Norrlands största kött- och charkproducent Nyléns Hugosons drivs paradoxalt nog av två skåningar. Men den norrländska identiteten är djupt rotad och några planer på att expandera från hemmamarknaden finns inte.

Huvudägaren Mikael Hugoson flyttade till Luleå 1975, drivet av en kärlek till Sveriges nordliga breddgrader.

”Allt är Norrland – förutom min och Mickes dialekt”, säger företagets vd Magnus Nilsson – som är skåning nummer två hos Nyléns Hugosons.

Utmaningen för bolaget är de stora avstånden i Norrland. Med rusande drivmedelspriser har det varit svårt både ekonomiskt och ur hållbarhetsvinkel.

Under årets tio första månader ökade transportkostnaderna med runt 25 procent, vilket motsvarar 10 miljoner kronor.

Trots motgångar har bolaget haft tillväxt nio år i rad. Planen är fortsatt expansion både organiskt och via förvärv. 

I somras köpte de en potatisodling vilket är motsatsen till deras huvudmarknad. Men Norrland kommer fortsatt vara där de gör affärer.

Reporter: Jonas Frändén

Norrlands största kött- och charkproducent Nyléns Hugosons drivs paradoxalt nog av två skåningar. Men den norrländska identiteten är djupt rotad och några planer på att expandera från hemmamarknaden finns inte.Huvudägaren Mikael Hugoson flyttade till Luleå 1975, drivet av en kärlek till Sveriges nordliga breddgrader.”Allt är Norrland – förutom min och Mickes dialekt”, säger företagets vd Magnus Nilsson – som är skåning nummer två hos Nyléns Hugosons.Utmaningen för bolaget är de stora avstånden i Norrland. Med rusande drivmedelspriser har det varit svårt både ekonomiskt och ur hållbarhetsvinkel.Under årets tio första månader ökade transportkostnaderna med runt 25 procent, vilket motsvarar 10 miljoner kronor.Trots motgångar har bolaget haft tillväxt nio år i rad. Planen är fortsatt expansion både organiskt och via förvärv. I somras köpte de en potatisodling vilket är motsatsen till deras huvudmarknad. Men Norrland kommer fortsatt vara där de gör affärer.Reporter: Jonas Frändén

FTGI_HT22_017_version1

https://c861767cc35cca30e81dec849d5701c6-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/a1/a173fa49-d010-4fed-8ba0-4b4c080a91bc/d672e43f-f428-4481-bc0d-dec202548f1c.srt

https://6a4fbd892ced9ea12f127cb9389d4e33-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/a1/a173fa49-d010-4fed-8ba0-4b4c080a91bc/901071671707409350.vtt

 Skenande bränslepriser bromskloss för Norrlands charkkung

Nyléns Hugosons

Luleå

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

I Alvik utanför Luleå ligger ridanläggningen Gunnaräng som drivs av Ina Liljedahl. Ett ungt företag som kämpar med röda siffror i böckerna. 

För drygt två år sedan slog de upp portarna till en unik och modern anläggning i en del av Sverige där ridsportskulturen är relativt svag. Och investeringen på över 70 miljoner kronor, den kom från svärfar Gunnar Liljedahl.

Med flera nya satsningar hoppas Ina Liljedahl att vända till vinst 2023.

I Alvik utanför Luleå ligger ridanläggningen Gunnaräng som drivs av Ina Liljedahl. Ett ungt företag som kämpar med röda siffror i böckerna. För drygt två år sedan slog de upp portarna till en unik och modern anläggning i en del av Sverige där ridsportskulturen är relativt svag. Och investeringen på över 70 miljoner kronor, den kom från svärfar Gunnar Liljedahl.Med flera nya satsningar hoppas Ina Liljedahl att vända till vinst 2023.

FTGI_HT22_016_Gunnarang

https://46f448b97a375091ce53ece8855308db-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/df/df23914c-7303-45f0-8cf3-5f3caac59ed0/FTGI_HT22_016_Gunnarang.srt

https://cf0f7cc5a2eb8ef43cafbbce3f8902d6-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/df/df23914c-7303-45f0-8cf3-5f3caac59ed0/901071671004818003.vtt

Vinst blir ett hästjobb för Gunnaräng

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Jörgen Eriksson, vd för Invest In Norrbotten, beskriver att läget har varit tufft i området under tiden som resandet begränsats kraftigt av pandemin. Han uppger att det finns olika delar som drabbats hårt av det restriktiva resandet: universitetet och näringslivet. 

”Konsekvenserna är ju i slutändan att affärerna uteblir och uteblir affärer så får ju företagen det tuffare”, säger Jörgen Eriksson. 

Han förklarar att de tuffare tiderna för företagen innebär att de kanske får varsla eller säga upp personal, vilket leder till en hög arbetslöshet i en sårbar region. 

