TOPPNYHETER:

Banker ser viss nedväxling i löneökningarna

De svenska bankerna ser en liten nedväxling i löneökningarna de kommande två åren.
Det visar de senaste konjunkturprognoserna från Handelsbanken, Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank.
Enligt Medlingsinstitutet ökade lönerna i hela ekonomin med 4,1 procent under 2024 och 3,6 procent år 2025.
En bred stadsgata med klassiska byggnader på båda sidor. Människor går omkring på gatan. I bakgrunden syns en flod och byggnader på höjderna under en molnig himmel.
De svenska bankerna ser en liten nedväxling i löneökningarna de kommande två åren. Foto: Cornelia Jönsson

Samtidigt var de centralt avtalade löneökningarna högre än tidigare i spåren av inflationsuppgången efter pandemin.

Handelsbanken konstaterar i sin prognos på onsdagen att förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen ser relativt goda ut med låg inflation, tecken på att arbetsmarknaden börjar förbättras samtidigt som löntagarnas köpkraft har förbättrats till följd av stigande reallöner och skattesänkningar.

De bedömer att löneökningarna växlar ned något och ökar med cirka 3,3 procent under den kommande avtalsrörelsen som inleds under våren 2027.

I kombination med en inflation på omkring 2 procent medför det att reallönerna ökar i en normal takt, skriver Handelsbanken.

”Något lägre än 2026”

Swedbanks bedömning är att den totala löneökningstakten landar på omkring 3,2 procent per år 2027–2028.

"Det är något lägre än 2026 och beror på att vi tror på en normalisering jämfört med de två senaste avtalen nu när köpkraften har förbättrats och tidigare kompensationskrav är i backspegeln", skrev de i sin prognos.

SEB noterade också att förutsättningarna inför förhandlingarna ser relativt goda ut med låg inflation, delvis driven av tillfälliga finanspolitiska åtgärder.

Reallönerna har återhämtat stora delar av fallen under höginflationsåren men nivån är fortfarande långt från den historiska trenden.

Sänkt skatt gör att totala inkomster utvecklats bättre, vilket kan dämpa lönekraven något. Arbetstidsförkortning är ett konfliktområde och det råder viss osäkerhet om hur LO kommer att betrakta kraven på kortare arbetstid relativt det allmänna löneutrymmet.

"Viss osäkerhet råder alltid men till skillnad mot löneförhandlingarna 2022 och 2024, ser den kommande avtalsrörelsen ut att äga rum under en period med måttlig eller till och med låg inflation", skrev SEB.

Deras bedömning är att avtalen hamnar ett par tiondelar lägre än snittet i nuvarande avtal, som hamnade på 3,2 procent per år. Lönerna totalt bedöms öka med 3,3 procent 2027 och 3,2 procent 2028.

Nordea: Har successivt växlat ned

Nordea noterade att löneökningstakten successivt har växlat ned. Låg inflation i år talar för lägre avtal medan den bättre arbetsmarknaden drar åt det andra hållet.

"Vi bedömer att avtalen landar på knappt 3 procent per år. Med en viss löneglidning ger det totala löneökningar på något över 3 procent per år för 2027 och 2028. Det är högre än innan pandemin, då löneökningarna var stabila på 2,5 procent, men kan anses vara i linje med inflationsmålet på 2 procent", skrev Nordea.

Danske Bank konstaterade att löneökningstakten har stigit under 2026 trots låg inflation och högre insatspriser.

"När nya löneavtal ska tecknas under våren 2027 räknar vi med avtal på ungefär samma nivå som i år. Det innebär att lönerna fortsätter att öka med omkring 3,5 procent per år framöver", skriver Danske Bank.

I Konjunkturinstitutets senaste uppdaterade prognos spåddes timlöneökningar på 3,4 procent i år, 3,3 procent nästa år och 3,5 procent år 2028

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel