Name: Guldåldern för preferensaktier över
Uploaded: 2022-10-20T17:15:04+0000
Duration: 18 min 15 s
Description: När räntorna var låga under många år var preferensaktier en populär produkt både hos bolag och hos investerare. Men hur ser det ut nu när räntorna är på väg upp? Det diskuteras i EFN Marknad med Peter Hedlund från Börsveckan och Robert Andersson från Aktiespararna.

EFN Marknad är programmet som ger dig kunskap om hur du lyckas med dina investeringar. Placeringar och aktier diskuteras med inbjudna gäster.

EFN Marknad

Efter 328 avsnitt är det till slut dags för EFN Marknad att knyta ihop säcken.

I finalavsnittet sammanfattar programledarna Christian Ploog, Michaela Berglund och Albin Kjellberg programmets fyra levnadsår. Dessutom bjuder en av favoritgästerna genom åren, Maria Landeborn från Danske Bank, på framtidsspaningar.

Från oss alla till er alla: Ett stort tack!

Efter 328 avsnitt är det till slut dags för EFN Marknad att knyta ihop säcken.I finalavsnittet sammanfattar programledarna Christian Ploog, Michaela Berglund och Albin Kjellberg programmets fyra levnadsår. Dessutom bjuder en av favoritgästerna genom åren, Maria Landeborn från Danske Bank, på framtidsspaningar.Från oss alla till er alla: Ett stort tack!

EM_HT23_328_v2

https://37b044a70518d44f481dc152c5decb29-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/00/00c07bf9-2558-4a4c-a84a-6af4722ec670/f637bf14-ce15-49d9-b594-811b8289553e.srt

https://b277dec7e6aeb27e50197c87bfe40828-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/00/00c07bf9-2558-4a4c-a84a-6af4722ec670/901071702567374280.vtt

EFN Marknad knyter ihop säcken

Program som EFN Marknad och EFN tipsar handlar om sparande och privatekonomi. Programmen ger dig kunskaper och tips som du har nytta av när du sparar i fonder och aktier.

Sparande

Ett utmanande och volatilt 2023 närmar sig sitt slut. En trend är att småbolag har haft det tufft. Detta är något som Anders Rudolfsson, aktiemäklare på DNB, tror kan vända nästa år.

”Om man tittar in i 2024 tror jag att small cap kommer att gå väldigt bra, men det behöver ju inte betyda att alla bolag kommer att gå bra, utan man får vara lite picky”, säger Anders Rudolfsson.

Anders Rudolfsson har tagit fram en lista med 22 lågt värderade bolag med god vinsttillväxt som handlas långt ifrån tidigare kurstoppar. Bland dessa bolag tror han att det kommer att gå att hitta en hel del bra case.

Ett större bolag som DNB tror på inför 2024 är bilsäkerhetsbolaget Autoliv. En anledning till att de gör det är att Autoliv fram till årsskiftet 2024/2025 planerar att återköpa egna aktier för 1,5 miljarder dollar.

Dessutom finns det ett stort uppdämt behov av nya bilar vilket talar för Autoliv som har en marknadsandel på över 50 procent på krockkuddar globalt sett.

Programledare: Albin Kjellberg

BONUSMATERIAL: "Rulle" i Börslunch 1987

Ett utmanande och volatilt 2023 närmar sig sitt slut. En trend är att småbolag har haft det tufft. Detta är något som Anders Rudolfsson, aktiemäklare på DNB, tror kan vända nästa år.”Om man tittar in i 2024 tror jag att small cap kommer att gå väldigt bra, men det behöver ju inte betyda att alla bolag kommer att gå bra, utan man får vara lite picky”, säger Anders Rudolfsson.Anders Rudolfsson har tagit fram en lista med 22 lågt värderade bolag med god vinsttillväxt som handlas långt ifrån tidigare kurstoppar. Bland dessa bolag tror han att det kommer att gå att hitta en hel del bra case.Ett större bolag som DNB tror på inför 2024 är bilsäkerhetsbolaget Autoliv. En anledning till att de gör det är att Autoliv fram till årsskiftet 2024/2025 planerar att återköpa egna aktier för 1,5 miljarder dollar.Dessutom finns det ett stort uppdämt behov av nya bilar vilket talar för Autoliv som har en marknadsandel på över 50 procent på krockkuddar globalt sett.Programledare: Albin Kjellberg<a href="https://efn.se/poster/borslunch-arkivet-16-oktober-1987">BONUSMATERIAL: "Rulle" i Börslunch 1987</a>

