Allt är inte så bra som det verkar i Rustas rapport

Rusta stiger efter ett bokslut där tillväxten var fina 12,6 procent. Tillväxten kommer från nya butiker men framförallt i jämförbart bestånd på 8,6 procent, vilket är positivt. Än bättre är att tillväxten är mycket bred. Alla segment växer i såväl antal kunder som snittkvitto och total försäljning. Lojalitetsklubben Club Rusta har vuxit med 12 procent till 6,4 miljoner medlemmar. Tillväxten kommer också trots en valutamotvind på knappt 2 procentenheter och en kalendereffekt på 1 procentenhet så på översta raden är det en mycket stark rapport.

Den som är kritiskt lagd kan invända att jämförelsetalen var något lätta då en cyberattack minskade försäljningen med 61 miljoner kronor i jämförelsekvartalet. Det motsvarar dock inte mer än 2,4 procent av omsättningen så vad gäller försäljningen är den effekten mindre än valutamotvind och kalendereffekt. Här redovisar Rusta föredömligt effekten men vad gäller effekten på rörelseresultatet finns det mer att önska i rapporteringen.

Svagare marginaler

För på lönsamhetsfronten är det inte i närheten av lika starka siffror. Rustas tillväxt kommer med en ökad andel kampanjer och lägre priser vilket tillsammans med en svagare norsk krona pressade bruttomarginalen 2,1 procentenheter till 40,9 procent. Bruttovinsten ökade därmed med 7 procent.

Avgående vd Göran Westerberg menar att cyberattacken förhindrade kampanjer i jämförelsekvartalet och att bruttomarginalen då var högre än planerat.

Men sedan pratar man inte längre om cyberattackens inverkan utan konstaterar glatt att förlusten stannade vid 15 miljoner kronor (49) på ebita-nivå i kvartalet. För all del, men vad man inte nämner är att effekten av cyberattacken var -48 miljoner kronor som går att utläsa i fjolårets rapport. Således försämrades alltså resultatet och marginal om vi justerar för cyberattacken. Det är dock centrala kostnader som ökar kraftigt till -256 miljoner (-188) som är förklaringen då alla segment faktiskt förbättrar resultat och marginal. Här hänvisar man till lager- och varurelaterade kostnader samt valuta, men med så stora avvikelser borde detta adresseras tydligare.

Återigen röda siffror

Justerat för IFRS16, vilket är en redovisning jag föredrar, är ebita-förlusten -63 miljoner kronor (-90) i kvartalet, som är det säsongsmässigt svagaste. Noterbart är också att kassaflödet från investeringar ökar, till 134 miljoner (63), främst från nya varuhus och lagerinvesteringar men också immateriella investeringar. Amortering på leasingskulden var dock osedvanligt låg, något jag inte hittat någon förklaring till.

Balansräkningen är i varje fall i gott skick med en nettoskuld på låga 74 miljoner kronor exkluderat drygt 5,5 miljarder i leasingskuld. Utdelningen föreslås också höjas till 1,45 kr (1,15) per aktie, vilket förefaller rimligt.

Om vi blickar framåt så kommunicerar ledningen att sommarperioden april-maj har börjat bättre än under fjolåret. Samtidigt verkar den slutsatsen komma från att april var en väldigt stark månad. Maj är nämligen ett utmanande jämförelsetal som man inte verkar nått. Juni och juli ska dock vara betydligt lättare. Så vi lär se tillväxt även i innevarande kvartal.

Den starka kronan, primärt mot dollarn, kommer också ge effekt i billigare inköp under andra halvåret. Ett tulllager kommer också ge besparingar på cirka 30 miljoner kronor och det nya automatiserade lagret ska ge minst 60 miljoner kronor per år framåt 2026.

Sammantaget är det en stark tillväxt med en lönsamhet som inte är lika positiv som först anslås. Utsikterna är trots allt positiva men värderingen ser hög ut på 17-18 gånger ebita (exkl IFRS16) på rullande tolv månader. Föredrar man redovisat p/e-tal så är vinsten 3,1 kr/aktie vilket ger en multipel på 24. Från de nivåerna är det svårt att se någon uppsida i aktien.