Ränterysaren inför valet i USA
Den kanske enskilt viktigaste faktorn för USA-börsen, och därmed också de globala börserna, är den amerikanska långräntan. För att inte tala om hur den påverkar övriga räntor världen över förstås. Den har stigit under oktober i takt med att USA-valet närmar sig.
I och med att sannolikheten för en ”red sweep”, alltså att republikanerna vinner majoritet i både kongressen och senaten, ökat har räntan stigit. Uppgången beror främst på att marknaden prisar in ökade tullar som leder till stigande priser och därmed högre inflation – och som en följd stigande räntor och en starkare dollar.
Räntan stiger på ökad sannolikhet för Trumpseger
Men det är en sak att säga något och en sak att genomföra den. Det gäller inte minst amerikanska presidenter. Oavsett om nästa president heter Harris eller Trump i efternamn kommer det i alla fall sannolikt inte bli några åtstramningar i statsbudgeten att tala om. Däremot ska man komma ihåg att Donald Trump höll vad han lovade när det kom till att gå ur handelsavtal förra gången han blev vald.
Marknaden förväntar sig också en mer expansiv finanspolitik från ett republikanskt styre än ett demokratiskt. Som ni kanske minns så införde Donald Trump ofinansierade skattesänkningar när han vann valet senast. Man ska dock ha med sig att så behöver inte bli fallet – det kan lika gärna bli mer stimulanser med demokratiskt styre.
En annan faktor, som kan addera osäkerhet på marginalen är inställningen till institutionernas självständighet. Donald Trump har tidigare visat att han har utmanat Feds oberoende och att han vill påverka penningpolitiken. Även det skulle kunna spä på oron på räntemarknaden på marginalen.
Gigantisk statsskuld – funkar för att det är USA
USA:s statsskuld är på nära 36 tusen miljarder dollar, eller 36 biljoner om du så vill. För att sätta det i relation kan nämnas att Sverige, som har en låg statsskuld, har en skuld per capita på 98 100 kronor, medan amerikanarna har en statsskuld om 106 140 dollar per invånare, alltså 1 130 miljoner kronor.
Men så har landet också en särställning som den ledande ekonomin i världen. För den sakens skull finns såklart även en gräns för hur skuldsatt USA kan bli utan att det får marknaderna att bli oroliga, eller åtminstone lyfta på ögonbrynen. Det är inget som antagligen kommer att ske i närtid, men det finns ju där och räntekostnaderna som den amerikanska staten måste betala är betydande.
Och det finns frågetecken kring hur USA hanterar obalanser i landets välfärdssystem och farhågor för att det inte finns någon inbyggd broms i systemet. Och når man en punkt där marknaden tappar förtroendet, då är särställningen som ledande gigantisk ekonomi snarare en riskfaktor i stället för en trygghet. En särskilt mycket mindre statsskuld lär det i alla fall inte bli, oavsett valresultat.
