EFN Ekonomikanalens material för dig som ska köpa, sälja eller renovera bostad hittar du här. Inslag och program som tar upp frågor som bostadspriser, bolån, räntor, budgivningar, pantbrev och lagfart.

Efterfrågan på att flytta har varit stark under pandemin och bostadspriserna har ökat rejält. Men vad händer framöver och vad är viktigt att hålla koll på? Handelsbankens makroekonom Helena Bornevall berättar om sina framtidsutsikter.

Bornevall tror på en avmattning i prisrusningen i höst, men också att det finns utrymme för ytterligare ökningar under 2022. Det beror bland annat på det låga ränteläget och den stora efterfrågan.

På några års sikt oroar höjda räntor och en förändrad befolkningstillväxt. 

Reporter: Petra Bergman

Efterfrågan på att flytta har varit stark under pandemin och bostadspriserna har ökat rejält. Men vad händer framöver och vad är viktigt att hålla koll på? Handelsbankens makroekonom Helena Bornevall berättar om sina framtidsutsikter.Bornevall tror på en avmattning i prisrusningen i höst, men också att det finns utrymme för ytterligare ökningar under 2022. Det beror bland annat på det låga ränteläget och den stora efterfrågan.På några års sikt oroar höjda räntor och en förändrad befolkningstillväxt. Reporter: Petra Bergman

BOI_HT21_005_bornevall.mp4

https://e6371c471bca8f964cf640b0f1fde3a4-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/36/3689f0ec-00090107/BOI_HT21_005_bornevall.srt

https://0c4fd416244d8e66b2791706d5e16991-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/36/3689f0ec-00090107/901071631865547349.vtt

Normalisering på bostadsmarknaden i höst

Boendeekonomi

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Helena Bornevall

Bostadspriser

Sverige riskerar att få cementbrist och det skulle bland annat kunna slå mot husbyggandet. Men hur står sig betong mot trä som byggmaterial? Professorerna Magnus Wålinder och Johan Silfwerbrand vid KTH argumenterar för varsitt material.

Professor Johan Silfwerbrands favoritbyggnad är Pantheon i Rom, som byggdes i betong för omkring 2 000 år sedan. Han gillar bland annat materialets formbarhet och ljudisolerande egenskaper. Dessutom är det obrännbart. 

Den främsta nackdelen är de höga koldioxidutsläppen, som också blir den stora utmaningen framöver. Det krävs åtgärder som att fånga in koldioxiden i framtiden. 

När det kommer till trä tror många att beständigheten är en av de främsta nackdelarna, men det vill inte professor Magnus Wålinder hålla med om. I Norge finns stavkyrkor i trä som är över 1 000 år gamla. Däremot kan variabiliteten utgöra problem för ingenjörer och det kräver en större marginal. 

På träets sida står det låga kolfotavtrycket. Dessutom går det att prefabricera trä på ett sätt som gör själva byggtiden kortare. Att bygga mer i trä framöver är ett effektivt sätt att motverka klimatkrisen, enligt Wålinder.

Redaktör: Petra Bergman



Sverige riskerar att få cementbrist och det skulle bland annat kunna slå mot husbyggandet. Men hur står sig betong mot trä som byggmaterial? Professorerna Magnus Wålinder och Johan Silfwerbrand vid KTH argumenterar för varsitt material.Professor Johan Silfwerbrands favoritbyggnad är Pantheon i Rom, som byggdes i betong för omkring 2 000 år sedan. Han gillar bland annat materialets formbarhet och ljudisolerande egenskaper. Dessutom är det obrännbart. Den främsta nackdelen är de höga koldioxidutsläppen, som också blir den stora utmaningen framöver. Det krävs åtgärder som att fånga in koldioxiden i framtiden. När det kommer till trä tror många att beständigheten är en av de främsta nackdelarna, men det vill inte professor Magnus Wålinder hålla med om. I Norge finns stavkyrkor i trä som är över 1 000 år gamla. Däremot kan variabiliteten utgöra problem för ingenjörer och det kräver en större marginal. På träets sida står det låga kolfotavtrycket. Dessutom går det att prefabricera trä på ett sätt som gör själva byggtiden kortare. Att bygga mer i trä framöver är ett effektivt sätt att motverka klimatkrisen, enligt Wålinder.Redaktör: Petra Bergman

BOI_HT21_004_trahus_vs_betonghus.mp4

https://a6f26a43675328a050ed509d67318321-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/87/87244b6b-00090107/BOI_HT21_004_trahus_vs_betonghus.srt

https://5184a73c89e5b3f9f132843ee3be3ad0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/87/87244b6b-00090107/901071631711045874.vtt

Den stora materialmatchen - betong mot trä

Magnus Wålinder

Skog

Johan Silfwerbrand

De flesta bolån betalas tillbaka med hjälp av rak amortering. Det innebär att du amorterar lika mycket vid varje betalningstillfälle, medan räntebeloppet sjunker i takt med skulden. EFN berättar mer. 