EM_HT23_327_v2

https://571b5558657f7ac16e345c01f821815d-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/1f/1f351bef-eb12-4cf8-86e6-bdf1e5b51ed2/a441d71f-9287-4f43-b5d4-243265aeb780.srt

https://52e06cc5ba709ebc8f5a9ef423083638-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/1f/1f351bef-eb12-4cf8-86e6-bdf1e5b51ed2/901071701960688908.vtt

22 lågt värderade bolag med hög vinsttillväxt

Den av de nordiska börserna som har levererat allra sämst i år är Helsingforsbörsen.

Enligt Kim Pessala, vd på finska Evlis fondbolag, beror det bland annat på att Finland är en mycket mindre marknad jämfört med till exempel Sverige.

Under börsnedgångar brukar illikvida marknader straffas hårdare, menar han.

”Vi är väldigt beroende av våra utländska placerare, som har varit väldigt mycket försiktigare i Finland i år. I bakgrunden finns kanske också Ukrainakriget och närheten till Ryssland som påverkar hur man tänker på risken. Vi har 1 400 kilometer gräns med Ryssland och vi som placerare är helt klart oroliga för det”, säger han i EFN Marknad.

En annan anledning till att den finska börsen har haft det kämpigt i år är, enligt Kim Pessala, att den är väldigt koncentrerad om man tittar på Helsingforsbörsens index.

”Där finns vissa väldigt stora bolag som har gått väldigt dåligt, som till exempel Nokia och Neste. Det påverkar indexnivån som helhet väldigt kraftigt”, säger han i programmet.

Programledare: Michaela Berglund

Den av de nordiska börserna som har levererat allra sämst i år är Helsingforsbörsen.Enligt Kim Pessala, vd på finska Evlis fondbolag, beror det bland annat på att Finland är en mycket mindre marknad jämfört med till exempel Sverige.Under börsnedgångar brukar illikvida marknader straffas hårdare, menar han.”Vi är väldigt beroende av våra utländska placerare, som har varit väldigt mycket försiktigare i Finland i år. I bakgrunden finns kanske också Ukrainakriget och närheten till Ryssland som påverkar hur man tänker på risken. Vi har 1 400 kilometer gräns med Ryssland och vi som placerare är helt klart oroliga för det”, säger han i EFN Marknad.En annan anledning till att den finska börsen har haft det kämpigt i år är, enligt Kim Pessala, att den är väldigt koncentrerad om man tittar på Helsingforsbörsens index.”Där finns vissa väldigt stora bolag som har gått väldigt dåligt, som till exempel Nokia och Neste. Det påverkar indexnivån som helhet väldigt kraftigt”, säger han i programmet.Programledare: Michaela Berglund

EM_HT23_326_v2

https://8b487f6ee01e4b2c4e09c97671a965b0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/42/420a215e-868e-4392-8c23-4134aba9deb6/ecae3db1-d24c-4639-b785-56a424b287d4.srt

https://2e49e5a74f4407a6b9585cb675d48433-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/42/420a215e-868e-4392-8c23-4134aba9deb6/901071701785356458.vtt

Finska aktier har blivit billiga

”Läskigt men samtidigt lite häftigt”.

Så kommenterar Flat Capitals vd Hanna Wachtmeister turerna i AI-bolaget Open AI där vd:n Sam Altman först fick sparken och sedan kom tillbaka under några hektiska dagar i november.

Wachtmeister och Flat Capital har extra stor anledning att bry sig om detta då de under 2023 investerat 32 miljoner kronor i Open AI.

Flat Capital som har Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowki som ordförande och största ägare äger även en stor post i Klarna. Det har under hösten spekulerats om att Klarna skulle börsnoteras. Hur detta skulle påverka Flat Capital, som huvudsakligen investerar i onoterade bolag, kan inte Wachtmeister svara på just nu.

I programmet berättar Hanna Wachtmeister även mer om Flat Capitals investeringsstrategi, om vilka trender de följer med störst intresse just nu och om hur investeringsklimatet ser ut när det gäller onoterade bolag för tillfället.

