Analytikern efter kraftiga oljelyftet: ”Ser hopplöst ut – värre och värre för varje dag”
Oljepriset stiger på nytt efter attacker mot energikritisk infrastruktur i Mellanöstern. Om konflikten pågår över sommaren kan Brentoljan stiga mot 200 dollar per fat, enligt Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
– Det ser nästan hopplöst ut där man prisar in en ökad risk för varje dag som går, säger han.

Wall Street föll tungt under onsdagen efter attacker mot energianläggningar i Mellanöstern. Samtidigt valde Fed att hålla den amerikanska styrräntan oförändrad.
På torsdagsmorgonen handlas Brentoljan 4,3 procent högre till nivåer runt 114 dollar per fat, samtidigt som WTI-oljan backar med 3 procent till nivåer runt 96 dollar.
Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, betonar att skillnaden mellan Brent och WTI beror på kortsiktig obalans där Asien driver Brent och USA och övriga Amerika driver WTI, men att de två kommer att närma sig över tid.
Läget ”hopplöst”
Han beskriver en situation som går ”helt åt fel håll” vilket driver riskpremien på oljemarknaden.
– Det ser nästan hopplöst ut där man prisar in en ökad risk för varje dag som går. Det blir bara värre och värre för varje dag, säger Christian Kopfer.
Vad är hopplöst?
– Att vi inte ser några fredssamtal och att attackerna har börjat mot energikritisk infrastruktur.
Ett spotpris på 113 dollar speglar en betydande risk för oljan, menar Christian Kopfer. Om oljemarknaden hade räknat med en kortvarig konflikt och frigjorda lager från Internationella Energimyndigheten (IEA) så hade oljepriset kunnat ligga kvar på 70 dollar.
– Om det här fortsätter in i sommaren och hösten så är det här bara förspelet, då kan oljepriset gå jättehögt för att olja är en oelastisk tillgång. En uthållig kris och då skenar priserna upp emot 200 dollar. Alla stirrar på oljepriset, men risken finns att det till slut blir det brist på olja också och då kommer det spöka till det för världsekonomin, säger han.
Då påverkas svensk ekonomi
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, håller med om att konfliktens varaktighet är central för påverkan på svensk ekonomi.
– Det här är inte ett perfekt läge på något sätt, men än så länge har det pågått i ungefär två veckor och då får vi kategorisera det som tillfälligt vilket betyder att vi ser det på högre bensinpris och stökiga börser.
Än så länge är dock påverkan på svensk tillväxt och BNP marginell.
– Men ser vi månader med ett högt oljepris... Då pratar vi om en påverkan på svensk BNP på kanske en halv procentenhet, och på inflationen en hel procentenhet upp. Då är det en markant påverkan.
Om inflationen skulle närma sig 2,5 procent – alltså över Riksbankens mål på 2 procent enligt KPIF – bedömer Alexandra Stråberg att Riksbanken kan tvingas agera. I nuläget ser hon dock den svaga tillväxten som ett betydligt större problem än inflationen, som fortfarande är låg i Sverige.
– Vi gjorde precis en ny enkät som visade att en av tre svenskar funderar på att dra ned sin konsumtion utifrån omvärldsläget. Det är sannolikt den största risken mot svensk återhämtning, säger Stråberg.
Se dagens Börsfrukost här