De flesta bolån betalas tillbaka med hjälp av rak amortering. Det innebär att du amorterar lika mycket vid varje betalningstillfälle, medan räntebeloppet sjunker i takt med skulden. EFN berättar mer.

SFD_HT21_004_rak_amortering.mp4

Så fungerar rak amortering

Snabba förklaringar av ekonomiska begrepp och ord. 

Så fungerar det

Bolån

Amortera

Välkommen till Skolornas EFN! Här hittar du utbildande material som är fritt att använda i undervisningen. 

EFN Ekonomikanalen är ett helägt dotterbolag till Handelsbanken som bedriver oberoende journalistik inom ekonomi. Allt material är reklamfritt, gratis och har svensk text och/eller transkription. 

Skolornas EFN

Kunskapsbanken

Hur är det egentligen med rökning, grillning och hög musik i flerbostadshus? Det vet Ulrika Blomqvist, som är vd och jurist på Bostadsrätterna.

Hon har tre tips till dig som har störiga grannar:

1. Knacka på

2. Ta kontakt med styrelsen

3. För en störningsdagbok

Om grannen fortfarande inte håller sig till reglerna kan domstolsprövning och uppsägning av bostadsrätten bli aktuellt.

Redaktör: Petra Bergman

Hur är det egentligen med rökning, grillning och hög musik i flerbostadshus? Det vet Ulrika Blomqvist, som är vd och jurist på Bostadsrätterna.Hon har tre tips till dig som har störiga grannar:1. Knacka på2. Ta kontakt med styrelsen3. För en störningsdagbokOm grannen fortfarande inte håller sig till reglerna kan domstolsprövning och uppsägning av bostadsrätten bli aktuellt.Redaktör: Petra Bergman

BOI_HT21_003_storande_grannar_v2_MED_svanar.mp4

https://69e22ece0a58d9c7290342544c25ad1a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/95/95fef0cc-00090107/BOI_HT21_003_storande_grannar_v2_MED_svanar.srt

https://e788204620fcff192270be4b644730ff-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/95/95fef0cc-00090107/901071631002150607.vtt

Tips till dig med störiga grannar

Bostadsrätter

Ulrika Blomqvist

Elpriserna fortsätter stiga och prognoser pekar på att det kommer svänga alltmer och oftare i framtiden. Men det är inget Jens Johansson i Sigtuna behöver oroa sig för. Han bor nämligen i ett nästintill självförsörjande hus.

Jens Johansson beskriver husets konstruktion som en termos. Det är gjort i frigolit och glasfiber. Med fyrglasfönster minskas värmeläckaget optimalt.

En 2,5 meter djup damm renar allt avloppsvatten med mikroorganismer. 

Huset har totalt 68 solpaneler fördelat på tak och staket. Vilket ger ett ansenligt överskott av energi per år. 

Som enda värmekälla används en fläktkonvektor. Det är en vattenburen radiator med fläkt som sprider värme i huset. Den fungerar extra bra i och med den öppna planlösningen och täta isoleringen.

Från en kontrollpanel styrs lampor och temperatur. Dessutom visar den hur mycket el som används och produceras samt status på batteriet som är placerat i garaget.

Jens Johansson är mest stolt över helheten: ”Det är energisnålt, förnybart och bekvämt – och snyggt tycker jag också.”
 

Reporter: Petra Bergman

Elpriserna fortsätter stiga och prognoser pekar på att det kommer svänga alltmer och oftare i framtiden. Men det är inget Jens Johansson i Sigtuna behöver oroa sig för. Han bor nämligen i ett nästintill självförsörjande hus.Jens Johansson beskriver husets konstruktion som en termos. Det är gjort i frigolit och glasfiber. Med fyrglasfönster minskas värmeläckaget optimalt.En 2,5 meter djup damm renar allt avloppsvatten med mikroorganismer. Huset har totalt 68 solpaneler fördelat på tak och staket. Vilket ger ett ansenligt överskott av energi per år. Som enda värmekälla används en fläktkonvektor. Det är en vattenburen radiator med fläkt som sprider värme i huset. Den fungerar extra bra i och med den öppna planlösningen och täta isoleringen.Från en kontrollpanel styrs lampor och temperatur. Dessutom visar den hur mycket el som används och produceras samt status på batteriet som är placerat i garaget.Jens Johansson är mest stolt över helheten: ”Det är energisnålt, förnybart och bekvämt – och snyggt tycker jag också.”
 Reporter: Petra Bergman

BOI_VT21_000_Hus_utan_sladd_v4.mp4

https://f672ebca700c6d0241515cab16553195-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/72/723acb94-00090107/BOI_VT21_000_Hus_utan_sladd_v3.srt

https://ff675bc6bbbd76609822d3c4617b44af-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/72/723acb94-00090107/901071630570058112.vtt

Ett hus som faktiskt kan tjäna pengar

Solceller

Jens Johansson

Boende

Här hittar du tv-inslag om bland annat hållbarhet, miljö och hållbara fonder.

