Analytikern: Världen går mot ett överskott av olja nästa år

Oljepriserna har successivt fallit under året. I början av januari handlades nordsjöoljan Brent crude till 81,6 dollar per fat, medan den amerikanska referensoljan WTI låg på knappt 77 dollar per fat.

Sedan dess har priserna på de båda oljesorterna sjunkit med 19,3 respektive nära 21 procent och handlas i skrivande stund för 55,8 respektive 59,6 dollar per fat. Nedgången har skett samtidigt som kriget i Ukraina rasat och omfattande sanktioner mot Ryssland har begränsat tillgången till rysk olja.

Thina Saltvedt, chefsanalytiker på Nordea i Norge, menar att pristappet framför allt går att härleda till OPEC+-länderna och deras beslut att öka oljeproduktionen.

– De har trappat upp produktionen snabbare än vad man hade föreställt sig, och redan 2026 tror vi att vi kommer att ha ett överskott av olja som inte efterfrågas, säger hon.

Olje-kartellen känner sig utmanad

OPEC+-länderna, som står för ungefär hälften av världens oljeproduktion, har i flera år följt en strikt plan för utvinningen i syfte att hålla uppe priserna – men i år gjorde de en helomvändning, och sedan april har de successivt pumpat mer olja.

En stor anledning är rädslan för att förlora marknadsandelar till USA, efter att Trump aviserat sin ”Drill baby drill”-politik.

– USA har också ökat sin produktion, liksom Kanada och Brasilien. Samtidigt svänger priserna mycket, kopplat till politisk osäkerhet. Priset man betalar i dag baseras till stor del på hur marknaden tror att situationen kommer att se ut framåt, säger Thina Saltvedt.

Hon påpekar att fredssamtalen i Ukraina kan ha bidragit till att pressa priserna ytterligare under de senaste veckorna. Samtidigt konstaterar hon att spänningarna mellan USA och Venezuela, kopplat till beslagtagandet av en stor oljetanker utanför Venezuelas kust, kan driva priset åt andra hållet.

– Sanktionerna mot Ryssland har inte varit lika verkningsfulla som man kanske trodde. Vi handlar fortfarande rysk olja indirekt via till exempel Turkiet, samtidigt som andra stora länder som Indien har ökat sin konsumtion av rysk olja, säger hon.

Kronan spelar in på hemmaplan

För svenska hushåll kan det innebära att bränslepriserna kan sjunka framöver, men andra faktorer spelar också in.

– Bränslepriserna är förstås en direkt produkt av råoljan, men en större faktor är de avgifter och skatter som läggs ovanpå oljepriset, vilka inte fluktuerar om inget sker från politiskt håll, säger Thina Saltvedt och tillägger:

– Dessutom påverkas priset av kronkursen. Eftersom olja handlas i dollar kan ett starkt eller svagt värde på kronan dämpa eller förstärka eventuella pristapp på pumpen.

Saltvedt menar att OPEC+-ländernas beslut sker i en tid då världen successivt blir mindre beroende av olja. Det handlar inte bara om miljö utan även om makt. Kina, som är en massiv oljeimportör, har till exempel satsat stort på elektrifiering och blir därmed mindre exponerat mot andra länder.

– De önskar bli mindre avhängiga av olja, och när de nu förändrar sin produktion påverkar det den globala oljeefterfrågan. Samtidigt ser de elektrifieringen som en möjlighet till export.

– Den historiska vikt som oljepriset haft för världsekonomin håller på att urholkas. Olja påverkar fortfarande priser och logistikkedjor, men effekten är redan inte lika påtaglig som tidigare, säger Thina Saltvedt.