Skön start för SCB:s nya blixtestimat
Inflationen fortsätter som väntat att minska och ger Riksbanken arbetsro. Det nya blixtestimatet från SCB fick en lugn start.
KPIF var i september 1,1 procent, vilket innebär att den sjönk en tiondels procentenhet från i augusti. Det var i linje med vad marknaden väntat sig. KPIF exklusive energi var däremot något högre än väntat, men 2 procent i stället för 1,9 innebär innebär inte att förutsättningarna för penningpolitiken ändras på något vis. Det var också i princip i linje vad Riksbankens trott.
Siffran ändrar inte förväntningarna på Riksbanken
Att siffrorna kom in som väntat innebär att förväntningarna på Riksbanken inte heller lär skifta nämnvärt. Att inflationen går åt rätt håll ger dem också möjlighet att i lugn och ro i stället fokusera på andra data, till exempel hur konsumenten mår eller hur sysselsättningen utvecklas.
I dagsläget är det ungefär en 50-procentig sannolikhet för en 50-punktershöjning framöver, men en två 25-punkterssänkningar fördelade över de två möten som är kvar i år verkar alltmer troligt, givet att det inte kommer en rejäl besvikelse de kommande veckorna, till exempel i form av en BNP-kalldusch eller signaler om oväntat svag konsumtion.
Från och med i år har Riksbanken åtta penningpolitiska möten per år istället för fem. Det gör att direktionen har möjlighet att sprida ut beskeden mer över året, en chans de lär ta istället för att riskera att gå för fort fram. Det är mindre än en och en halv månad mellan årets två sista möten. Riksbanken hinner alltså precis inte få nästa snabb-KPI innan det nästa i november.
Första gången med blixt-PMI
Det var första gången som SCB publicerade ett snabbestimat för inflationen. Närmare bestämt måtten KPI, KPIF och KPIF exklusive energi. Det sker fem arbetsdagar före den ordinarie publiceringen.
SCB menar att den preliminära datan kommer att avvika som mest en hundradels procentenhet från den definitiva siffran som kommer 15 oktober. Euroländerna publicerar redan preliminära inflationssiffror och i likhet med dem kommer de svenska snabbsiffrorna inte avslöja vad det är som driver inflationen. I euroländerna publiceras siffrorna två veckor före.
En avvikande siffra kan skapa osäkerhet
Det har framförts kritik om att ett inflationsmått som avviker från förväntan kan komma att skapa mer osäkerhet jämfört med att vänta till den ordinarie, eftersom man då inte förrän fem dagar efter kommer att kunna förstå ifall det var en enskild varugrupp som stökade till det just den månaden eller en bred oväntad uppgång. På det sättet kan man tycka att morgonens uteblivna dramatik innebar en skön start för SCB:s nya snabbsiffra.
Motsvarande snabba BNP-siffra har kritiserats från flera håll för att avvika mycket från den definitiva, men det ska tilläggas att KPI beräknas utifrån mer exakta data.
Det handlar förstås om en avvägning mellan snabbhet och kvalitet. I euroländerna är avvikelsen så liten att finansmarknaden knappt lägger någon vikt vid den slutgiltiga siffran. Därför ska vi nog mest vara glada för våra nya blixtestimat.