”Så flyget har en oerhört viktig detalj, en oerhört viktigt omfång i hela den här cirkulära ekonomin som vi har här uppe.” 

Trots att det kan se mörkt ut just nu tror ändå Jörgen Eriksson att norra Norrland när krisen lättat eftersom många resenärer som väljer flyget inte har några alternativ. 

Redaktör: Jonas Harrysson 

Jörgen Eriksson, vd för Invest In Norrbotten, beskriver att läget har varit tufft i området under tiden som resandet begränsats kraftigt av pandemin. Han uppger att det finns olika delar som drabbats hårt av det restriktiva resandet: universitetet och näringslivet. ”Konsekvenserna är ju i slutändan att affärerna uteblir och uteblir affärer så får ju företagen det tuffare”, säger Jörgen Eriksson. Han förklarar att de tuffare tiderna för företagen innebär att de kanske får varsla eller säga upp personal, vilket leder till en hög arbetslöshet i en sårbar region. ”Så flyget har en oerhört viktig detalj, en oerhört viktigt omfång i hela den här cirkulära ekonomin som vi har här uppe.” Trots att det kan se mörkt ut just nu tror ändå Jörgen Eriksson att norra Norrland när krisen lättat eftersom många resenärer som väljer flyget inte har några alternativ. Redaktör: Jonas Harrysson

200601_flyg_norrbotten1.mp4

https://cf9f6a71a6de4ee04086aef7547b4382-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/2a/2a5d1d61-00090107/200601_flyg_norrbotten1.srt

https://f367638c8b74ab890eeb4041247e6f9b-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/2a/2a5d1d61-00090107/901071591086204637.vtt

Norrbottens företag hårt drabbade i flygkrisen

Investeringar

Flyg

Haparanda

Piteå

Boden

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag för makro- och omvärldsintresserade. Vi vänder oss till er som vill veta mer av hur aktuella nyheter påverkar eller förväntas påverka ekonomin. Ni hittar djupgående analyser samt intervjuer och inslag som förklarar begrepp som inflation, moms och världshandel.

Makro och omvärld

Arjeplog

Norrbottens företag hårt drabbade i flygkrisen  

På Ericsson Research i Luleå forskas det på 5G och förhoppningen är att det ska kunna rullas ut i Sverige redan till hösten berättar Mats Nordberg, forskningsledare Ericsson Research. 

Redan nu finns en fungerande 5G sajt i Luleå som Ericsson Research tillsammans med Luleå tekniska universitet har satt upp. Hit kan företag komma för att testa och utveckla tekniken berättar Arne Gylling, programansvarig Luleå tekniska universitet. 

Tanken med 5G är att det ska fungera och användas i större utsträckning inom industriella processer inom exempelvis gruvsektorn. Men siktet är redan inställt på nästa steg. 

”Vi börjar ju också att rampa upp mot det som då kommer att bli 6G, vad nu det blir. Där är vi i den initiala fasen”, säger Mats Nordberg.

Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick

På Ericsson Research i Luleå forskas det på 5G och förhoppningen är att det ska kunna rullas ut i Sverige redan till hösten berättar Mats Nordberg, forskningsledare Ericsson Research. Redan nu finns en fungerande 5G sajt i Luleå som Ericsson Research tillsammans med Luleå tekniska universitet har satt upp. Hit kan företag komma för att testa och utveckla tekniken berättar Arne Gylling, programansvarig Luleå tekniska universitet. Tanken med 5G är att det ska fungera och användas i större utsträckning inom industriella processer inom exempelvis gruvsektorn. Men siktet är redan inställt på nästa steg. ”Vi börjar ju också att rampa upp mot det som då kommer att bli 6G, vad nu det blir. Där är vi i den initiala fasen”, säger Mats Nordberg.Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick

200228-LOK-LTU5G-ver3.mp4

https://0dd73d9368b4261a4dc507ad83179af0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6d/6d96d381-00090107/200228-LOK-LTU5G-ver3.srt

https://8b5411f5c74256182935521422b9abae-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6d/6d96d381-00090107/901071589197033902.vtt

Därför är 5G viktigt för svensk industri 

Norra Sverige

Hybrit är en metod där kolet ska fasas ut ur tillverkningen av stål och i stället ersättas med vätgas. 

”Då kan vi få bort koldioxidutsläpp från stålproduktionen och det är ett stort projekt”, berättar Martin Pei, ordförande Hybrit. 

Nu byggs pilotanläggningen i Luleå som ska vara klar till sommaren och redo för testning i höst. Martin Pei uppger att läget är bra eftersom det finns tillgång till förnybar el, kompetens och närhet till LKAB och Vattenfall som också deltar i projektet.  

Målet är att det ska finnas en fossilfri stålprodukt på marknaden till 2026. 

