Sparekonomen om nya förslaget om amortering

En kommitté ledd av ekonomiprofessor Peter Englund har sedan våren 2023 haft i uppdrag att utreda vad man kan göra i ett bredare perspektiv för låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder. Det har bland annat inneburit att kommittén har sett över Finansinspektionens regler om bolånetak och amorteringskrav.

Enligt DN pekar nu allt på att när utredningen presenteras på måndag så kommer kommittén att föreslå att det skärpta amorteringskravet ska slopas och att bolånetaket ska höjas från 85 procent till 90 procent. Om bolånetaket höjs innebär det att låntagare kommer kunna finansiera sina bostadsköp med bolån upp till 90 procent.

Amorteringskravet reglerar hur mycket bolåntagare måste amortera utifrån lånets storlek i relation till bostadens värde. Om lånet överstiger 70 procent av värdet krävs 2 procent amortering per år. Lån mellan 50-70 procent innebär en amortering på minst 1 procent, medan lån under 50 procent har ett krav på 0 procent. Det skärpta amorteringskravet, som infördes 2018, gäller hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, vilket höjer amorteringstakten med 1 procentenhet i varje kategori.

Förslaget kommet inte påverka så många fler

Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, lyfter en rapport från SBAB. Enligt rapporten har endast 6 procent av bolånetagarna lån som överstiger 85 procent av bostadens värde. Detta innebär att den föreslagna förändringen i amorteringskravet inte kommer att påverka majoriteten av nuvarande bolåntagare – men kan underlätta för nya köpare på marknaden.

Nya låntagare, framför allt i gruppen unga, har länge haft det svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det på grund av att de inte besitter tillräckligt med kapital att lägga in i en kontantinsats på 15 procent i enlighet med bolånetaket. Men unga berörs också oftare av både det skärpta amorteringskravet, såväl som det ordinarie amorteringskravet.

– Många unga behöver belåna sig mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, just för att de har lägre inkomst. Så jag tror att det här kommer vara väldigt bra för unga som ska in på bostadsmarknaden, säger Sahlberg.

Vidare påpekar hon att det skärpta amorteringskravet, som infördes 2018, var en åtgärd för att motverka överbelåning under en period av låga räntor och hög belåning. Nu, med högre räntor och ett mer osäkert ekonomiskt läge, anser hon att det är nödvändigt att se över dessa regler för att underlätta för nya låntagare.

– Idag betalar många 5 procent i ränta och dessutom har de här belåningsgraderna. Nu märker man att folk har svårt att ta bolån och då måste man backa. Det är lite fram och tillbaka att anpassa efter vad som händer på marknaden, säger Sahlberg.

"Vi har väldigt lite stöd"

Det finns dock motstånd mot att slopa det skärpta amorteringskravet. Riksbanken och Finansinspektionen har uttryckt farhågor kring att en sådan åtgärd skulle kunna leda till en ny överbelåning i samhället. Sahlberg instämmer i att det är viktigt att lyssna på institutionerna, men hon menar att det också behövs nya initiativ för att stödja unga på bostadsmarknaden.

– Från de styrande har vi ju för dåligt med andra initiativ som ska göra det enklare för unga att komma in på marknaden. Vi har inte en speciellt bra hyresmarknad och vi har inga "första köpet"-lån. Vi har väldigt lite stöd. Så det här tror jag skulle vara bra för att hjälpa till.

Riskerna överdrivs i diskussionerna

Men vad skulle förslaget ha för innebörd för marknaden i större drag? Sahlberg tror att det är möjligt att vi kommer att se en uppsving i bostadsmarknaden om förändringarna genomförs. Däremot menar hon att förändringarna inte nödvändigtvis kommer att driva upp priserna dramatiskt. Istället handlar det om att fler unga kan komma in på marknaden.

Vad finns det för nedsidor?

– Det finns alltid en risk när fler kan komma in på bostadsmarknaden och låna mycket pengar, men jag tycker det överdrivs i diskussionerna, säger Sahlgren.

Det finns en oro för att om priserna sjunker, kan låntagare som köper med hög belåning hamna i svårigheter. Sahlberg betonar att det är viktigt att behålla en viss försiktighet:

– Om man köper en bostad för 90 procent av värdet och priserna sjunker med 15 procent, sitter man plötsligt med ett lån som är större än vad bostaden är värd.

Kan en ny kollaps på grund av överbelåningar – likt det som hände 2008 – ske?

– Nej det finns ingen risk för det, vi har ju fortfarande striktare amorteringskrav än vad vi hade 2008. Dessutom har vi högre räntor nu, än vi hade förut. Så jag tror det här är ett bra mellanting.

Enligt Sahlgren har 60 procent av svenska hushåll inget bolån alls. Medianlånet för de som har lån är 1,3 miljoner. Det är endast 14 procent av alla hushåll som har bolån som överstiger 2 miljoner kronor.

– Även om vi är ett land som har mycket bolån så har vi också stora värden i våra bostäder för de är värda mycket.