Avgörande fråga i tyska valet: Krisande ekonomin
Ekonomin beskrivs som en av valets viktigaste frågor – om inte den viktigaste.
Europas största ekonomi, Tyskland, har stagnerat och bilindustrin är i kris.
Partierna har presenterat olika lösningar på de växande problemen.
I morgon, söndag, ska det avgöras vem som får chansen att vända landet.
BERLIN. Tysklands huvudstad bubblar när valet bara är en dag bort. Sedan Olaf Scholz regering kollapsat i november har det gått snabbt och en intensiv valrörelse är på sin sluttamp i landet.
Under lördagen ska flera partier hålla valevents för att övertyga de fortsatt osäkra väljarna. På Brandenburger Tor byggs scener upp samtidigt som ett stort antal poliser är i rörelse.
Valet kommer avgöras samtidigt som relationerna mellan de europeiska ledarna och USA har skakats om efter en rad utspel från framför allt Donald Trump och att fredssamtal inletts om kriget i Ukraina, men utan vare sig Ukraina eller andra Europeiska länder vid förhandlingsbordet.
Dessutom har Tyskland en krisande ekonomi. Landets BNP riskerar att gå back för tredje året i rad och industrin står och stampar, med anledning av ökande energipriser, kriget i Ukraina och att konkurrensen från Kina accelererar.
Den så viktiga bilindustrin i landet är också lamslagen, samtidigt som tullhoten haglar.
Porsche, Mercedes-Benz och Volkswagengruppen har det kämpigt. Sistnämnda bolaget kom med beskedet i slutet av 2024 om att 35 000 jobbtillfällen kommer ryka när kapacitet minskar kraftigt de kommande åren i de tyska fabrikerna.
Därför blir det nyval i Tyskland
Nyvalet som kommit till efter att det tyska regeringssamarbetet – den så kallade trafikljuskoalitionen – med socialdemokratiska SPD, liberala FDP och De gröna, sprack.
Allt kulminerade i slutet av förra året när förbundskanslern Olaf Scholz sparkade FDP-finansministern Christian Lindner. Att partierna inte kom överens om lösningarna på de tyska ekonomiska problemen, bland annat i arbetet med nästa års budget, var en avgörande orsak.
I november 2024 fick Christian Lindner sparken av Olaf Scholz. Den 16 december röstades Olaf Scholz bort i en förtroendeomröstning och den 27 december upplöste landets president Frank-Walter Steinmeier Förbundsdagen på fredagen och utlyste nyval till den 23 februari.
CDU:s Friedrich Merz ser ut att vinna
Siffrorna från opinionsmätningarna pekar mot att det blir ledaren för kristdemokratiska CDU – och den tidigare Blackrock-toppen – Friedrich Merz som blir landets nya förbundskansler.
I intervjuer om ekonomin har han tryckt på bland annat skattesänkningar och reformer.
– Vi måste förbättra ramvillkoren för industrin så att företag kan investera mer, producera mer och skapa trygga jobb i Tyskland. För att göra detta måste vi i grunden omstrukturera vår ekonomiska politik med tydliga mål. Vi behöver skattelättnader och en konsekvent minskning av byråkratin så att innovation och entreprenörsanda inte längre hämmas av onödiga regleringar, säger han till tyska dagstidningen Manheimer Morgen.
Han har också sagt att vill pressa tillbaka energipriserna för att få ekonomin på rull i Tyskland igen, något som kan få direkta konsekvenser för Sverige eftersom att våra elpriser styrs av den tyska elmarknaden.
Däremot kan det bli utmanande för honom att bilda regering. Flera partier som kan vara med och påverka i den frågan dansar kring landets fem procents-spärr. Decimaler kan komma att bli avgörande.
Olaf Scholz vill höja lägstalönen
Ledaren för socialdemokratiska SPD och förbundskanslern, Olaf Scholz, ser ut att få en tung valkväll med tanke på opinionsläget (partiet ser ut att backa tio procentenheter mot valresultatet). I de ekonomiska frågorna har han också tryckt på skattelättnader men även en vilja att höja lägstalönen som ska ge "Mer till dig. Bättre för Tyskland", som är ett av partiets slagord i valrörelsen.
Migrationen är också en het fråga i tyska valet, vilket har gett vind i seglen åt högerradikala Alternativ för Tyskland, AfD, som ser ut att öka dubbelt och bli näst största parti.
AfD har i dag valsamling i Berlin och demonstrationer väntas.
Brandmuren och migrationen
Migrationen är en viktig valfråga i Tyskland.
De senaste året har landet drabbats av flera dödliga attacker, genomförda av personer med invandrarbakgrund. Landet skakades bland annat efter attacken mot en grupp förskolebarn i januari, där en tvåårig pojke dödades liksom en man som gick emellan för att skydda barnen.
Friedrich Merz reagerade starkt på händelsen och när han ville införa stramare regler i migrationspolitiken röstades hans resolution igenom, med hjälp av det högerradikala partiet Alternativ för Tyskland, AfD. Det innebar i sig att den så kallade brandmuren – överenskommelsen att inte använda sig av AfD i politiken – föll.
Demonstrationer utbröt i landet och Friedrich Merz gick ut och förtydligade att AfD inte är en tänkbar samarbetspartner. Men händelserna i landet har lett till att politikerna blivit pressade att strama åt invandringspolitiken.
