Aktiemodellen som stärker ägarfamiljernas grepp

En aktie, en röst. Det låter enkelt. Under lång tid förordades det också av både experter, marknadsplatser och lagstiftare runt om i världen. Londonbörsen gick i bräschen.

Även om röstvärdesskillnader aldrig har varit förbjudna i brittisk lag var Londonbörsens inflytande så starkt att ägarstrukturer med röstvärdesskillnader nästan helt försvann från det brittiska näringslivet.

I Tyskland var röstvärdesskillnader förbjudna enligt lag under ett kvartssekel, mellan 1998 och 2023.

EU-kommissionen har under flera decennier försökt att införa principen om en aktie, en röst. För snart 20 år sedan gick debatten varm och EU-kommissionen vände sig till forskare för att skaffa bevis för att röstvärdesskillnader var skadliga.

Näringslivet återupptäcker nyttan

Studier beställdes, men de efterfrågade beläggen stod inte att finna. Det berättar Erik Lidman, professor i bolagsrätt vid Stockholms universitet. Tillsammans med en kollega har han själv skrivit en kunskapsöversikt som går igenom den empiriska litteraturen på området, för att kartlägga effekterna av röstvärdesskillnader i ekonomin.

Av genomgången framgår bland annat att diskussionen om röstvärdesskillnader är en av dessa ekonomiska debatter som präglats starkt av teoretisk forskning och ideologi, medan empirin har kommit i andra hand.

Samtidigt som debatten pågått runtom i Europa har det amerikanska näringslivet återupptäckt nyttan med röstvärdesskillnader. Erik Lidman beskriver det som att Googles börsintroduktion 2004 öppnade dammluckorna, och sedan dess har flera amerikanska techbolag anammat trenden med röstvärdesskillnader.

Under tiden har det svenska systemet med A- och B-aktier tuffat på.

– Den svenska traditionen med röstvärdesskillnader går cirka 150 år tillbaka i tiden och ses nu som en förebild i EU, säger Erik Lidman.

Wallenberg ett klassiskt exempel

Wallenbergsfären är ett klassiskt exempel på en svensk ägarfamilj som använt systemet med A- och B-aktier. Lundbergsfären är ett annat. Även mindre börsnoterade familjeföretag och exempelvis onoterade riskkapitalbolag kan dra nytta av modellen.

– Det kan vara en ägarfamilj som vill behålla kontrollen, men samtidigt dela ut aktier till anställda. Eller ett private equity-bolag som vill låta andra vara med på resan genom att investera i fonden, samtidigt som huvudägarna behåller kontrollen över bolagsstyrningen, säger Erik Lidman.

För börsnoterade företag kan systemet med A- och B-aktier bidra till ökad likviditet i aktien. Ägarna behöver inte binda lika mycket kapital i bolaget, utan kan frigöra medel för förvärv, eller sprida ut sina investeringar och bidra med sin kunskap i fler bolag. Samtidigt öppnas möjligheten för fler investerare att köpa in sig i bolagen och ta del av värdeutvecklingen.

Helheten avgör

År 1848 fick Sverige sin första aktiebolagslag. Sedan dess har svenska experter och lagstiftare kontinuerligt skruvat på systemet, vilket resulterat i ett balanserat regelverk. En viktig förklaring till att röstvärdesskillnader fungerar väl i Sverige är att det kombineras med ett starkt minoritetsskydd.

Erik Lidman poängterar att det är helheten med lagstiftning, bolagsrättslig praxis och aktiemarknadsregler, som avgör om röstvärdesskillnader är bra eller dåligt.

– Det är någonting som jag och mina kolleger lyfter fram i internationella sammanhang. Det här är inte ett system som man bygger från en dag till en annan, utan det kommer att behöva se olika ut beroende på vad det finns för regelsystem, traditioner och aktörer i olika länder.

Av samma skäl är det svårt att få fram evidens om röstvärdesskillnaders effekter för ett företags utveckling.

– Forskningsmässigt är det här oerhört komplexa samband att studera. Om någon i dag presenterar en studie som visar att röstvärdesskillnader varit dåligt i de här 100 bolagen, så kommer det en studie i morgon som visar på motsatsen, säger Erik Lidman.

Effekterna av röstvärdesskillnader är helt enkelt väldigt svåra att isolera från alla andra faktorer som påverkar bolag. Därför är Erik Lidman försiktig med att ge generella rekommendationer, utan poängterar att det är upp till det enskilda bolaget och dess ägare.

– Generellt pekar dock empirin i positiv riktning för röstvärdesskillnader. Det har både mina och andras studier påvisat.

Pendeln har svängt

Erik Lidman välkomnar att pendeln har svängt och att röstvärdesskillnader i dag används alltmer. Det är bra ur bolagsstyrningssynpunkt. Däremot tycker han att det är fel att diskutera detta som en demokratifråga.

– Parallellen är haltande. Demokrati är ju någonting vi har i staten och samhället. Vi har inte demokrati inom ett företag, i så fall kunde man lika gärna ställa sig frågan: Varför får inte alla medarbetare vara med och bestämma?

Röstvärdesdifferentiering ska ses som en avtalsfråga, menar han.

– Det står varje företag fritt att bestämma hur de vill strukturera sin verksamhet och det måste vara upp till investerarna vad de tycker passar i de enskilda bolagen.

Rätt riggat kan systemet med A- och B-aktier kombinera det bästa av två världar: kontroll och diversifierat ägande i kombination.