Projektet har stor inverkan på inte bara de svenska koldioxidutsläppen utan även de globala, där stålproduktionen står för 7 procent av alla utsläpp. 

”Lyckas vi med det här kan vi göra stor nytta”, säger Martin Pei. 

Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick 

Hybrit är en metod där kolet ska fasas ut ur tillverkningen av stål och i stället ersättas med vätgas. ”Då kan vi få bort koldioxidutsläpp från stålproduktionen och det är ett stort projekt”, berättar Martin Pei, ordförande Hybrit. Nu byggs pilotanläggningen i Luleå som ska vara klar till sommaren och redo för testning i höst. Martin Pei uppger att läget är bra eftersom det finns tillgång till förnybar el, kompetens och närhet till LKAB och Vattenfall som också deltar i projektet. Målet är att det ska finnas en fossilfri stålprodukt på marknaden till 2026. Projektet har stor inverkan på inte bara de svenska koldioxidutsläppen utan även de globala, där stålproduktionen står för 7 procent av alla utsläpp. ”Lyckas vi med det här kan vi göra stor nytta”, säger Martin Pei. Inslaget inspelat innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick

200226_LOK_Lulea_Hybrit_v3.mp4

Fossilfritt stål snart verklighet för SSAB

Företagsinkubatorn Arctic Business Incubator hjälper bolag i nordligaste Sverige att komma igång.

Inkubatorn finns i norrbottniska Luleå, Piteå och Kiruna samt i västerbottniska Skellefteå. Varje år processar man runt 200 idéer och det landar i att man hjälper tio till tolv bolag att komma igång.

Jens Lundström, vd för Arctic Business Incubator, berättar att inkubatorn sedan den startade 2005 har hjälpt runt 160 bolag att komma igång. Man har i dag en tyngdpunkt på branscherna rymd och energi samtidigt som skog, mineral och stål alltid har varit stora i regionen. 

Jens Lundström berättar även att även entreprenörer från andra delar av Sverige och från utlandet väljer att etablera sig i regionen.

I inslaget intervjuas även Marcus Friman, medgrundare till Netrounds, Magnus Karlsson, vd på Exeri, Sara Grundström, affärsutvecklare på Hydro66 och Dariusz Kominiak, vd på Field Robotix.

Inslaget spelades in innan coronakrisen slog till på allvar mot Sverige.

Företagsinkubatorn Arctic Business Incubator hjälper bolag i nordligaste Sverige att komma igång.Inkubatorn finns i norrbottniska Luleå, Piteå och Kiruna samt i västerbottniska Skellefteå. Varje år processar man runt 200 idéer och det landar i att man hjälper tio till tolv bolag att komma igång.Jens Lundström, vd för Arctic Business Incubator, berättar att inkubatorn sedan den startade 2005 har hjälpt runt 160 bolag att komma igång. Man har i dag en tyngdpunkt på branscherna rymd och energi samtidigt som skog, mineral och stål alltid har varit stora i regionen. Jens Lundström berättar även att även entreprenörer från andra delar av Sverige och från utlandet väljer att etablera sig i regionen.I inslaget intervjuas även Marcus Friman, medgrundare till Netrounds, Magnus Karlsson, vd på Exeri, Sara Grundström, affärsutvecklare på Hydro66 och Dariusz Kominiak, vd på Field Robotix.Inslaget spelades in innan coronakrisen slog till på allvar mot Sverige.

200414_Lok_Arctic_Businesslncubator_v7.mp4

Rymd och energi lockar entreprenörer norrut

Skellefteå

Kiruna

Max hamburgerrestauranger startades 1968 i Gällivare av Curt Bergfors och Britta Fredriksson. Redan tidigt fanns hållbarhetsarbetet med. 

Frida Sjödin, projektledare hållbarhet på Max, berättar att frityroljan började återvinnas redan på 70-talet och att bolaget använder sig av 100 procent förnybar el från vindkraft. 

”Men kanske det absolut bästa som vi gjort, och framförallt då i klimatfrågan, det är lanseringen utav våra goda gröna burgare”, säger hon och uppger att försäljningen av dem har ökat med 1 100 procent på fyra år. 

Max arbetar med hållbarhet inom tre fokusområden: hälsa, rättvisa och miljö. Där ingår allt från maten, till Max som arbetsplats, att få in utrikesföda i arbetslivet och klimatarbete. 

Ett klimatarbete som gett resultat. 2019 fick Max pris från FN:s klimatkonvention för att företaget blivit klimatpositivt; att de binder mer koldioxid än de släpper ut. 

”Det bästa vi kan göra för klimatet, för våra gäster, det är att få gröna burgare att smaka lika gott som röda. Och jag känner att vi gör”, säger Frida Sjödin. 

Intervjun inspelad innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.

