Banken: Räntan kan höjas – risken ökar

Det skriver Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, i ett kundbrev.

"Vi räknar fortfarande med att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad framöver. Riskbilden i prognosen på styrräntan har dock skiftat påtagligt, till höjningar från räntesänkningar. Orsaken är den överraskande höga inflationen", skriver han.

Isaksson konstaterar att KPIF-inflationen nu åter ligger på omkring 3 procent, såväl med som utan energi, vilket är 0,7 procentenheter högre än Riksbankens prognos (och 1 procentenhet över Riksbankens mål). Nordeas bedömning är dessutom är att avvikelsen mot Riksbankens prognos vidgas i sommar.

"Riksbankens fokus på inflationen ska aldrig underskattas. En lärdom av inflationsuppgången under 2022 är att inte agera för sent. Riksbanken lär vädra en oro för att företagen har en större benägenhet att föra vidare kostnadsökningar till hushållen än innan pandemin", skriver Torbjörn Isaksson.

Då hade Riksbanken höjt

Han tillägger att inflationen är en central faktor i den pågående avtalsrörelsen, och Riksbanken kan vilja slå vakt om förtroendet för inflationsmålet.

"I ett annat utgångsläge, med ett normalt konjunkturläge, hade Riksbanken med stor sannolikhet höjt styrräntan givet den senaste tidens utveckling av inflationen", skriver Isaksson.

Han ser ändå flera skäl för att Riksbanken ska avvakta. En styrränta på 2,25 procent är visserligen neutral enligt Riksbankens bedömning, men med tanke på hushållens skulduppbyggnad de senaste 20 åren kan den ändå anses ha en åtstramande effekt.

Arbetslösheten är dessutom hög, och det finns lediga resurser i ekonomin. Hushållens efterfrågan är därtill fortsatt dämpad.

"Därmed är den inhemska miljön knappast inflationsdrivande och inte behov av ytterligare åtstramningar. Tvärtom riskerar räntehöjningar att fördjupa lågkonjunkturen. Dessutom har de långa räntorna stigit och det är inte självklart att Riksbanken vill förstärka de bromsande effekter som kommer av högre obligationsräntor", skriver Torbjörn Isaksson.

Han tillägger att karaktären på inflationen till och med januari visar att det är globala inflationsimpulser som sköljer in över Sverige. Företagen uppger att lönsamheten är låg, vilket kan tolkas som att det inte sker inhemska prispåslag.

Tjänsteinflationen, som anses spegla inhemska förhållanden, har utvecklats som förväntat och är dämpad. Matpriserna kan höjas ytterligare men det syns inga tecken på att inflationen är på en ny och stigande trend.

"Viktigt i sammanhanget är att inflationsförväntningarna är väl förankrade", påpekar Isaksson.

Nordea om räntehöjning

Samtidigt har den dramatiska utvecklingen i omvärlden medfört ett skifte i förväntningarna på tillväxten i olika länder och regioner. Oron har ökat för tillväxten i USA medan utsikterna i Europa har ljusnat till följd av ett kraftigt omslag i finanspolitiken. Det har bidragit till högre obligationsräntor i Europa, men också till stora valutarörelser och en starkare krona.

"I skrivande stund är kronans handelsvägda växelkurs 5 procent starkare än Riksbankens antaganden. Kronapprecieringen har en tydligt dämpande effekt på inflationen. Nästan alla varor som svenska hushåll köper är importerade. Dessutom påverkas även priserna på vissa tjänster av kronkursen, till exempel på resor", skriver Torbjörn Isaksson.

Givet att riskbilden har skiftat över mot att räntehöjningar nu är mer sannolika kommer Nordea vara vaksamma på Riksbankens tal för att se hur mycket dörren öppnas för en åtstramning av penningpolitiken.

Nordea räknar med att Riksbanken i den penningpolitiska rapporten den 20 mars understryker att de står beredda att höja räntan om de ser tecken på att inflationen biter sig fast.

"Det är också troligt att Riksbankens nya räntebana i mars-rapporten har en sannolikhet för en höjning, även om det i så fall är en markering om att de har beredskap att agera snarare än en signal om att de faktiskt avser att höja räntan", avslutar Isaksson.