Analytiker: Då höjer riksbanken räntan
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Framåtblickande tror sex bedömare att Riksbanken har höjt till 2,25 procent vid halvårsskiftet 2027, medan fyra tror att de har höjt till 2,50 procent. Detta är ett möte utan nya prognoser och ny räntebana. Den förra räntebanan, i september, visade enligt bedömare en sannolikhet på 65 procent att Riksbanken skulle höja i november.
Vid mötet, då räntan lämnades oförändrad på 1,75 procent, konstaterade Riksbanken att om inflations- och konjunkturutsikterna står sig "väntas höjningarna av räntan inledas i år". Riksbanken noterade att det fanns lediga resurser i ekonomin och att den underliggande inflationen låg relativt nära målet.
Samtidigt talade kombinationen av en starkare konjunktur och fortsatta utbudsstörningar för att styrräntan bör höjas mer än i juniprognosen, och därmed drogs räntebanan upp.
Inflationen avgör – Riksbanken står redo att höja
Utöver kriget i Mellanöstern finns flera andra risker som var för sig eller tillsammans kan påverka inflations- och konjunkturutsikterna.
"Skulle det komma tecken på en kraftigare och mer bestående inflationsuppgång kommer Riksbanken att höja räntan i en snabbare takt än i nuvarande prognos", skrev de.
Protokollet från mötet tolkades som hökaktigt, och åtminstone Erik Thedéen och Anna Seim sade uttryckligen att de var redo att höja i november. Sedan septembermötet har KPIF-inflationen kommit in i linje med Riksbankens prognos, medan den underliggande inflationen (KPIFXE) var 0,2 procentenheter lägre än väntat i oktober.
Marknaden förväntar flera höjningar kommande halvår
BNP steg i augusti efter en nedgång i juli, med en relativt bred uppgång som bland annat drevs av hushållens konsumtion. KI-barometern steg ytterligare i oktober, men hushållens humör dämpades. Företagens prisplaner steg.
Marknadens har nästan fullt ut prisat i en räntehöjning nu i november, och till halvårsskiftet 2027 är nästan fyra höjningar inprisade. Riksbankens bana i september såg två höjningar till och med andra kvartalet 2027, den "relevanta" policyhorisonten för signaleringen. Nordea ser en räntehöjning nu, och direktionen är sannolikt enig i sitt beslut.
Hushållens känslighet håller tillbaka räntehöjningar
Penningpolitiken kommer stramas åt, men endast gradvis. Det finns få inhemska inflationshot, och svenska hushålls räntekänslighet och oro i omvärlden talar för en återhållsam räntehöjningscykel. Riksbanken väntas framhålla att räntebanan från septemberrapporten, med en stigande profil i närtid, fortfarande gäller.
Räntebanan sammanfaller med Nordeas egen prognos i närtid, att lämnas oförändrad i december och höjas till 2,25 procent i februari.
Oroligheter i Frankrike stärker kronan: "En lättnad"
Frankrikes prekära statsfinansiella läge talar för färre räntehöjningar från framför allt ECB. Samtidigt fortgår kriget i Iran och Hormuzsundet är stängt. Energipriserna är höga och skapar inflationsrisker, vilket centralbankerna måste förhålla sig till.
Sammantaget har marknadens förväntningar på räntehöjningar minskat den senaste tiden, även om höjningar före årsskiftet fortfarande ligger i korten från såväl Federal Reserve som ECB.
Turbulensen omkring Frankrike har också lett till en allmän försvagning av euron, och därmed även mot den svenska kronan.
"Det är en lättnad för Riksbanken. Den sköra kronkursen har tidigare framstått som den främsta faktorn som skulle kunna pressa Riksbanken till snabba och kraftiga räntehöjningar", skriver Nordea.
Riksbanken tror på stigande inflation
En uppåtrisk för ränteprognosen är inflationen. KPIF exklusive energi har varit låg hittills i år, även om man bortser från effekterna av de tillfälliga skattesänkningarna.
Tjänsteinflationen har varit dämpad, matpriserna har fallit mer än vad som är motiverat av momssänkningen och priserna på övriga varor sjönk tidigare i år.
Riksbanken kan ändå vara säker på att den underliggande inflationen stiger framöver.
Kronans handelsvägda växelkurs har tappat 10 procent i år. Energipriserna har stigit, vilket ger både direkta och fördröjda effekter på inflationen via ökade transport- och produktionskostnader. Dessutom återställs flera av de tillfälliga skattesänkningarna.
Väderfenomen som El Niño utgör dessutom en uppåtrisk för livsmedelspriserna även i Sverige. Spänningar i globala värdekedjor kvarstår medan fraktkostnaderna från Asien till Europa däremot har sjunkit.
De faktorer som har dämpat inflationen i år har alltså till stora delar reverserats.
"Därmed vänds den överlag låga inflationen i år till en lika bred uppgång nästa år. Svenska konsumentpriser på andra varor än livsmedel har också börjat öka under de senaste månaderna. Vår inflationsprognos är något högre än Riksbankens bedömning för 2027", skriver Nordea.
Lönetrycket – inte en faktor för Sverige
Det inhemska kostnadstrycket är däremot under kontroll. Lönebildningen framstår som stabil och Nordea bedömer att kommande avtal landar på just under 3 procent, vilket är förenligt med inflationsmålet. Inflationsförväntningarna ligger på målet
"Det finns helt enkelt få trasiga inflationsdelar i den svenska ekonomin att laga för Riksbanken. Samtidigt vill centralbanken se till att det förblir så", skriver Nordea.