Är du en spelare eller investerare?

Tog du Trumptraden eller Harristraden? Om du har hängt med i upptakten till det amerikanska presidentvalet så har du säkert noterat att det inte bara var hos bettingbolagen och opinionsinstituten som det gick att utläsa vilken kandidat som var favorit att vinna. Även på finansmarknaderna har sannolikheterna för vem som blir nästa president gått att se med blotta ögat.

Tydligast har det varit i det som har kommit att kallas för Trumptraden. En placeringsstrategi som i korthet inneburit att förväntningar på avregleringar, skattesänkningar och högre tullar vid en Trumpvinst skulle driva upp inflationen, sätta fart på långräntor, dollarn, bankaktier, guldet och kryptovalutor medan främst aktier kopplade till den gröna omställningen skulle tappa mark. När opinionsvindarna istället har blåst åt Harris håll har också kursrörelserna vänt åt andra hållet.

Amerikanska långräntan har stigit i takt med sannolikheten för Trump-seger. Källa: Infront

När det nu tycks stå klart att det blir Donald Trump som vinner valet har marknaden med andra ord redan avslöjat vilka tillgångspriser som gynnas, och frågan blir istället om detta redan har prisats in till fullo.

Det man bör fundera på när man loggar in på sin aktiedepå de kommande timmarna och dagarna är om man i första hand är på börsen för att spela, eller för att spara och investera långsiktigt. Det är inget fel i att vara där för spänningen och snabba pengar, många av oss som är aktiva på börsen har förmodligen både en komponent spelare och en komponent investerare i oss. Det viktiga är att fundera på vilken del av dig det är som agerar vid varje tillfälle. Annars är det lätt att bli både schizofren och panikslagen när stora händelser skakar om marknaden. Med följden att man köper sist av alla i uppgången och säljer ut sig när oron är som störst.

Ska du släppa fram spelaren i dig är det alltså fortsatt Trumptraden som är huvudspåret. Under natten och morgonen har medvinden varit tydlig för bitcoin, dollarn, långräntorna och aktieindexterminerna indikerar fortsatt börsuppgång i USA. Nyckelfrågan blir hur mycket mer kräm det finns att hämta i dessa tillgångar. Man bör räkna med slagiga rörelser den närmaste tiden när börsen ska smälta Trumps å ena sidan vinstpositiva agenda för amerikanska bolag med baksidan som finns i risken för en högre räntenivå och tuffare exportförutsättningar för europeiska och asiatiska bolag.

Konstant förändring vardag för börsbjässarna

Är du däremot i första hand långsiktig och har en skaplig diversifiering i din aktie- eller fondportfölj så sänk axlarna och kom ihåg att många världshändelser som framstår som oerhört dramatiska när de inträffar tenderar att se ut som obetydligt brus i ett längre börsperspektiv. I närtid har vi Brexit, USA-valet 2016, pandemin och eurokrisen som några exempel och funderar man på vilka farvatten som många av börsbjässarna i Stockholm har navigerat i under sin livstid blir det ännu tydligare.

Bolag som Atlas Copco (grundat 1873), Alfa Laval (1883), ABB (1883), Ericsson (1876), Handelsbanken (1871), Investor (1916), Sandvik (1862), Skanska (1887) och SKF (1907) har alla det gemensamt att de är tungt vägande pjäser på Stockholmsbörsen och ingår i finindexet OMXS30, samt att deras anor är långt mer än 100 år gamla. De har hanterat svallvågorna av en uppsjö amerikanska val tidigare, två världskrig, oljechocker, handelskrig, framväxande tillväxtmarknader, statskupper och kollapsade tillväxtmarknader. 

Det gör dem inte immuna mot geopolitiska förändringar och nya tullar men de flesta har både intäkter och betydande egna verksamheter på plats i alla stora regioner i världen, USA inkluderat, och de är vana vid att ställas inför nya förutsättningar. De vet mycket väl vad de måste göra för att överleva och för att generera stigande vinster till sina aktieägare i 100 år till. Nämligen att fortsätta utveckla produkter och tjänster som håller världsklass för då kommer deras kunder att vilja göra affärer med dem nästan oavsett vilka hinder som de för tillfället styrande politikerna försöker sätta upp.

Det gällde igår, det gäller idag och det kommer att gälla om fyra år när nästa amerikanska president tar över stafettpinnen.