”Allt är skit utom piss”-landet vinner igen

Ordväxlingen kan vara påhittad eller förvanskad. Men det fanns länge en uppfattning om att lycka är något oseriöst och opassande – förbehållet barn och enfaldiga.

Nu är det andra bullar! Den systematiska vetenskapliga lyckoforskningen är mer än 100 år gammal. Lyckoprofessorer har funnits i decennier. Och på torsdag är det lyckoforskningens världsmästerskap: den internationella lyckodagen 20 mars då rapporten World Happiness Report släpps.

Om det inte skräller till rejält ligger Finland fortfarande i topp, tätt följt av andra nordiska länder. I Sverige debatterar vi vad det är för fel på oss som inte kan konkurrera om förstaplatsen. I Finland tycker många att uppmärksamheten är genant.

Men den vanligaste reaktionen är nog även fortsättningsvis förundran. De som besökt Finland – landet som myntade uttrycket “allt är skit utom piss” – eller sett finska filmer eller läst finsk litteratur får sällan intrycket av ett land i ständigt lyckorus.

Hur är det möjligt att Finland kan vara världens lyckligaste land?

Sanningen är att det är det inte. World Happiness Report, namnet till trots, handlar inte om lycka.

Författarna till rapporten använder en så kallad Cantrilstege, konstruerad av psykologen Hadley Cantril. Studiens deltagare får se en stiliserad bild av en stege, där den nedersta pinnen representerar det sämsta liv man kan leva och den översta det bästa. Därefter får de peka på den pinne som motsvarar hur de tycker livet är just nu.

Sedan åtminstone 50 år skiljer lyckoforskare på lycka och tillfredsställelse. Lycka är ett affektivt tillstånd – alltså något vi känner – medan tillfredsställelse är en bedömning – alltså något vi tänker. Det går att vara lycklig men inte tillfredsställd, och tvärtom. Cantrils stege är uttryckligen designad för att fånga, inte känslolägen, utan bedömningar om i vilken mån vi lever upp till våra ideal.

Den som är intresserad av positiv affekt kan istället läsa Gallups Global Emotions Report. Här kommer inget nordiskt land med bland de tio bästa. Latinamerika och Sydostasien dominerar. Medaljplatserna innehas av Paraguay, Panama och Guatemala.

World Happiness Report är alltså inte ett VM i lyckorus så mycket som ett VM i att bita ihop och vara nöjd ändå. Finländare är världsbäst inte i positiva känslor, utan i att inte klaga.

Rapportens författare försvarar sitt val genom att påpeka att lyckokänslor är flyktiga och instabila. Omfattande forskning visar att lyckonivåer kan påverkas otillbörligt mycket även av triviala händelser. Detta gör att lyckodata inte alltid speglar hur vi verkligen har det.

Är författarna något på spåren? Att vara nöjd med det man har och rätta mun efter matsäcken är nog underskattade dygder i överkonsumtionens och överbelåningens tidevarv.

Det kanske inte är lycka som räknas, i slutänden.