flexibilitet främst från exempelvis batterilagersystemet. Vissa av frekvenshållningsmarknaderna kommer att bli mättade på sikt men då kommer flexibiliteten att få ett värde utifrån andra tjänster som flexibiliteten tillhandahåller.

Det som har varit väldigt aktuellt de senaste månaderna är att exempelvis FCR-priserna har varit väldigt låga. Det har både långsiktiga orsaker i form av att det kommer till ny lagring till systemet. Samtidigt ökade SVK inte sina FCR-köp under det senaste kvartalet som man har gjort historiskt. Sen har vi också kortsiktiga effekter med väldigt låga elpriser vilket har gjort att vattenkraftsproducenter som har flexibilitet har kunnat bjuda ut flexibiliteten till väldigt låga rörliga kostnader över sommaren. Det är inte ett normalläge utan något som har varit tillfälligt.

EFN: De som äger ett batteri där hemma är frekvensreglering och FCR något som de borde titta på, eller är det kört?

Jens Nordberg: Jag tror inte att det är kört, men det är inte det viktigaste. Ett batterilager, oavsett om det är ett flermegawattsbatteri eller ett hembatteri på 10 kW, kan göra väldigt många olika tjänster. Att leverera FCR-tjänst i Svenska Kraftnät är en sådan tjänst men det finns massor av andra stödtjänster som Svenska Kraftnät behöver. Det finns andra saker, som att flytta energi inom dygnet på det sättet. Det hjälper balansansvariga att hålla balans i energisystemet. Man kan hjälpa det lokala elnätbolaget att jämna ut kurvan över effektbehovet som man har lokalt i elnätet. Här gäller det bara att ha tillgång till de olika tjänsterna. Det är viktigt att man har avtal med ett energibolag som kan hjälpa till med det.

EFN: Privatpersoner tänker på ett visst sätt när det gäller el och energi men hur ska man tänka som företagare som har en fabrik eller två?

Jens Nordberg: Ett bra fokus framåt är att tänka efter hur man kan påverka konsumtionen och göra den mer flexibel. Jag kanske kan göra min produktion av de varor jag producerar flexibel så att jag inte alltid behöver använda samma effekt av elnätet. Jag kan anpassa detta efter effekttarifferna på elnätsavgifterna. Jag kan påverka elpriset högt eller lägre den här timmen eller så småningom när det blir 15-minutersperioder. Att skapa den flexibla förmågan att konsumera när det är billigt både ur ett elhandelsperspektiv med elpriset, men också ur ett elnätsperspektiv med hänsyn till mina elnätsavgifter.

EFN: Nu håller effektavgifter på att införas. Hur då och varför det?

Jens Nordberg: Det är lite som om man tänker på covid-situationen där man pratade om att platta ut kurvan. Det är det vi behöver på elnätet nu. Vi behöver platta ut kurvan. Vi kan inte ha de här enorma effektbehoven när alla drar igång frukostrutinerna eller drar igång maskinerna på morgonen. Samma sak på kvällen när vi har en superpeak. Vi behöver flytta detta. Vi behöver öka konsumtionen mitt på dagen. Vi behöver lagra solen som produceras mitt på dagen för att jämna ut produktion och konsumtion över dygnet, för att kunna använda elnätet mycket mer effektivt. Inte bara använda 20-30 procent av en massa elnät som står där. Låt oss använda det som redan har byggts på ett effektivt sätt.

EFN: Då är effektavgifterna en del av detta, men hur då?

Jens Nordberg: Det styr kunderna till att flytta konsumtionen på ett tydligt sätt. Elpriset styr till viss del, men effektavgiften är ännu mer kraftfull till att styra konsumtion till rätt tillfälle. Man behöver ha in den här komponenten. Man behöver skapa incitament att lagra solen mitt på dagen. Det är också en problematik ur ett elnätsperspektiv.

EFN: Den 29 oktober införs ett nytt system för elöverföring i Norden, kallat flödesbaserad marknadskoppling. Hur fungerar det?

Jens Nordberg: Det tillgängliggör möjlighet till mer import och export från dag till dag på det sättet. Den enkla förklaringen gör att det jämnar ut skillnader i pris mellan de områden som har ett underskott på el och de områden som har ett överskott på el. Men i kortsiktigt perspektiv gör det samtidigt att kunder i exempelvis elområde SE3 i Sverige kommer att få ett högre pris än vad man hade innan.

Hade det implementerats på ett sätt som var optimalt så hade man satt två olika elområden i Tyskland så att norra Tyskland hade fått ett lägre pris. Då hade det inte lett till högre priser i södra Sverige. Det har varit en het diskussion det senaste året; Varför implementerar man nu och på det sättet man gör? Det leder till högre priser för svenska elkonsumenter. Jo, det finns tydliga EU-regelverk som säger att man måste införa det. Men man har haft en tydlig lobbying i Tyskland som har gjort att de fortfarande vill vara ett elområde. Det drabbar svenska elkunder.

EFN: Samtidigt, om vi tittar på Norge med inte lika bra och stabilt elnät som Sverige så kommer de i och med detta att få lägre elpris medan vi i Sverige får högre elpris. Hur kan det vara rätt?

Jens Nordberg: I Norge är det också en differens mellan norra Norge och södra Norge. Det är likadant där. Man har ett överskott av elproduktion i norr och mycket elkonsumtion i söder. Precis som i Sverige är det inte lika i alla elområden. Det gör att de här differenserna jämnas ut. Det har varit riktigt höga priser i södra Norge från tid till annan om man tittar på de senaste två, tre åren. Tittar man på vissa perioder i södra området i Sverige, SE4, så kommer de nya metoderna att leda till lägre elpriser. Men tvärtom i norra Norge, precis som i Sverige.

EFN: Anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft diskuteras just nu. Vad får det för konsekvenser?

Jens Nordberg: Det handlar mycket om hur man ska kunna möta den dubblerade elkonsumtionen om 20-25 år med elektrifieringen. Ska vi kunna producera så mycket el som vi behöver om 20 år då behöver havsvindprojekten bli realiserade. Det blir för dyrt att betala anslutningsavgifterna för de projekten som planeras. Då stoppar man projekten. Det är lite som kärnkraftsdiskussionen. Här behöver det skapas förutsättningar för att man ska kunna ta de långsiktiga besluten och se till att produktionen som behövs på lång sikt kommer till.

Där är det bättre att ha ett generellt styrmedel som stimulerar byggnation och produktion oavsett kraftslag så att man inte gör punktinsatserna på det sättet. Om man pratar havsbaserad vind och anslutningsavgifter är det det. Det går inte att räkna hem ett sådant projekt om projektet behöver stå för anslutningsavgiften och kablarna till havs.

Se hela intervjun med Jens Nordberg här: