Stat och kommun

Den 15 april lämnas regeringens förslag om statens budget till riksdagen och i år finns det flera ändringar i den så kallade vårpropositionen. Åtgärderna är tillsammans värda över 100 miljarder kronor och ska minska de samhällsekonomiska konsekvenserna av coronaviruset.

Den 15 april lämnas regeringens förslag om statens budget till riksdagen och i år finns det flera ändringar i den så kallade vårpropositionen. Åtgärderna är tillsammans värda över 100 miljarder kronor och ska minska de samhällsekonomiska konsekvenserna av coronaviruset.

200415_cv_varbudget.mp4

Så ska vårbudgeten mildra coronakonsekvenser

Coronaviruset covid-19 har orsakat en pandemi som leder till ödesdigra konsekvenser. EFN bevakar de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen.

Covid-19

Det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har orsakat en pandemi som leder till ödesdigra konsekvenser. EFN bevakar de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen.

Coronakrisen

Vårbudget

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Sveriges ekonomi

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag för makro- och omvärldsintresserade. Vi vänder oss till er som vill veta mer av hur aktuella nyheter påverkar eller förväntas påverka ekonomin. Ni hittar djupgående analyser samt intervjuer och inslag som förklarar begrepp som inflation, moms och världshandel.

Makro och omvärld

Sedan mitten av nittiotalet har Sverige haft ett inflationsmål på 2 procent. Men vad baseras den siffran på och varför är det bra att flera länder har samma mål?

Det är Riksbankens uppgift att se till att inflationen hålls på en rimlig nivå men det finns konflikter mellan inflationen och andra finansiella mål.

Sedan nittiotalet har ekonomin och samhället ändrats och målet har ibland ifrågasatts. Men Annika Alexius, professor i nationalekonomi, förklarar varför ett mål ändå är att föredra.

”Inflationen är en variabel som politikerna sätter och det blir en inflation hur man än gör. Då kan man ju lika gärna försöka se till att det blir en bra inflation.”

Sedan mitten av nittiotalet har Sverige haft ett inflationsmål på 2 procent. Men vad baseras den siffran på och varför är det bra att flera länder har samma mål?Det är Riksbankens uppgift att se till att inflationen hålls på en rimlig nivå men det finns konflikter mellan inflationen och andra finansiella mål.Sedan nittiotalet har ekonomin och samhället ändrats och målet har ibland ifrågasatts. Men Annika Alexius, professor i nationalekonomi, förklarar varför ett mål ändå är att föredra.”Inflationen är en variabel som politikerna sätter och det blir en inflation hur man än gör. Då kan man ju lika gärna försöka se till att det blir en bra inflation.”

Annika Alexius

200128_Inflationsmalet.mp4

https://8472cd79c0aa9a51bc7dc4e49b8add39-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/ae/ae880c5f-00090107/901071580289859210.vtt

Varför behövs inflationsmålet?

Riksbanken

Inflationsmål

Snart börjar Pensionsmyndigheten att skicka ut årsbesked till alla pensionssparare i det klassiska orange kuvertet. För de som sparar i det statliga alternativet AP7 Såfa kan det bli dyster läsning, eftersom fonden backat för första gången på länge.

 

Korta fakta om pensionssystemet:

Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension.

Varje år avsätts 16 procent av din pensionsgrundande inkomst till inkomstpensionen, som är ett så kallat fördelningssystem. Det innebär att de avgifter som betalas in till systemet används till att finansiera pensioner till nuvarande pensionärer. Avgifterna som betalas in till dig bokförs dock som dina och utgör din pensionsbehållning.

Varje år avsätts 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst till premiepensionen. I premiepensionen kan du själv välja hur pengarna ska förvaltas genom att göra ett aktivt fondval. Om du inte gör ett val förvaltas pengarna av Sjunde AP-fonden i fonden AP7 Såfa.

Den pensionsgrundande inkomsten baseras på inkomster från arbete, socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.

Inkomsttaket för den pensionsgrundande inkomsten är 7,5 inkomstbasbelopp men eftersom den beräknas på inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften blir inkomsttaket i praktiken 8,07 procent.

Korta fakta om AP7 Såfa:

AP7 Såfa förvaltas av statliga Sjunde AP-fonden och består av två fonder.

AP7 Aktiefond är en global aktiefond. För sparare upp till 56 års ålder placeras hela premiepensionen i denna fond. Från 56 års ålder och upp trappas andelen i aktiefonden ned med 3 till 4 procent per år

AP7 Räntefond är en räntefond som placerar i räntebärande placeringar utfärdade i svenska kronor. Från och med 56 års ålder flyttas 3 till 4 procent av spararnas innehav i AP7 Såfa över till AP7 Räntefond.