Programledare: Christian Ploog

”Läskigt men samtidigt lite häftigt”.Så kommenterar Flat Capitals vd Hanna Wachtmeister turerna i AI-bolaget Open AI där vd:n Sam Altman först fick sparken och sedan kom tillbaka under några hektiska dagar i november.Wachtmeister och Flat Capital har extra stor anledning att bry sig om detta då de under 2023 investerat 32 miljoner kronor i Open AI.Flat Capital som har Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowki som ordförande och största ägare äger även en stor post i Klarna. Det har under hösten spekulerats om att Klarna skulle börsnoteras. Hur detta skulle påverka Flat Capital, som huvudsakligen investerar i onoterade bolag, kan inte Wachtmeister svara på just nu.I programmet berättar Hanna Wachtmeister även mer om Flat Capitals investeringsstrategi, om vilka trender de följer med störst intresse just nu och om hur investeringsklimatet ser ut när det gäller onoterade bolag för tillfället.Programledare: Christian Ploog

EM_HT23_325_v2

https://82eee61c5802b1137ac6710b9a136a34-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/88/88e6e961-fcee-4924-a2f5-882cc93bf9e2/17746f34-8c9a-4681-980c-97371386e6fb.srt

https://9638d859e8d327953f69ea96eba08fc2-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/88/88e6e961-fcee-4924-a2f5-882cc93bf9e2/901071701358793379.vtt

Därför investerar Klarna-grundarens bolag i Open AI

Vissa menar att en bra grundstrategi gällande investeringar är att köpa aktier och lägga dem i byrålådan under en väldigt lång tid.

Men vad kan föranleda att man faktiskt överväger att sälja ett innehav man tidigare sett som långsiktigt? Den frågan diskuteras i dagens EFN Marknad.

Enligt Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer, tror många människor att de har förmågan att köpa och sälja aktier vid rätt tidpunkter.

”Men det är en övertro som vi har fått från savannen när det var viktigt att klättra i hierarkin. Vi kan ofta inte göra det. Därför tycker jag att det är bättre att köpa väldigt många aktier eller fonder, så att du sprider riskerna rejält, och sedan sitta på pengarna tills några år innan du behöver dem, så att du kan sälja i tid”, säger hon i EFN Marknad.

Strategin att köpa och behålla aktier och inte sälja dem är i grunden bra, men den kan också användas felaktigt. Det menar Henrik Johansson, vd på föreningen Unga aktiesparare.

”Det finns situationer där jag kan bli väldigt emot denna strategi att aldrig sälja, och det är när folk använder den som ett argument för att hålla sig kvar i ett bolag där de har gjort en ganska dålig investering”, säger han och fortsätter:

”På sättet som Christina pratar om strategin tycker jag att den är fantastisk, men tyvärr är det många privatsparare som använder denna regel på helt fel sätt, alltså genom att tänka att så länge man inte har sålt har man inte förlorat något. Det tycker jag är ett ganska idiotiskt sätt att se på det”, säger Henrik Johansson i EFN Marknad.

Programledare: Albin Kjellberg

Vissa menar att en bra grundstrategi gällande investeringar är att köpa aktier och lägga dem i byrålådan under en väldigt lång tid.Men vad kan föranleda att man faktiskt överväger att sälja ett innehav man tidigare sett som långsiktigt? Den frågan diskuteras i dagens EFN Marknad.Enligt Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer, tror många människor att de har förmågan att köpa och sälja aktier vid rätt tidpunkter.”Men det är en övertro som vi har fått från savannen när det var viktigt att klättra i hierarkin. Vi kan ofta inte göra det. Därför tycker jag att det är bättre att köpa väldigt många aktier eller fonder, så att du sprider riskerna rejält, och sedan sitta på pengarna tills några år innan du behöver dem, så att du kan sälja i tid”, säger hon i EFN Marknad.Strategin att köpa och behålla aktier och inte sälja dem är i grunden bra, men den kan också användas felaktigt. Det menar Henrik Johansson, vd på föreningen Unga aktiesparare.”Det finns situationer där jag kan bli väldigt emot denna strategi att aldrig sälja, och det är när folk använder den som ett argument för att hålla sig kvar i ett bolag där de har gjort en ganska dålig investering”, säger han och fortsätter:”På sättet som Christina pratar om strategin tycker jag att den är fantastisk, men tyvärr är det många privatsparare som använder denna regel på helt fel sätt, alltså genom att tänka att så länge man inte har sålt har man inte förlorat något. Det tycker jag är ett ganska idiotiskt sätt att se på det”, säger Henrik Johansson i EFN Marknad.Programledare: Albin Kjellberg

