Applåder i Peking – huvudvärk i Moskva: ”Teknisk stagnation”

Den senaste veckan i Peking bjöd på flera symboliska fullträffar: Vladimir Putin återknöt bland annat banden med Indiens premiärminister Narendra Modi, slog fast ett ”utan gränser”-partnerskap med Xi Jinping och skrev under ett efterlängtat gasledningsavtal mellan Moskva och Peking. 

Ni ser själva. I en utrikespolitisk mening var Kina-besöket en tydlig framgång, men det förändrar inte det faktum att Putin fortfarande dras med en hel del inrikespolitiska problem.

Hemma i Ryssland pekar nämligen siffrorna åt helt fel håll. Enligt Financial Times föll energiintäkterna 20 procent under januari–augusti jämfört med i fjol – och tillväxten trilskas även den: centralbankens enkät pekar mot 1,4 procents BNP-ökning i år (4,3 procent 2024) och högst 2 procent per år de kommande tre åren.

Den ryska regeringen skissar på neddragningar

Även budgeten spricker. Underskottet landade på 4 900 miljarder rubel (566 miljarder kronor) under första halvåret – motsvarande cirka 2,2 procent av BNP. Regeringens helårsmål ligger på 0,5 procent.

Finansminister Anton Siluanov uppges leta ”finansiella resurser”, medan regeringen skissar på neddragningar utanför försvaret (infrastruktur, subventioner till bland annat fotbollsklubbar och förlustbringande sanatorier). Enligt Anatolij Artamonov, ordförande i budgetutskottet i parlamentets överhus, kan omkring 2 000 miljarder rubel (cirka 232 miljarder kronor) frigöras om den vägen väljs.

Intäkter utanför energi ökar visserligen – men utgifterna ökar snabbare. En tidigare högt uppsatt tjänsteman berättar för Financial Times om månader då kostnaderna fördubblats eller tredubblats: 

– Det är en riskfylld strategi. När reserver och oljeintäkter var rikliga hade Ryssland illusionen att man kunde täppa till vilket socialt problem som helst med pengar. Men nu … är det dags att sätta prioriteringar.

Huvudspåret: upplåning

Frågan är hur man ska göra med finansieringen. Efter att styrräntan sänkts från 21 till 18 procent pekas upplåning ut som huvudspår, och Putin har öppnat för ett större underskott med hänvisning till låg skuldkvot.

Samtidigt varnar Sberbanks vd German Gref för att den väntade sänkningen till 14 procent vid årets slut inte räcker för att få fart på ekonomin – och menar att återhämtning kräver runt 12 procent.

– Det är viktigt att ta oss ur den här perioden av kontrollerad nedkylning av ekonomin så att den inte övergår i stagnation, eftersom det blir mycket svårare att väcka liv i ekonomin än att kyla ned den, säger han enligt Reuters.

”För första gången finns det verkliga avvägningar i budgeten”

Reservfonden är däremot delvis förbrukad och utländska tillgångar fortsatt frysta. Samtidigt biter strukturella problem: arbetskraftsbrist, betalningsstörningar, en starkare rubel som urholkar budgetintäkter – och banker som reserverar mer för kreditförluster. Krigsutgifterna ligger fast och industrin går för högvarv, vilket gör en snabb kursändring svår även vid vapenvila.

Ryssland kan också ta mer ur reservfonden, men det är ett mindre lockande spår sedan ungefär hälften redan gått till kriget och de utländska tillgångarna fortfarande är frysta av västsanktioner. 

– Under 2025 finns det utmaningar som inte funnits tidigare. För första gången finns det verkliga avvägningar i budgeten, säger Janis Kluge, expert på Rysslands ekonomi vid German Institute for International and Security Affairs, till Financial Times.

Inte ens en vapenvila skulle vända kursen på den ryska ekonomin över en natt. Kluge påpekar att lagren av pansarfordon tömts så djupt att tankfabrikerna måste gå för full kapacitet ”i många år” för att fylla på. 

En tidigare högt uppsatt tjänsteman instämmer:

– Förr eller senare måste staten balansera om vissa investeringsprogram. Men en vapenvila skulle inte innebära ett tvärstopp för militärproduktionen eller att man drastiskt minskar armén. Fabrikerna kommer att fortsätta att rulla.