 

Läs mer om pensionssystemet

Läs mer om AP7 Såfa

Snart börjar Pensionsmyndigheten att skicka ut årsbesked till alla pensionssparare i det klassiska orange kuvertet. För de som sparar i det statliga alternativet AP7 Såfa kan det bli dyster läsning, eftersom fonden backat för första gången på länge. Korta fakta om pensionssystemet:Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension.Varje år avsätts 16 procent av din pensionsgrundande inkomst till inkomstpensionen, som är ett så kallat fördelningssystem. Det innebär att de avgifter som betalas in till systemet används till att finansiera pensioner till nuvarande pensionärer. Avgifterna som betalas in till dig bokförs dock som dina och utgör din pensionsbehållning.Varje år avsätts 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst till premiepensionen. I premiepensionen kan du själv välja hur pengarna ska förvaltas genom att göra ett aktivt fondval. Om du inte gör ett val förvaltas pengarna av Sjunde AP-fonden i fonden AP7 Såfa.Den pensionsgrundande inkomsten baseras på inkomster från arbete, socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.Inkomsttaket för den pensionsgrundande inkomsten är 7,5 inkomstbasbelopp men eftersom den beräknas på inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften blir inkomsttaket i praktiken 8,07 procent.Korta fakta om AP7 Såfa:AP7 Såfa förvaltas av statliga Sjunde AP-fonden och består av två fonder.AP7 Aktiefond är en global aktiefond. För sparare upp till 56 års ålder placeras hela premiepensionen i denna fond. Från 56 års ålder och upp trappas andelen i aktiefonden ned med 3 till 4 procent per årAP7 Räntefond är en räntefond som placerar i räntebärande placeringar utfärdade i svenska kronor. Från och med 56 års ålder flyttas 3 till 4 procent av spararnas innehav i AP7 Såfa över till AP7 Räntefond. <a href="https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension">Läs mer om pensionssystemet</a><a href="https://www.ap7.se/vart-utbud/ap7-safa/">Läs mer om AP7 Såfa</a>

190122_orange_kuvert_V2.mp4

Trista besked för soffliggarna

Allmän pension

Program som EFN Marknad och EFN tipsar handlar om sparande och privatekonomi. Programmen ger dig kunskaper och tips som du har nytta av när du sparar i fonder och aktier.

Sparande

Pensionsmyndigheten

Här hittar du allt om pension: allmän pension, tjänstepension, pensionssparande, pensionsfonder, pensionssystem och så vidare.

Pension

Orange kuvertet

I samband med att nya regler för Pensionsmyndighetens fondtorg träder i kraft avregistreras 269 fonder från torget.

70 fondbolag har ansökt om medverkan på fondtorget med totalt 553 fonder.

Erik Fransson, chef på fondtorgsavdelningen på Pensionsmyndigheten, förklarar att syftet med lagen är att erbjuda ökad säkerhet för spararna och att oseriösa fonder ska försvinna.

Att de hårda kraven på fondbolagen skulle innebära att konkurrensen blir mindre håller inte Erik Fransson med om. Tvärtom menar han att konkurrensen ökar.

”Vi som upphandlare ställer hårdare krav på fondbolagen och på sås sätt ökar konkurrensen”, säger Erik Fransson.

De nya kraven är både kvantitativa krav, lämplighetskrav och krav på god sed.

I samband med att nya regler för Pensionsmyndighetens fondtorg träder i kraft avregistreras 269 fonder från torget.70 fondbolag har ansökt om medverkan på fondtorget med totalt 553 fonder.Erik Fransson, chef på fondtorgsavdelningen på Pensionsmyndigheten, förklarar att syftet med lagen är att erbjuda ökad säkerhet för spararna och att oseriösa fonder ska försvinna.Att de hårda kraven på fondbolagen skulle innebära att konkurrensen blir mindre håller inte Erik Fransson med om. Tvärtom menar han att konkurrensen ökar.”Vi som upphandlare ställer hårdare krav på fondbolagen och på sås sätt ökar konkurrensen”, säger Erik Fransson.De nya kraven är både kvantitativa krav, lämplighetskrav och krav på god sed.

190115_Premiepension.mp4

https://bacbc4f4a89ff94ba3cfdd1c1768e128-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/1d/1d1eee1c-00090107/901071547569697765.vtt

269 fonder försvinner – ökad konkurrens menar Pensionsmyndigheten

Premiepension

Daniel Barr tillträdde nyligen tjänsten som generaldirektör för Pensionsmyndigheten. De senaste årens turbulens är ett problem menar han.