EM_HT23_324_v3

https://2e36db8dfe755b0ba6f1b18ffe9c746a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/7e/7e23113b-bc97-458c-86ed-862e4d2e7006/4b0e9c1c-1fcf-4c81-b805-4d8603745cff.srt

https://60af12694f368cb279fe3f0c94b5e60a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/7e/7e23113b-bc97-458c-86ed-862e4d2e7006/901071701193668130.vtt

Då ska du sälja dina aktier

Analytikerkåren var splittrad inför torsdagens räntebesked från Riksbanken. Skulle det bli ytterligare en höjning med en kvarts procentenhet eller skulle räntan lämnas kvar på 4,0 procent.

Svaret blev det senare. Efter en lång rad av höjningar lämnades räntan oförändrad denna gång.

”Riksbanken vill inte göra onödigt mycket skada på ekonomin. Det är helt klart en faktor. Sen är man bekväm med att inflationen ändå är på väg åt rätt håll”, säger Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.

Vad som händer framöver är fortsatt oklart. Riksbanken fortsätter att flagga för att räntan kan höjas ytterligare. Detta är inte så troligt tror Claes Måhlén.

Räntesänkningar ligger fortsatt långt in i framtiden. Riksbanken själva räknar med att det sker först 2025. Handelsbankens chefsstrateg tror att det kan komma tidigare än så, någon gång i slutet av 2024.

Programledare: Christian Ploog

Analytikerkåren var splittrad inför torsdagens räntebesked från Riksbanken. Skulle det bli ytterligare en höjning med en kvarts procentenhet eller skulle räntan lämnas kvar på 4,0 procent.Svaret blev det senare. Efter en lång rad av höjningar lämnades räntan oförändrad denna gång.”Riksbanken vill inte göra onödigt mycket skada på ekonomin. Det är helt klart en faktor. Sen är man bekväm med att inflationen ändå är på väg åt rätt håll”, säger Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken.Vad som händer framöver är fortsatt oklart. Riksbanken fortsätter att flagga för att räntan kan höjas ytterligare. Detta är inte så troligt tror Claes Måhlén.Räntesänkningar ligger fortsatt långt in i framtiden. Riksbanken själva räknar med att det sker först 2025. Handelsbankens chefsstrateg tror att det kan komma tidigare än så, någon gång i slutet av 2024.Programledare: Christian Ploog

EM_HT23_323_v2

https://a08bcc52ea47cbaed82eddb0abda6266-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/95/95e19617-8d7e-4c83-8575-7d9b334b044f/518a7956-4e96-46bf-b68c-553fb0c76369.srt

https://20d488e0edb785e7096a239b4d6b83b6-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/95/95e19617-8d7e-4c83-8575-7d9b334b044f/901071700747125081.vtt

Då kan Riksbanken börja sänka räntan

En del investerare som har satsat på hållbar energi kan ha missbedömt den heta trenden. Året hittills har nämligen varit minst sagt utmanande för den som har investerat i denna sektor.

Men hur kan marknaden vara så deppig nu när energiomställningen sker snabbare än någonsin?

Enligt Simon Park, förvaltare på aktiefonden Coeli Circulus, finns det flera faktorer som påverkar.

En viktig faktor, enligt Park, är att det som har kallats för världens största gröna infrastrukturpaket, det så kallade Inflation Reduction Act (IRA), som kom förra hösten, har dragit ut på tiden.

Satsningen innebär att mycket pengar är tänkt att gå till investeringar i just hållbar energi.

”Det här är något som i allra högsta grad lever, men det har funnits fler detaljer som har behövts redas ut än man kanske först trodde. Allt har tagit lite längre tid”, säger Simon Park i EFN Marknad.

En annan viktig del som han framhåller som anledning till den svaga energimarknaden är att centralbankernas styrräntor har ökat och fortfarande är på en högre nivå jämfört med tidigare.

”Det finns en viss rädsla för att räntorna kommer att vara högre längre, som så klart påverkar många högt belånade bolag inom förnybar energi. Detta också i kombination med den höga inflationen, som har gjort att den här typen av projekt har blivit dyrare än man tidigare trott och räknat med”, säger han i programmet.

Inför 2024 är det en specifik sektor som Simon Park tittar extra på – och det är solenergisektorn.

”Givet hur utvecklingen har sett ut i år vet vi att det finns väldigt många intressanta lägen att öka inom just den sektorn.”

Programledare: Michaela Berglund

En del investerare som har satsat på hållbar energi kan ha missbedömt den heta trenden. Året hittills har nämligen varit minst sagt utmanande för den som har investerat i denna sektor.Men hur kan marknaden vara så deppig nu när energiomställningen sker snabbare än någonsin?Enligt Simon Park, förvaltare på aktiefonden Coeli Circulus, finns det flera faktorer som påverkar.En viktig faktor, enligt Park, är att det som har kallats för världens största gröna infrastrukturpaket, det så kallade Inflation Reduction Act (IRA), som kom förra hösten, har dragit ut på tiden.Satsningen innebär att mycket pengar är tänkt att gå till investeringar i just hållbar energi.”Det här är något som i allra högsta grad lever, men det har funnits fler detaljer som har behövts redas ut än man kanske först trodde. Allt har tagit lite längre tid”, säger Simon Park i EFN Marknad.En annan viktig del som han framhåller som anledning till den svaga energimarknaden är att centralbankernas styrräntor har ökat och fortfarande är på en högre nivå jämfört med tidigare.”Det finns en viss rädsla för att räntorna kommer att vara högre längre, som så klart påverkar många högt belånade bolag inom förnybar energi. Detta också i kombination med den höga inflationen, som har gjort att den här typen av projekt har blivit dyrare än man tidigare trott och räknat med”, säger han i programmet.Inför 2024 är det en specifik sektor som Simon Park tittar extra på – och det är solenergisektorn.”Givet hur utvecklingen har sett ut i år vet vi att det finns väldigt många intressanta lägen att öka inom just den sektorn.”Programledare: Michaela Berglund

EM_HT23_322_v2

https://846db90d4b16cea98e0eae2a3036399a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/28/287045ec-f346-4fa3-b86f-fbb499ed6e66/c37beb8b-cd00-435e-a21b-8120cbd8b4ef.srt

https://d3e66930c301bc127725847fd559e652-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/28/287045ec-f346-4fa3-b86f-fbb499ed6e66/901071700165982421.vtt

Här är de hetaste marknadstrenderna inom hållbarhet

Maktspelare, bulldozer, visionär och libertarian. Det är några av de epitet som används när gästerna i EFN Marknad ska beskriva den megarika entreprenören och förkämpen för yttrandefrihet Elon Musk.

Köpet av Twitter, som Musk sedan döpte om till X, ändrade bilden av honom lite menar Carl-Henrik Söderberg, marknadsanalytiker på IG Sverige. Det är långt ifrån alla som ser honom som ett hyllat geni längre.

”Antingen älskar man honom eller så hatar man honom”, säger Carl-Henrik Söderberg.

Bolaget som Musk är mest känd för är elbilstillverkaren Tesla och hans hårda ledarskap var viktigt för att vända bolaget, menar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT.

”Generellt sett tror jag att man överskattar hur jäkla viktigt det är vem som är vd för ett företag, men i vissa fall är det jäkligt viktigt, och i det här fallet så är det så", säger Alexander Norén.

Teslas aktiekurs har rusat de senaste fem åren. P/E-talet låg under 2021 så högt som 200. I dag har det sjunkit tillbaka till strax under 70, vilket fortfarande är väldigt högt.

I Sverige toppar Tesla nyhetssändningar just nu på grund av att de vägrar skriva kollektivavtal, vilket fått ett flertal fackförbund att inleda diverse åtgärder. Elon Musk är extremt drivande i sådana här frågor tror Alexander Norén.

”Det här kommer bli den mest seglivade blockaden, strejken som vi har haft i svensk fackföreningshistoria är jag säker på”, säger Norén.