Hållbarhet

Nu återinförs amorteringskravet för de som har stora bolån i förhållande till bostadens marknadsvärde eller i förhållande till sina inkomster.

Amorteringskravet pausades våren 2020 för att underlätta för låntagare som drabbats ekonomiskt av pandemin.

Detta gäller:

Bolån på över 70 procent av bostadens marknadsvärde ska amorteras med två procent per år. 

Bolån på mellan 50 och 70 procent av bostadens värde ska amorteras med en procent per år.

Dessa krav gäller bolån tagna från och med juni 2016.

Om ett hushåll har lånat mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst ska ytterligare en procent amorteras utöver ovanstående. Det vill säga amorteringskravet ligger på tre respektive två procent.

Räkneexempel:

Andres som tjänar 350 000 kr per år före skatt köper en lägenhet 2 000 000 kr och lånar 1 700 000 kr. 

Lånet är på 85 procent av marknadsvärdet (1 700 000/2 000 000) vilket innebär att Andres amortera två procent av 1 700 000 kr varje år, det vill säga 34 000 kr per år eller 2 833 kr per månad.

Lånet är större än 4,5 gånger årsinkomsten (350 000 x 4,5 = 1 575 000) vilket innebär att ytterligare en procent per år ska amorteras, det vill säga 17 000 per år eller 1 417 kr per månad.

Totalt behöver Andres amortera 51 000 kr per år vilket innebär 4 250 kr per månad.

Nu återinförs amorteringskravet för de som har stora bolån i förhållande till bostadens marknadsvärde eller i förhållande till sina inkomster.Amorteringskravet pausades våren 2020 för att underlätta för låntagare som drabbats ekonomiskt av pandemin.Detta gäller:Bolån på över 70 procent av bostadens marknadsvärde ska amorteras med två procent per år. Bolån på mellan 50 och 70 procent av bostadens värde ska amorteras med en procent per år.Dessa krav gäller bolån tagna från och med juni 2016.Om ett hushåll har lånat mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst ska ytterligare en procent amorteras utöver ovanstående. Det vill säga amorteringskravet ligger på tre respektive två procent.Räkneexempel:Andres som tjänar 350 000 kr per år före skatt köper en lägenhet 2 000 000 kr och lånar 1 700 000 kr. Lånet är på 85 procent av marknadsvärdet (1 700 000/2 000 000) vilket innebär att Andres amortera två procent av 1 700 000 kr varje år, det vill säga 34 000 kr per år eller 2 833 kr per månad.Lånet är större än 4,5 gånger årsinkomsten (350 000 x 4,5 = 1 575 000) vilket innebär att ytterligare en procent per år ska amorteras, det vill säga 17 000 per år eller 1 417 kr per månad.Totalt behöver Andres amortera 51 000 kr per år vilket innebär 4 250 kr per månad.

DEI_HT21_004_amorteringskrav.mp4

Så fungerar amorteringskravet

Amorteringskrav

Går det att förlänga sommaren utan en utlandsresa eller inglasad balkong? Ja! Gör som bostadsrättsföreningen Härden 109 i Stockholm. De gjorde om en ful och tråkig innergård till en naturlig samlingsplats för husets medlemmar.

EFN har träffat Jeanette Westersten och Sofia Engdahl som berättar om hur planerna för att bygga ett orangeri på gården växte fram och om hur de vill utveckla det ännu mer.

Går det att förlänga sommaren utan en utlandsresa eller inglasad balkong? Ja! Gör som bostadsrättsföreningen Härden 109 i Stockholm. De gjorde om en ful och tråkig innergård till en naturlig samlingsplats för husets medlemmar.EFN har träffat Jeanette Westersten och Sofia Engdahl som berättar om hur planerna för att bygga ett orangeri på gården växte fram och om hur de vill utveckla det ännu mer.

BOI_HT21_00_Orangeri_v4.mp4

https://0b4a833298e0989ff6904987715ae886-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/2f/2fccf011-00090107/BOI_HT21_00_Orangeri_v3.sv_SE.srt

https://00850cf4460a5da110bc180e11e3e278-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/2f/2fccf011-00090107/901071630573724553.vtt

De byggde en oas mitt i staden

Bostadsmarknaden i Sverige har varit glödhet länge. Vart den tar vägen nu är branschkännare som EFN pratat med lite oense om.

Ester Sundin Hemström, vd på Mäklarhuset i Härnösand och ordförande för Mäklarsamfundets Norrlandskrets, är övertygad om att priserna i hennes region fortsätter uppåt. För detta talar bland annat hur folks arbetsvanor påverkats av pandemin och det låga ränteläget.

Historiskt har temperaturen på bostadsmarknaden ofta kylts av under sommarmånaderna när aktiviteten går ned. Så var det inte i fjol. Hur det kommer att bli i år är svårt att sia om säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik.  

”Det är svårt att prata om när kurvan viker. Men efter så här långa prisuppgångar som vi har haft ska den dämpas. Det finns ingen rimlighet i att detta pågår hur länge som helst”, säger Per-Arne Sandegren.

Reporter: Petra Bergman

Bostadsmarknaden i Sverige har varit glödhet länge. Vart den tar vägen nu är branschkännare som EFN pratat med lite oense om.Ester Sundin Hemström, vd på Mäklarhuset i Härnösand och ordförande för Mäklarsamfundets Norrlandskrets, är övertygad om att priserna i hennes region fortsätter uppåt. För detta talar bland annat hur folks arbetsvanor påverkats av pandemin och det låga ränteläget.Historiskt har temperaturen på bostadsmarknaden ofta kylts av under sommarmånaderna när aktiviteten går ned. Så var det inte i fjol. Hur det kommer att bli i år är svårt att sia om säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik. ”Det är svårt att prata om när kurvan viker. Men efter så här långa prisuppgångar som vi har haft ska den dämpas. Det finns ingen rimlighet i att detta pågår hur länge som helst”, säger Per-Arne Sandegren.Reporter: Petra Bergman

BOI_VT21_018_bostadsmarknaden_i_sommar.mp4

https://dc702419267d1f06bfc9f75e09196172-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/08/08558cfc-00090107/BOI_VT21_018_bostadsmarknaden_i_sommar.srt

https://52a6715829f4612c1dd3e21479cc2a50-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/08/08558cfc-00090107/901071624522638202.vtt

Ännu en het bostadssommar, eller…

Per-Arne Sandegren

Sugen på att bygga däck vid den nya poolen? Kanske en ny altan eller rentav en brygga? Det kan bli både krångligt och dyrt, eftersom de låga lagernivåerna har fått träpriset att skjuta i höjden. 

Marknadsanalytikern Christian Nielsen från Skogsindustrierna och Lars Henriksson, senior strateg på Handelsbanken berättar om läget. 

Sugen på att bygga däck vid den nya poolen? Kanske en ny altan eller rentav en brygga? Det kan bli både krångligt och dyrt, eftersom de låga lagernivåerna har fått träpriset att skjuta i höjden. 

Marknadsanalytikern Christian Nielsen från Skogsindustrierna och Lars Henriksson, senior strateg på Handelsbanken berättar om läget.

BOI_VT21_017_Trapriser.mp4

https://e2b2ec66029d94b88dce4465d7e3b346-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/78/781c444b-00090107/BOI_VT21_017_Trapriser.srt

https://9fccb6c1c9c14d62f564aceda867ae28-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/78/781c444b-00090107/901071623923044869.vtt

Sommarbygget i fara – träbrist trots rekordproduktion

Råvaror

Marknadshyror rör upp känslor på många fronter. Om det skulle införas skulle det kunna få stora konsekvenser.

Att införa marknadshyror fullt ut är inget som finns på den politiska agendan i dag. Däremot finns det förslag om fri hyressättning för nyproducerade lägenheter. 

I dag är hyresmarknaden reglerad och styrs av bruksvärdessystemet. Detta innebär att likvärdiga lägenheter, efter en rad parametrar, ska ha likvärdig hyra. 

Hyran sätts sedan oftast genom en central förhandling mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. 

Marknadshyror rör upp känslor på många fronter. Om det skulle införas skulle det kunna få stora konsekvenser.Att införa marknadshyror fullt ut är inget som finns på den politiska agendan i dag. Däremot finns det förslag om fri hyressättning för nyproducerade lägenheter. I dag är hyresmarknaden reglerad och styrs av bruksvärdessystemet. Detta innebär att likvärdiga lägenheter, efter en rad parametrar, ska ha likvärdig hyra. Hyran sätts sedan oftast genom en central förhandling mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna.

Boendeekonomi

EFN - Ekonomikanalen

EFN:s fokusområden

Kontakta oss