”Internationellt sätt har vi ett väldigt bra och robust pensionssystem. Däremot har vi sett att det har drabbats lite av förtroendeproblem”, säger Daniel Barr.

Förtroendeproblemen har att göra med skandalerna runt Allra och Falcon Funds. En konsekvens av detta är att politikerna nu beslutat om att rensa upp på pensionstorget. Ett par hundra fonder försvinner nu vid årsskiftet. I nästa steg, som ligger några år framåt i tiden, ligger införandet av ett upphandlat fondtorg.

Ett annat förtroendeproblem, enligt Daniel Barr, är att den pension som betalas ut blir mindre i förhållande till lönen. En lösning på detta är att förlänga arbetslivet, vilket nu politikerna jobbar med.

Daniel Barr tillträdde nyligen tjänsten som generaldirektör för Pensionsmyndigheten. De senaste årens turbulens är ett problem menar han.”Internationellt sätt har vi ett väldigt bra och robust pensionssystem. Däremot har vi sett att det har drabbats lite av förtroendeproblem”, säger Daniel Barr.Förtroendeproblemen har att göra med skandalerna runt Allra och Falcon Funds. En konsekvens av detta är att politikerna nu beslutat om att rensa upp på pensionstorget. Ett par hundra fonder försvinner nu vid årsskiftet. I nästa steg, som ligger några år framåt i tiden, ligger införandet av ett upphandlat fondtorg.Ett annat förtroendeproblem, enligt Daniel Barr, är att den pension som betalas ut blir mindre i förhållande till lönen. En lösning på detta är att förlänga arbetslivet, vilket nu politikerna jobbar med.

181029_Pensionsmyndigheten.mp4

”Pensionssystemet har förtroendeproblem”

Hur ska Riksbanken anpassa sig till en digital värld där användandet av kontanter minskar drastiskt? Ett spår banken själva utreder är en e-krona. Vad som är tanken med detta diskuterar Katrine Marçal med vice riksbankschef Cecilia Skingsley.

Det Riksbanken utreder är inte att starta en kryptovaluta, såsom kryptovalutor definieras i dag berättar Cecilia Skingsley. En valuta ska vara värdebevarande och fungera som betalmedel.

”Kryptovalutor är en dålig form av pengar. Det är en form av tillgång”, säger hon.

Cecilia Skingsley fortsätter:

”Det centralbankerna erbjuder är riktiga pengar. Om människor väljer att använda kryptovalutor så är det ett fritt val. Men man ska förstå riskerna med det.”

Huruvida en eventuell e-krona skulle vara anonym är en fråga för politikerna menar Cecilia Skingsley.

Hur ska Riksbanken anpassa sig till en digital värld där användandet av kontanter minskar drastiskt? Ett spår banken själva utreder är en e-krona. Vad som är tanken med detta diskuterar Katrine Marçal med vice riksbankschef Cecilia Skingsley.Det Riksbanken utreder är inte att starta en kryptovaluta, såsom kryptovalutor definieras i dag berättar Cecilia Skingsley. En valuta ska vara värdebevarande och fungera som betalmedel.”Kryptovalutor är en dålig form av pengar. Det är en form av tillgång”, säger hon.Cecilia Skingsley fortsätter:”Det centralbankerna erbjuder är riktiga pengar. Om människor väljer att använda kryptovalutor så är det ett fritt val. Men man ska förstå riskerna med det.”Huruvida en eventuell e-krona skulle vara anonym är en fråga för politikerna menar Cecilia Skingsley.

Cecilia Skingsley

Katrine Marcal

180425_Marcal_Ekrona_v2.mp4

https://f4433be4a0626d507f4f9e3faef3bb43-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6f/6f0ab637-00090107/180425_Marcal_Ekrona_v2.xml

”Det centralbankerna erbjuder är riktiga pengar”

Tech

Politik är ett väldigt brett ämne. EFN fokuserar på den ekonomiska politiken.

Politik

Kryptovaluta

Debatt

EFN:s intervjuprogram som går på djupet i ekonomiska frågor. Katrine Marçal möter bland annat Nassim Taleb, Steve Eisman, Kenneth Rogoff, Magdalena Andersson och Anna Kinberg Batra.

EFN Möter

E-krona

Att nyföretagandet minskar, om än från en hög nivå, är bekymrande menar SKL:s ordförande Lena Micko.

”Vi behöver nya idéer och fler företag som växer. Det är grunden för jobben och för tillväxt och välfärd i vårt land”, säger Lena Micko.

