Varningssignalerna innan panikstoppet
Panikstoppet och kostnaderna kopplade till vårdsystemet Millennium och leverantören Oracle skakar Västra Götalands sjukvård. Men det fanns varningssignaler om företaget och beskyllningar om oegentligheter vid en tidigare upphandling. Polismyndigheten skrotade en liknande plattform 2014, för att stoppa miljardrullningen.
Den 12 november 2024 infördes Millennium, ett nytt vårdinformationssystem för journaldokumentation, i delar av Västra Götaland. Men omedelbart uppstod teknikproblem som bedömdes hota patientsäkerheten. Efter massiva protester från personalen pausades implementeringen tre dagar senare. Samtidigt återaktiverades det gamla systemet och kombinerades med journalföring med papper och penna.
EFN har tidigare rapporterat om att Millenniumprojektet, som kostade 5,5 miljarder, inte är unikt. Ett annat exempel är numera nedlagda Skolplattformen som Stockholms stad satsade 1,2 miljarder på. En orsak till haverierna som anges är inkompetens i samband med upphandlingarna.
Ytterligare ett exempel på högprofilerade it-projekt som skrotats på ett tidigt stadium är Pust (Siebel) som utvecklades till polisen av den amerikanska it-jätten Oracle. Det är samma företag som nu är i blåsväder efter att via sin sjukvårdsenhet, Cerner, ha tillhandhållit Millennium till sjukvården i Västra Götaland.
Heltäckande system för ärendehantering
Ursprungligen var det rikspolischefen Bengt Svensson som initierade beslutet att införa ett heltäckande system för ärendehantering baserat på en ny teknisk plattform. Meningen var att poliserna skulle kunna avrapportera, ta upp anmälningar på fältet och kontrollera registreringsnummer med en och samma enhet i ett system.
Polisen började på egen hand ta fram en plattform, men valde sedan att köpa in ett standardsystem från Oracle som enligt företaget skulle passa polisens behov.
Under arbetets gång noterade jag att det fanns en hel del kopplingar mellan Oracle och tjänstemän inom polisen. Det handlade om att man bjöds på olika saker, det fanns starka band.
Förhoppningen var att de anställdas effektivitet skulle förbättras avsevärt, men resultatet blev det motsatta och kritiken var massiv. Poliser vittnade om att en avrapportering som tidigare tog 15 till 20 minuter kunde ta fyra till fem timmar i det nya systemet. I Stockholmspolisens fackliga tidning, Blåljus, presenterades en uträkning som landade i att de oförutsedda samhällskostnaderna för Pust skulle uppgå till 10 miljarder. Utgångspunkten var att arbetstidsförlusten skulle bli 20 miljoner timmar för landets poliser under systemets uppskattade livslängd.
Dömdes ut: ”Avvecklas fortast möjligt”
I en promemoria, som presenterades i februari 2014 med dåvarande Rikspolisstyrelsen som avsändare, analyserades Pust – och dömdes ut. I första meningen fastslås att systemet ”måste avvecklas fortast möjligt”.
Därefter konstaterades att det ”är viktigt att budskapet om en avveckling av PUST/Siebel kommuniceras på ett tydligt sätt så att budskapet inte kan misstolkas”.
Författaren till promemorian, polisen och forskaren Stefan Holgersson, säger att det faktum att han fick ett uttalat mandat från polisledningen, hade ett stort kontaktnät inom polisen och egen insyn i system var avgörande för promemorians tillkomst och slutsatserna i den. Han beskriver hur enskilda polisanställda på höga positioner, som själva varit delaktiga i beslutet om att införa Pust, aktivt motverkade att systemet lades ned
– Det skedde en skönmålning uppåt av hur systemet fungerade, därför fick ledningen inte ett korrekt beslutsunderlag. Bengt Svenson (dåvarande rikspolischef, reds anm.) noterade att den information han fick om Pust inte stämde med signaler han fick från fältet, säger Stefan Holgersson.
Han tillägger:
– Som jag fick förklarat var skälet till att jag togs in att de ville ha någon med kunskap om it som på ett systematik sätt kunde analysera Pust och som ograverat vågade föra fram slutsatserna.
Blev omgående ohanterliga
Han tycker att det finns tydliga paralleller mellan hur Pust och Millennium har hanterats av det involverade företaget, Oracle, och ansvariga myndigheter. En likhet är att teknikproblemen omgående blev ohanterliga och att införandet måste stoppas på ett tidigt stadium. En annan att den beställande myndigheten snabbt initierade en utredning om vad som gått snett. För polisens del rörde det sig om Stefan Holgerssons promemoria, vars slutsatser innebar att Pust skrotades.
De som ansvarat för införandet av systemet, både inom Polisen och Oracle, lämnade missvisande och felaktig information.
Västra Götaland valde att kontakta konsultbolaget KPMG för att genomlysa turerna kring Millenium. Men KPMG har, enligt sina egna offentliga källor, ett utvecklat affärssamarbete med Oracle, vilket Dagens Nyheter har rapporterat om. Enligt presstjänsten i Västra Götalandsregionen är detta dock inget problem. Till Dagens Nyheter skriver man:
”Oracle har flera allianspartners globalt, varav KPMG globalt är en av dem. För stora och globala revisionsföretag är det brukligt att ha den här typen av globala samarbetspartners.”
– Jag blir tveksam, det finns omständigheter som talar för att utredningen inte kommer att bli rättvisande. Vill man sätta sin uppdragsgivare i klistret? Vilken påverkan kommer uppdragsgivaren ha på upplägget av utredningen? Jag har egen erfarenhet av hur en stor organisation som Polisen, och dessutom Oracle, hanterar skandaler och negativ uppmärksamhet.
Hur då?
– Under arbetets gång noterade jag att det fanns en hel del kopplingar mellan Oracle och tjänstemän inom polisen. Det handlade om att man bjöds på olika saker, det fanns starka band. Inte minst förstod jag det då befattningshavare på olika funktioner tryckte på för att Pust inte skulle stoppas. Dessutom var man allt annat än transparent på Oracle, det fanns personer som helt enkelt ljög.
Har du något exempel?
– De som ansvarat för införandet av systemet, både inom Polisen och Oracle, lämnade missvisande och felaktig information. Eftersom ett säljargument från Oracle och från vissa befattningshavare inom Polisen var att Pust fungerade i andra länder försökte jag undersöka det. Man hänvisade till Finland, men vid kontakt med polisen där så stämde inte uppgiften och de berättade att de i stället fått information om att systemet fungerade bra i Sverige. Efter upprepade försök fick jag svaret att systemet användes på Mauritius, men Oracle kunde inte lämna några kontaktuppgifter.
– Min utredning ledde till att Pust stoppades och det besparade samhället stora kostnader, men det blev problem för mig.
Hur?
– Jag var polisintendent på rikspolischefens kansli och rikspolischefen stöttade mig, men det fanns personer på nyckelfunktioner som var mycket missnöjda med min promemoria. När rikspolischefen slutade i samband med omorganisationen fick jag inte vara kvar på kansliet utan placerades i en radiobil i Botkyrka.
HAR SÖKT ANSVARIGA
EFN har sökt ansvariga för införandet av Millennium för att fråga om hur upphandlingen gick till. Bland annat vill vi veta om myndigheten inte kände till att motparten i affären, Oracle, var det företag som tillhandahöll havererade Pust åt polisen. Efter flera försök svarar presstjänsten på Västra Götalandsregionen: ”Det svar du fick på ditt förra mejl gäller även dessa frågor. Vi har inga möjligheter att ge intervjuer i dagsläget. Vi inväntar den externa granskning (KPMG:s gransknings som nämns ovan i texten, reds. anm.) som ska ske av införandet av Millennium och vill inte föregripa den. Därför finns det fortfarande inget besked om hur arbetet med Millennium ska fortsätta.”
EFN har även sökt Oracle utan att få någon kontakt med företaget.
LÄS MER: Regionens miljardhaveri: ”Destabiliserar samhället”