Redaktör: Anders Frick 

Max hamburgerrestauranger startades 1968 i Gällivare av Curt Bergfors och Britta Fredriksson. Redan tidigt fanns hållbarhetsarbetet med. Frida Sjödin, projektledare hållbarhet på Max, berättar att frityroljan började återvinnas redan på 70-talet och att bolaget använder sig av 100 procent förnybar el från vindkraft. ”Men kanske det absolut bästa som vi gjort, och framförallt då i klimatfrågan, det är lanseringen utav våra goda gröna burgare”, säger hon och uppger att försäljningen av dem har ökat med 1 100 procent på fyra år. Max arbetar med hållbarhet inom tre fokusområden: hälsa, rättvisa och miljö. Där ingår allt från maten, till Max som arbetsplats, att få in utrikesföda i arbetslivet och klimatarbete. Ett klimatarbete som gett resultat. 2019 fick Max pris från FN:s klimatkonvention för att företaget blivit klimatpositivt; att de binder mer koldioxid än de släpper ut. ”Det bästa vi kan göra för klimatet, för våra gäster, det är att få gröna burgare att smaka lika gott som röda. Och jag känner att vi gör”, säger Frida Sjödin. Intervjun inspelad innan coronakrisen slog till mot Sverige på allvar.Redaktör: Anders Frick

200227_LOK_MAXhallbarhet_v2.mp4

https://d53287d6fffaa24cd8594844563f171c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/05/05381315-00090107/901071586240061402.vtt

Hållbarhetsarbete tradition hos familjeföretaget 

Facebook håller på och bygger sin tredje serverhall i Luleå.

Det blir en stor utökning med ytterligare några tusen kvadratmeter berättar Joel Kjellgren, platschef på Facebook i Luleå. Tillsammans kommer det tre byggnaderna uppta en yta stor som 50 hockeyrinkar.

”Det handlar om tiotusentals servrar utan problem, så det är en stor anläggning”, säger Joel Kjellgren.

Facebook håller på och bygger sin tredje serverhall i Luleå.Det blir en stor utökning med ytterligare några tusen kvadratmeter berättar Joel Kjellgren, platschef på Facebook i Luleå. Tillsammans kommer det tre byggnaderna uppta en yta stor som 50 hockeyrinkar.”Det handlar om tiotusentals servrar utan problem, så det är en stor anläggning”, säger Joel Kjellgren.

200226_LOK_LuleaFacebook_v2.mp4

https://bda99535b6c71c774fcd0246aaddd958-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/f1/f1157416-00090107/901071584959104998.vtt

Femtio hockeyrinkar med servrar snart redo

Joel Kjellgren

Efter ett starkt 2017 backar konjunkturen i Norrbotten i år. Det visar Norrlandsfondens konjunkturbarometer.

Att konjunkturen backar är inte så allvarligt som det låter menar Petter Alapää, företagsanalytiker på Norrlandsfonden. 2017 var ett mycket starkt år och historiskt sett är även 2018 ett bra år.

Arbetslösheten i Norrbotten är fortfarande lägre än rikssnittet och många företag har svårt att hitta kompetent personal.

Byggsektorn ser fortsatt stark ut i Norrbotten till skillnad mot i andra delar av landet. Anledningen till detta, enligt Petter Alapää, är infrastruktursatsningar och serverhallar. 

Konjunkturläget i övriga län i Norrland ligger väldigt nära det i Norrbotten visar undersökningen. Allra bäst ser det ut i Gävleborgs län.

Drygt 1 000 norrländska företag har deltagit i undersökningen som innefattar nuläge och prognos för första halvåret 2019.

Efter ett starkt 2017 backar konjunkturen i Norrbotten i år. Det visar Norrlandsfondens konjunkturbarometer.Att konjunkturen backar är inte så allvarligt som det låter menar Petter Alapää, företagsanalytiker på Norrlandsfonden. 2017 var ett mycket starkt år och historiskt sett är även 2018 ett bra år.Arbetslösheten i Norrbotten är fortfarande lägre än rikssnittet och många företag har svårt att hitta kompetent personal.Byggsektorn ser fortsatt stark ut i Norrbotten till skillnad mot i andra delar av landet. Anledningen till detta, enligt Petter Alapää, är infrastruktursatsningar och serverhallar. Konjunkturläget i övriga län i Norrland ligger väldigt nära det i Norrbotten visar undersökningen. Allra bäst ser det ut i Gävleborgs län.Drygt 1 000 norrländska företag har deltagit i undersökningen som innefattar nuläge och prognos för första halvåret 2019.

181105_Norrlandsfonden.mp4

https://8ca8007ec9b267486f78b726ee48dfbe-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/62/629ac698-00090107/901071541494341460.vtt

Luleå

EFN - Ekonomikanalen

EFN:s fokusområden

Kontakta oss