Att se till att nyföretagandet tar fart igen är ett gemensamt ansvar för det offentliga och det privata menar Micko.

Att nyföretagandet minskar, om än från en hög nivå, är bekymrande menar SKL:s ordförande Lena Micko.”Vi behöver nya idéer och fler företag som växer. Det är grunden för jobben och för tillväxt och välfärd i vårt land”, säger Lena Micko.Att se till att nyföretagandet tar fart igen är ett gemensamt ansvar för det offentliga och det privata menar Micko.

180709_ALMEDALEN_PETRA_SKL

Så vill SKL bidra till fler nya företag

Almedalen

Den svenska Riksbankens investeringar kan bidra till att stjälpa Parisavtalet. Banken saknar hållbarhetsdirektiv.

Den svenska valutareserven består till största delen av statsobligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet. Störst är USA, men närmare fem procent utgörs av obligationer utgivna i australiensiska dollar.

Detta är något som ogillas av Ulf Erlandsson, som är investeringschef på den hållbara fonden Glacier Impact.

”Vi tycker inte att man borde investera i Australien och därmed hjälpa till med att finansiera kolgruvor”, säger Ulf Erlandsson.

Australien har stora kolreserver och Erlandsson är kritisk till hur landet utnyttjar dessa. Den svenska centralbankens köp av obligationer blir ett indirekt stöd till exploateringen av kolreserverna.

På den svenska Riksbanken är man oförstående inför kritiken.

”Vi går inte in och tittar på enskilda investeringar när vi köper en statsobligation”, säger Heidi Elmér, chef för avdelningen för marknader på Riksbanken.

Riksbanken har i dag inga skriftliga hållbarhetsdirektiv när det gäller investeringarna i valutareserven. 



Den svenska Riksbankens investeringar kan bidra till att stjälpa Parisavtalet. Banken saknar hållbarhetsdirektiv.Den svenska valutareserven består till största delen av statsobligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet. Störst är USA, men närmare fem procent utgörs av obligationer utgivna i australiensiska dollar.Detta är något som ogillas av Ulf Erlandsson, som är investeringschef på den hållbara fonden Glacier Impact.”Vi tycker inte att man borde investera i Australien och därmed hjälpa till med att finansiera kolgruvor”, säger Ulf Erlandsson.Australien har stora kolreserver och Erlandsson är kritisk till hur landet utnyttjar dessa. Den svenska centralbankens köp av obligationer blir ett indirekt stöd till exploateringen av kolreserverna.På den svenska Riksbanken är man oförstående inför kritiken.”Vi går inte in och tittar på enskilda investeringar när vi köper en statsobligation”, säger Heidi Elmér, chef för avdelningen för marknader på Riksbanken.Riksbanken har i dag inga skriftliga hållbarhetsdirektiv när det gäller investeringarna i valutareserven.

Heidi Elmér

180416_Riksbankens_hallbarhetsmal_v4

https://36b6ab4da6a35eb866755f1fee12cd44-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/A6/A6E52DF0/180416_Riksbankens_hallbarhetsmal_v3.sv-SE.xml

Riksbanken investerar miljöfarligt

Statsobligationer

Här hittar du tv-inslag om bland annat hållbarhet, miljö och hållbara fonder.

Hållbarhet

Börs och finans

Australien

Valutareserv

Här hittar du allt om råvaror som olja, guld, stål, koppar, zink, tenn, silver, jordbruksprodukter samt om råvarubolag.

Råvaror och energi

Thedéen vill ha större befogenheter

Hushållens skulder ökar dubbelt så fort som inkomsterna, det skriver Finansinspektionen i sin rapport om den finansiella stabiliteten.

Med anledning av detta vill generaldirektör Erik Thedéen att myndigheten ska få befogenhet att utfärda åtgärder om ökningen skulle fortsätta, något de saknar i dagsläget.

Hushållens skulder ökar dubbelt så fort som inkomsterna, det skriver Finansinspektionen i sin rapport om den finansiella stabiliteten.Med anledning av detta vill generaldirektör Erik Thedéen att myndigheten ska få befogenhet att utfärda åtgärder om ökningen skulle fortsätta, något de saknar i dagsläget.

Erik Thedéen

INS_151201_ERIK_THEDEEN_WEB_2

Inslag och intervjuer om räntor på sparande, lån, krediter och bolån.

Bolån och räntor

Finansinspektionen

Nyheter, fördjupning och tips inom privatekonomiska frågor såsom sparande, lån, fonder, aktier, skatter och deklaration.

Thedéen vill ha större befogenheter

Relaterade ämnen

Personer

Erik Thedéen

Följ oss på sociala medier