Programledare: Christian Ploog

Maktspelare, bulldozer, visionär och libertarian. Det är några av de epitet som används när gästerna i EFN Marknad ska beskriva den megarika entreprenören och förkämpen för yttrandefrihet Elon Musk.Köpet av Twitter, som Musk sedan döpte om till X, ändrade bilden av honom lite menar Carl-Henrik Söderberg, marknadsanalytiker på IG Sverige. Det är långt ifrån alla som ser honom som ett hyllat geni längre.”Antingen älskar man honom eller så hatar man honom”, säger Carl-Henrik Söderberg.Bolaget som Musk är mest känd för är elbilstillverkaren Tesla och hans hårda ledarskap var viktigt för att vända bolaget, menar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT.”Generellt sett tror jag att man överskattar hur jäkla viktigt det är vem som är vd för ett företag, men i vissa fall är det jäkligt viktigt, och i det här fallet så är det så", säger Alexander Norén.Teslas aktiekurs har rusat de senaste fem åren. P/E-talet låg under 2021 så högt som 200. I dag har det sjunkit tillbaka till strax under 70, vilket fortfarande är väldigt högt.I Sverige toppar Tesla nyhetssändningar just nu på grund av att de vägrar skriva kollektivavtal, vilket fått ett flertal fackförbund att inleda diverse åtgärder. Elon Musk är extremt drivande i sådana här frågor tror Alexander Norén.”Det här kommer bli den mest seglivade blockaden, strejken som vi har haft i svensk fackföreningshistoria är jag säker på”, säger Norén.Programledare: Christian Ploog

EM_HT23_321_v2

https://fac727e5cdb6da0c50457e4892b42396-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/04/04c1c784-c630-4753-a462-56fb85a9396c/189d1f12-e2e2-4933-b4a8-e921d1e280c4.srt

https://4694dc3a1795bac38e08490b19b90e52-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/04/04c1c784-c630-4753-a462-56fb85a9396c/901071699982408673.vtt

Elon Musk – geni eller galning?

Guldåldern för preferensaktier över

När räntorna var låga under många år var preferensaktier en populär produkt både hos bolag och hos investerare. Men hur ser det ut nu när räntorna är på väg upp? Det diskuteras i EFN Marknad med Peter Hedlund från Börsveckan och Robert Andersson från Aktiespararna.

I programmet gås skillnaden mellan vanliga aktier (stamaktier), prefrensaktier, D-aktier och obligationer igenom.

Slutsatsen som båda gästerna håller med om att de gyllene åren för preffarna är över. I det rådande marknadsläget är utdelningsaktier en mer lockande placering.

Programledare: Christian Ploog

När räntorna var låga under många år var preferensaktier en populär produkt både hos bolag och hos investerare. Men hur ser det ut nu när räntorna är på väg upp? Det diskuteras i EFN Marknad med Peter Hedlund från Börsveckan och Robert Andersson från Aktiespararna.I programmet gås skillnaden mellan vanliga aktier (stamaktier), prefrensaktier, D-aktier och obligationer igenom.Slutsatsen som båda gästerna håller med om att de gyllene åren för preffarna är över. I det rådande marknadsläget är utdelningsaktier en mer lockande placering.Programledare: Christian Ploog

Peter Hedlund

Robert Andersson

EM_HT22_238_Andersson_Hedlund

<h1>Preferensaktier: Här hittar du intervjuer och inslag om ämnet</h1>
En preferensaktie beskrivs vanligtvis som en hybrid mellan en aktie och obligation. Preferensaktier går att köpa på börsen precis som vanliga aktier och räknas dessutom delvis in som eget kapital för bolaget. Det skiljer sig från obligationer som inte räknas in. Det ett populärt sätt för exempelvis fastighetsbolag att kunna få in kapitaltillskott och samtidigt mer utrymme att belåna sig. En preferensaktie ger förtur till en förutbestämd utdelning, och har i regel en eller flera inlösenkurser som bolaget kan lösa in preferensaktien till vid vissa förutbestämda datum. De flesta preferensaktier ger utdelning kvartalsvis. Preferensaktieägare har ett visst skydd vid konkurs av bolaget kontra vanliga aktieägare. Skyddet är emellertid långt ifrån lika starkt som för obligationsägare. Preferensaktier får anses ha väsentligt högre risk än obligationer även om de i övrigt liknar varandra på många plan.

Guldåldern för preferensaktier över

Relaterade ämnen

Personer

Peter Hedlund

Robert Andersson

Så avslöjar du företagens skuldgömmor

Följ oss på sociala medier